Om bilister ska lösa elsystemets brister måste konsekvenserna för bilägarna klargöras och eventuell kostnad för slitage eller minskad tillgänglighet ersättas av elbolagen, skriver Anders Ydstedt, ordförande i KAK:s Expertråd.
Ingen kan ha missat att elektrifiering är en viktig del av Sveriges strategi för minskade utsläpp. Inte minst sker en omfattande elektrifiering av bilparken. Under 2019 var cirka 12 procent av de nyregistrerade bilarna laddbara, och andelen växer. Detta tillsammans med andra nya bränslen gör att bilismen genomgår en fantastisk utveckling som Kungliga Automobil Klubben (KAK) välkomnar.
Foto: Bee.
I energibranschen ser många efterfrågeflexibilitet som en lösning på utmaningen att trenden för vårt elsystem är att det inte längre fullt ut levererar där vi är (nät) och när vi behöver (effekt). Inte minst på Second-Opinion diskuteras potentialen för efterfrågeflexibilitet. När det gäller större aktörer förekommer flexibilitet redan och har förmodligen en potential. Olika försök med att få hushåll att reagera på incitament har däremot fått måttligt mottagande.
Förhoppningarna inom energibranschen verkar dock vara stora när det använda elbilar som efterfrågeflexibilitet. Bilar finns där det finns människor och behov att säkra upp elsystemet. Det är dock sällan bilistens perspektiv på så kallad ”Vehicle to grid”-teknik (V2G) berörs.
Principiellt finns det ett antal aspekter på V2G. Bilar finns till för människors mobilitet. Att använda dem för andra syften som att stabilisera elsystemet måste i så fall ske med bilägarens vetskap, bilägaren måste kompenseras för slitage som uppstår på batteriet och lån av ström måste ske utan risk för att störa bilägarens behov av fulladdat batteri.
En elbil är dessutom en dyr investering som bör optimeras för mobilitet. I snitt rullar bilar under fyra mil om dagen i EU och ska bilar anpassas för att stabilisera elsystemet finns risk att detta driver en för mobiliteten onödig utveckling mot större och tyngre batterier. Det är både dyrt och produktionen har påtaglig miljöpåverkan.
För att sondera konsumenternas syn på frågan har Kungliga Automobil Klubben, KAK, låtit SKOP fråga 1000 svenskar om hur de ser på att låna ut bilbatterier till elbolagen.
På frågan om hur viktigt det skulle vara att batteriet alltid är fulladdat när bilen skall användas, var svaren tydliga. Nästan alla (90 procent) tycker att det är mycket eller ganska viktigt att batterier alltid är fulladdade. Det är tydligt att man vill ha kontroll över bilens laddning. I stort sett alla (98 procent) anser också att det skulle vara mycket eller ganska viktigt att maximera livslängden på elbilsbatteriet.
Ska bilister lösa elsystemets brister måste konsekvenserna för bilägarna klargöras och eventuell kostnad för slitage eller minskad tillgänglighet ersättas av elbolagen. Men det ligger även en risk för elmarknaden i att göra sig beroende av elbilar för balansering. Vi vet att framtiden kommer att kräva mer el och då är det rimligt att bygga elproduktion och nät som matchar efterfrågan både i tid och plats. Sannolikt kommer det som tidigare kallades ”räckviddsångest” att försvinna med tillgång till laddning på fler platser, och batterierna blir då mindre och lättare. Låt inte den fantastiska utveckling som elektrifiering innebär hotas av en oförmåga att bygga ut kapaciteten. Öka tillgången på el i stället.
6 Kommentarer
6 Kommentarer
Jan Kjerstensson
23 mars, 2020: 9:36 e mUtmärkt att den här frågeställningen lyfts fram så här. Har själv noterat att tekniken emellanåt tas upp som en tänkbar lösning för att hantera förväntade framtida problem i kraftsystemet. Min bedömning är helt klart den att vi i Sverige inte ska behöva utnyttja ”vehicle to grid” av den enkla anledningen att tekniken är förhållandevis dyr och komplicerad sett till de förutsättningar vi har här. Viktigt att inse att vårt kraftsystem har helt andra och bättre förutsättningar för att hantera detta än ex-vis kontinenten och vi borde klara det utan att behöva tillgripa den här typen av rätt komplicerade och dyra lösningar. Det vi i första hand bör titta på är smart laddning som nästan inte innefattar ngr kostnader alls samtidigt som det bidrar till ett effektivare utnyttjande av kraftsystemet i sin helhet. Sett till helheten har vi då plötsligt skapat ngt som sänkt systemkostnaden istället för att öka den. Nu kan man ju invända att det här inte är ngt nytt o det stämmer men problemet menar jag är att det är ngt vi talat om länge men där inget eller väldigt lite har hänt. Tar vi bil som exempel så innebär detta att du stoppar in laddkabeln när du kommer hem, talar om när den ska vara färdigladdad och till viken nivå du vill ha den laddad (80 % , 100 % eller ?). Systemet väljer sedan bästa och billigast tiden för att ladda. Att ladda direkt samtidigt som vi går in o stoppar in en gratäng i ugnen är inte önskvärt och behövs ofta inte.
Lämnar vi bilens värd och går till en modern bergvärmepump så ansluter du den idag inte bara till elnätet utan även till ”nätet” dvs internet och går in menyn och anger att du vill ha prisstyrning och vilket prisområde det gäller. Kostnaden för att flytta förbrukning på det här sättet är minimal och komfortpåverkan i ett modernt hus med golvvärme och gjuten platta, vilket är vanligt idag, är i princip noll.
Ser två stora problem för att få genomslag för detta idag. För det första branschens eget interna motstånd mot ”äkta timmätning” kombinerat med rörligt pris vilket är det som krävs idag för att kund ska få nytta av sitt agerande. Exemplet med bergvärmepumpen ovan bygger på egen erfarenhet och i det fallet tvingades jag göra två egna kontrollavräkningar för två skilda månader och i princip överbevisa, i det här fallet Vattenfall, om att det inte var ”äkta timmätning” utan schablon som användes. Tror inte det är många kunder som kapabla till det o så ska det naturligtvis inte behöva vara.
Det andra problemet är nyttan för kund. Återigen eget exempel taget från februari där det gick att med eget agerande få ned priset per kWh med 30 % (jmf m schablon) men priset faktura minskade bara 5 % och det fungerar naturligtvis inte.
Det som krävs här smartare tariffstrukturer dels för nät med rörligt pris anpassad till hur hög belastning det är i elnätet och dels för skatten med en mer rörlig komponent kopplad till elpriset.
Skulle också vara intressant att vända på frågeställningen. Vad kräver en bilägare för att ställa sin elbil till förfogande för att stötta elsystemet?
SvaraCarl-Åke Utterström
22 mars, 2020: 12:26 e mNystarta en massiv utbyggnad av ny kärnkraft så slipper vi problement med efterfrågeflexibilitet.
Vi har hittills byggt runt 7 000 MW vindkraft med 4 000 verk. Svensk Vindenergi säger beträffande byggkostnad 15 miljoner/MW och snitteffekten är 1.75 MW.
Om vi i stället byggt 7 000 MW kärnkraft hade vi fått en tillgänglig elenergi på 52.5 TWh.
Vindkraft är i sammanhanget ett mycket kostsamt experiment.
Låt inte Anders Ygeman slösa så enormt med våra gemensamma tillgångar.
SvaraLars Blomqvist
17 mars, 2020: 5:20 e mBara en liten, liten fundering. När alla bilar är eldrivna, kommer de då att som standardutrustning förses med kupevärmare? Om så sker, hur blir det då med ägarens intresse för att bidra till elbalansen kalla vintermorgnar?
SvaraNils-Åke Sandberg@Lars Blomqvist
19 mars, 2020: 9:21 e mKort sagt det blir en golfbil med bensinvärmare som postnord redan har och batteriet är tomt om man inte drar ur kontakten före kl 7:00 när alla startat kaffepannan.
SvaraLyft bilistens perspektiv på ”Vehicle to grid” - Kungliga Automobil Klubben
17 mars, 2020: 4:33 e m[…] Om bilister ska lösa elsystemets brister måste konsekvenserna för bilägarna klargöras och eventuell kostnad för slitage eller minskad tillgänglighet ersättas av elbolagen, skriver Anders Ydstedt, ordförande i KAK:s Expertråd i Second Opinion. […]
SvaraLars Blomqvist@Lyft bilistens perspektiv på ”Vehicle to grid” - Kungliga Automobil Klubben
17 mars, 2020: 9:26 e mJovisst, men det är det där med att klargöra konsekvenserna och deras kostnader som inte varit särskilt lyckade för elhanteringen. Gissningsvis blir det ändå lösningar med lite av samma medicin som används för att få den fossilfria kraften ”lönsam”, statliga stöd av skilda slag.Häpp!
Svara