Nya regler ska öka flexibiliteten i elnäten och ge mer kapacitet. Förutsättningen är aktiva elkunder, och kontakten med elnäten kommer att finnas kvar, lovar Vattenfall. – Även om elhandeln lyfts fram i den nya elhandlarcentriska modellen så glöms inte nätet bort, säger Jonas Stenbeck.

Elkunden är den kommande elmarknadsreformens stora vinnare, enligt Vattenfall. Den kommer leda till ökad förståelse och bättre organisation av en sundare elmarknad genom att alla kunder aktiveras och att de anvisade elavtalen för passiva elkunder förvinner. Det ökar konsumentskyddet mot oönskade leverantörsbyten, ger likare spelregler och en ”harmonisering gentemot omvärlden”, meddelar Vattenfall innan intervjun med Jonas Stenbeck, nordisk slutkundschef. Och vidare:

”Vi anser att det är av vikt att genomförandet av reformen nu prioriteras politiskt.”

”Regeringen satte igång detta arbete genom de uppdrag som gavs till Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen 2015. […] Ytterligare förseningar med genomförandet innebär, förutom ökande kostnader för de inblandade aktörerna, att en stor osäkerhet uppstår på elmarknaden som leder till att annan nödvändig produkt- och verksamhetsutveckling riskerar att försenas och försvåras.”

Allmän förvirring
– Idag råder en allmän förvirring bland allmänheten kring rollerna på marknaden. Dagligen blandas elhandelsföretag och elnätsföretag ihop av media, av politiken men även av våra kunder, och det är inte alltid lätt att förstå vem som gör vad, säger Jonas Stenbeck.

Med titeln Vice President Consumer Sales Nordic i Vattenfall har Jonas Stenbeck nästan en miljon svenska elkunder bakom ryggen, och han är övertygad om att den nordiska elmarknadsreformen – som må vara i olika takt i olika länder – på ett effektivt sätt kan möta många av de utmaningar som dagens elmarknad står inför. Vi pratar om den elhandlarcentriska modellen som sätter elhandlaren i centrum som elkundens huvudsakliga vardagskontakt.

Ett bredare perspektiv
Ur systemsynpunkt är det en fördel att endast en part – elhandlaren – i framtiden ska hantera slutkundens flexibilitet, tycker Jonas Stenbeck. I de här sammanhangen är ”flexibilitet” mer än enbart kundens förbrukning, för om man tittar bakåt och högre upp i systemet så måste den last som förbrukningen egentligen utgör, hanteras både i förhållande till effektbalansen och till elnätskapaciteten. Och ju färre kockar desto bättre.

– Du har alltså två olika saker som du behöver reagera och reglera på, och om elhandelsföretaget kan ta hand om båda så finns ett incitament att optimera helheten därefter. För elkunden blir resultatet då så bra och marknadsmässigt som möjligt, säger Jonas Stenbeck.

– Om man istället, som idag, lägger ansvaret för optimering av nätkapaciteten på en aktör och optimering av effekthanteringen på en annan, så finns risken att man suboptimerar, att man enbart förbättrar vissa delar i systemet, och då sker ingen flexibilitet.

Jonas Stenbeck

Elmätarna och hubben
En ny flexibel elmarknadsmodell kan istället bli det allt mer oplanerbara energisystemets framtida hjälporganisation. Elkundernas förbrukning blir då ett smidigt och balanserande säkerhetsnät för den intermittenta produktionens väg genom flaskhalsar och trånga elledningar. För medan elnätens kapacitetsbrist på senare år har gått under den politiska radarn har teknikutvecklingen fortgått. Så nu är det i princip bara regleringen kvar innan elkunderna och branschen har ett marknadssystem som intuitivt kontrar och balanserar framtida störningar.

För att strukturera alla nya kund- och mätdata bygger Svenska kraftnät nu upp en nationell datahubb som ska bli branschens kommunikationsnav så att informationsutbytet på elmarknaden effektiviseras och förenklas. Idag kommunicerar aktörerna enligt en ”alla-till-alla”-modell, som Svenska kraftnät lite skämtsamt kallar det. Enligt en rapport från Sweco ger en hubb stora synergier och sänkta kostnader. En intressant diskussion finns i Svenska kraftnäts polemik mot Energimarknadsinspektionens rapport Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet (2016).

Prissignal motiverar
Teorin om efterfrågeflexibilitet har funnits länge men har hittills mest varit ett långt ord utan större praktisk betydelse. Nu skapar digitaliseringen och automatiseringen förutsättningar för en helt ny typ av integrerad energimarknad, från den minsta konsument till den största producent. Nu kan utrullningen av den nya generationens elmätare med smart funktionalitet göra de hittills ”spridda” slutkunderna som aktivt kan bidra till både balans och kapacitet.

Om en elkund vill sälja flexibilitet på dagens elmarknad måste man först avtala nättariffen med nätleverantören. Därefter får kunden upprätta ett kontrakt med elleverantören (elhandlaren) för att försöka få in flexibiliteten i affären. Det blir snabbt krångligt, tror Jonas Stenbeck, inte minst om kunden nästan måste bedriva signalspaning för att hitta minsta tecken till motiverande prisrörelser, som ju är efterfrågeflexibilitetsteorins postulat.

Om elmarknaden istället har en teknikstödd och automatiserad elhandlarcentrisk modell kan flexibiliteten lättare implementeras. Elkunden får ett avtalsförhållande med endast en aktör och prissignalerna måste inte vara extremt tydliga för att elkunden ska nappa på affären.

– Det blir enklare för elkunden att upplåta sin flexibilitet. Det blir också lättare för en aggregator att samla på sig flexibilitet som i sin tur kan erbjudas som samlad effekt ut på reglermarknaden, säger Jonas Stenbeck.

Passiva kunder aktiveras
Det är då vi kommer in på tricket där två fakturor blir en. Ur kundens perspektiv är det en fördel om potentialen till flexibilitet hanteras marknadsmässigt för hela systemet, för då finns mer incitament att agera på, enligt Jonas Stenbeck. Genom att samla priset för både energin (elleveransen) och distributionen (nätkapaciteten, effekten) kan prissignalerna avspegla flexibilitetens hela systemnytta.

Varför det ska vara elhandlaren och inte elnätsägaren som ska ta hand om fakturan är för att just handeln sker på en konkurrensutsatt marknad. En monopolaktör som ett elnätsföretag kan inte utveckla flexibilitetstjänster och nya kundaktiviteter på samma sätt som en renodlad marknadsaktör, menar Stenbeck, och elmarknadsreformen kommer att ge bättre konkurrens mellan elleverantörerna. Det gynnar både kunden och elmarknaden. Syftet med reformen är att det ska bli enklare att vara kund.

– Elhandelsföretag som ingår i en koncern med eget elnät kan till exempel dra fördel av det genom att man får över elkunder på anvisningsavtal från nätföretaget, alltså enbart passiva kunder. Med reformen försvinner anvisningsavtalen och därmed fördelen för vissa elhandlare, samtidigt som kunderna blir aktiva, säger Jonas Stenbeck.

Nätägaren finns kvar
Elhandlarcentrisk betyder däremot inte att elnätsföretaget försvinner ur elkundens synfält, tycker Jonas Stenbeck. Han tror att det ibland råder missuppfattningar om elnätsföretagens roll i den nya elmarknadsmodellen, men nätägarna kommer att ha tydliga och synliga uppgifter i lokalsamhället även i framtiden.

– Som vi förstår Energimarknadsinspektionens förslag så kommer alla nätrelaterade ärenden kring teknik, elmätaren och elavbrottet att ligga kvar hos elnätsföretagen, och det tycker vi är bra. Det är där den tekniska kompetensen finns.

Jonas Stenbeck ser det som helt orealistiskt att elhandlarna tar över elnätsfrågorna, som är en av farhågorna i debatten kring elhandlarcentrisk modell. En elhandlare kan kanske upprätta en växel som skickar nätkundens samtal direkt vidare, men att bygga upp egen elnätskompetens kräver orimligt stora investeringar, menar Jonas Stenbeck. Rent praktiskt bör det inte vara svårare än att också nätföretagets namn och telefonnummer står på fakturan.

– Som kund vill du givetvis prata med någon som förstår vad du pratar om och som har kontroll på läget, men det är också bra rent samhällsekonomiskt, säger Jonas Stenbeck.

* * *

Ny elmarknad: Begreppet elhandlarcentrisk modell började dyka upp för cirka tio år sedan som en direktöversättning av engelska supplier centric model. 2009 beslutade de nordiska ländernas energiministrar att ge sina regulatorer i NordREG uppdraget att ta fram en implementeringsplan för en gemensam nordisk slutkundsmarknad. Resultatet blev NordREG:s rapport Market Design – Common Nordic end-user market som Ei har vidareutvecklat i sina arbeten. 2013 kom Enklare för kunden – förslag som ökar förutsättningarna för en nordisk slutkundsmarknad och 2017 publicerades förslaget Ny modell för elmarknaden. I Sverige har nyttan av en ny elmarknadsmodell ibland ifrågasatts, en kritik Second Opinion har skrivit om. Norges elbransch och myndigheter har delvis gått en annan väg. Nu väntar den elhandlarcentriska modellen på Elmarknadshubben som enligt Svenska kraftnät kan vara i gång hösten 2022. Och båda väntar på regeringens proposition och lagrådsremiss.