De totala leveranserna av restvärme till fjärrvärmen har på senare år stagnerat kring åtta procent och fjärrvärmen ökar inte heller sin andel av värmemarknaden, skriver Anders Ydstedt, talesperson för Industrigruppen Återvunnen Energi. En orsak är att det att det råder obalans i lagstiftningen mellan nätägare och externa värmeproducenter, skriver han.

Energimyndigheten föreslår en samlad översyn av de styrmedel som påverkar fjärrvärmen och kraftvärmen och får medhåll från Stockholm Exergi. Industrigruppen Återvunnen Energi instämmer och vill peka på att implementering av nya EU direktiv är en anledning att även se över villkoren för restvärmen.

Sverige implementerar nu olika delar av EU-kommissionens ”Ren energi” eller ”Vinterpaketet”. Ett omfattande arbete har bedrivits av olika myndigheter och remissinstanser. När det gäller frågan om industrins restvärme (artikel 24 punkt 4 och 5) har har det ännu inte presenterats några förslag i Sverige. Industrigruppen Återvunnen Energi har därför framfört ett antal förslag till departementet.

Foto: Wikipedia.

Vi kan konstatera att restvärme är något som framhålls för att nå målet om fossilfrihet i den färdplan som regeringens initiativ Fossilfritt Sverige tagit fram för uppvärmningsbranschen. ”Genom att tillvarata sådan restvärme kan energi som annars gått till spillo utnyttjas för uppvärmning av byggnader. Därmed kan den spillenergin ersätta annan värmeproduktion baserad på »prima energi« i form av olika bränslen eller el. Om de energibärare som ersätts är fossila så bidrar restvärmen därmed direkt till uppvärmningssektorns fossilfrihet.”

Industrins leveranser av restvärme gynnar alla. Industrin får avsättning för biprodukten restvärme och förbättrar dessutom sin energieffektivitet och konkurrenskraft. Fjärrvärmebolaget får tillgång till utsläppsfri värme och får minskat behov av egna investeringar. Oftast handlar det om långa och trygga avtal för båda parter och inte sällan ger en hög andel restvärme lägre taxor för kunderna.

Det finns stor samsyn om att Sverige bör ta tillvara restvärme men enligt Energimyndigheten har de totala leveranserna av restvärme till fjärrvärmen på senare år stagnerat kring åtta procent. Det bör noteras att förändringar år för år varierar med efterfrågan på värme som är väderstyrd men det är ändå tydligt att restvärmens andel inte ökar över tid. Fjärrvärmen ökar inte heller sin andel av värmemarknaden. Sverige borde därför ta chansen att agera enligt intentionerna i förnyelsedirektivet och sätta upp ett årligt mål för ökad användning av restvärme. IÅE har tre konkreta förslag:

1.    Se över nuvarande reglering
Sedan vår nuvarande lagstiftning om ”reglerat tillträde” trädde ikraft 2014 har andelen restvärme i fjärrvärmen stagnerat. Att det dessutom inte förekommer några ärenden hos tillsynsmyndigheten sedan start visar enligt IÅE på att det råder en sådan obalans i lagstiftningen mellan nätägare och externa värmeproducenter att externa producenter inte finner anledning att tillämpa lagen om ”reglerat tillträde”. Det handlar främst om ansvaret för investeringskostnader.

2.    Skapa ekonomiska incitament
Det finns betydande samhällsvinster för alla med ökad andel restvärme i fjärrvärmen, på flera olika systemnivåer; företagsekonomiskt, samhällsekonomiskt och hållbarhet. Att ta tillvara restvärme i fjärrvärmen ger också högre total nytta i hela värdekedjan av de insatsråvaror som används. Om exempelvis skogsråvara används primärt för att producera papper och samtidigt via restvärme värmer upp bostäder ges en värdeökning med gånger 11 i alla led enligt en studie från Södra. Om skogsråvara istället går direkt till energiproduktion blir istället den totala värdeökningen mindre än hälften. En möjlighet till incitament vore att ge möjlighet till överavskrivningar för investeringar i teknik och infrastruktur som krävs för att leverera restvärme till fjärrvärmesystemen.

3.    Satsa på infrastruktur för värme
I många fall är det avstånd och nätstorlek som utgör hinder för effektivare användning av fjärrvärme. Då fler än industri och nätägare vinner på ökad användning av restvärme skulle man kunna tänka sig att ansvaret för större och strategiska nätinvesteringar som möjliggör mer användning av restvärme kunde tas av till exempel Svenska Kraftnät.
Ren energipaketet ger Sverige en möjlighet att öppna upp fjärrvärmen för mer återvunnen energi. IÅE har tre konkreta förslag som kan ge lägre utsläpp, lägre kostnader och öka industrins konkurrenskraft. Vad väntar vi på?