I en kommentar till Stefan Yards artikel påpekar Peter Wigert och Per Eckemark på Svenska kraftnät missförstånd, och skriver att 10-årsprognosen för investeringar ökat med nästan 10 miljarder kronor sedan 2019.
I ett debattinlägg av Stefan Yard, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet, om Svenska kraftnäts planerade investeringar finns det en del missförstånd. Investeringsnivån och takten i vilken Svenska kraftnät kan investera i samhällsekonomiskt lönsamma anläggningar i transmissionsnätet har ingen koppling till de ekonomiska faktorer som Stefan Yard hävdar. Just nu pågår kraftfulla investeringar i vårt transmissionsnät. Kraftsystemet präglas av en snabb omställning till följd av politiska beslut, utvecklingar av ny teknik, nya användarmönster och helt nya användningsområden för el. Det ställer ökade krav på oss för att säkerställa ett kraftsystem som är säkert, effektivt och rustat för nya utmaningar.
Nedgången under år 2028 beror på att det ligger långt fram i tiden, alla projekt är inte definierade ännu. Det är alltså inte en förväntad nedgång. Det finns exempelvis väldigt få anslutningsprojekt med så lång framförhållning som 8-9 år. Vi planerar att investera närmare 60 miljarder kronor under de kommande tio åren. Vi har, tvärtemot vad Stefan Yard påstår, ökat 10-årsprognosen för investeringar med nästan 10 miljarder kronor sedan 2019. Detta under förutsättning att vi lyckas med framkomlighet och tillstånd, något som däremot påverkar investeringstakten. Tillståndsprocesserna pågår under många år och är beroende av såväl Svenska kraftnäts arbete som andra myndigheters beslut. Utan tillstånd kan projekt inte genomföras enligt plan.
Bild: Arbete med SydVästlänken. Foto: Svenska kraftnät.
***
Kommentar från Stefan Yard, 19 februari 2020
Företrädarna för SvK hävdar att kapacitetsproblemen i det svenska stamnätet kan hanteras med de investeringar som man planerat. Framtiden får utvisa huruvida dessa är tillräckligt ”kraftfulla” med tanke på den pågående stora omställningen av det svenska elsystemet med t ex massiv utbyggnad av vindkraft framförallt i norr, partiell avveckling av kärnkraft i söder samt ökad elektrifiering. Personligen tillhör jag tvivlarna. Även om inte alla flaskhalsar kan undvikas känns det också märkligt att i planeringen se det som naturligt med fortsatta stora inflöden av kapacitetsavgifter.
När det gäller effekter av ”ekonomiska faktorer”, t ex styrningen via regleringsbrev och hanteringen av miljöskuld tror inte heller jag att detta är så avgörande, men det är samtidigt svårt att se det som betydelselöst. Om det är så, innebär detta samtidigt att ledningen för SvK påtar sig hela ansvaret för kvarstående kapacitetsbrister, ja kanske med det undantag man tar upp och som jag missade att nämna, fördröjningar och hinder p g a dagens komplicerade tillståndsprocesser.
Stefan Yard
1 Kommentar
1 Kommentar
Stefan Yard
19 februari, 2020: 5:50 f mFöreträdarna för SvK hävdar att kapacitetsproblemen i det svenska stamnätet kan hanteras med de investeringar som man planerat. Framtiden får utvisa huruvida dessa är tillräckligt ”kraftfulla” med tanke på den pågående stora omställningen av det svenska elsystemet med t ex massiv utbyggnad av vindkraft framförallt i norr, partiell avveckling av kärnkraft i söder samt ökad elektrifiering. Personligen tillhör jag tvivlarna. Även om inte alla flaskhalsar kan undvikas känns det också märkligt att i planeringen se det som naturligt med fortsatta stora inflöden av kapacitetsavgifter.
När det gäller effekter av ”ekonomiska faktorer”, t ex styrningen via regleringsbrev och hanteringen av miljöskuld tror inte heller jag att detta är så avgörande, men det är samtidigt svårt att se det som betydelselöst. Om det är så, innebär detta samtidigt att ledningen för SvK påtar sig hela ansvaret för kvarstående kapacitetsbrister, ja kanske med det undantag man tar upp och som jag missade att nämna, fördröjningar och hinder p g a dagens komplicerade tillståndsprocesser.
Svara