Ursprungsmärkning av el ett bedrägeri

Ursprungsmärkning av el ett bedrägeri

I svensk lagstiftning finns krav på att man skall ursprungsmärka el till konsumenterna (lag 2010:601) och tillhörande förordning (2010:853) om ursprungsgarantier för el. På basis av dessa lanserar också de flesta eldistributörer möjlighet att köpa olika slags el som t.ex. ren vattenkraftel, ren vindkraftel, el enligt olika miljömärkningar osv.

Men det finns inte någon som helst teknisk metod att avgöra varifrån den el vi får kommer och än mindre att styra varifrån den skall komma. Detta innebär att vad vi än skriver i ett kontrakt med vår elleverantör är det exakt samma produkt vi får i våra eluttag. Det är el från de kraftverk som är i drift i det ögonblick som den levereras. Det finns ingen möjlighet att avgöra och än mindre styra vilket kraftverk eller kraftslag som producerar den el just du får.

Det enda man åstadkommer med dessa ”ursprungsmärkningar” är att hålla igång en omfattande byråkrati. Det gör elsystemet dyrare genom att man måste hålla reda på hur mycket el av olika slag som producerats i landet på årsbasis och sedan jämföra med alla kontrakt för att se om det under ett år faktiskt producerats så mycket av de olika kraftslagen att energiekvationen går ihop dvs. att det under året faktiskt producerats så mycket el av varje produktionslag att det räckte till alla tecknade kontrakt. Vad som händer om det inte blir så framgår inte.

Man bortser helt från att man i varje ögonblick måste producera lika mycket el som konsumeras, dvs. det måste alltid råda effektbalans, annars kommer nätet att stänga av sig själv. Men enligt den använda modellen kan man under en viss tid leverera hur mycket el som helst av ett visst slag även om inte ett enda kraftverk av det slaget är i drift, bara man producerar mer vid ett annat tillfälle när ingen har köpt det kraftslaget.

Inte heller kontrolleras andra egenskaper hos olika kraftslag, såsom förmåga att spännings- och effektreglera, att producera när behovet finns osv. Detta innebär att de olika kraftslagens verkliga egenskaper inte förs över till de konsumenter som ”köpt” dem.

Hela systemet med ursprungsmärkning av el måste därför betraktas som ett lagstadgat bedrägeri.

14 Kommentarer
Av Nils-Erik Nilsson
Vice ordf. i Miljövänner för kärnkraft
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

14 Kommentarer

  • Lars Wiegert
    23 december, 2017: 11:23 f m

    Liknande bedrägeri har uppmärksammats av föreningen REO i Danmark, som klagat hos deras konsumentombudsman angående DONGs vilseledande marknadsföring. Se REOs senaste nyhetsbrev KorNyt nr 68
    http://www.reo.dk/CustomerData/Files/Folders/4-pdf/388_kortnyt-68-14-dec-2017.pdf
    och klagoformuläret
    http://www.reo.dk/CustomerData/Files/Folders/4-pdf/381_dong-klage-svar-k194715.pdf

    Svara
  • Per Ribbing
    22 december, 2017: 6:52 e m

    Hej
    Det vore bra om du läste och kommenterade mitt svar, Nilsson.
    http://second-opinion.se/vi-kan-sluta-kopa-ful-el/
    /Per Ribbing

    Svara
  • Yngve Bengtson
    17 december, 2017: 10:22 f m

    Lagen behandlar elkraft som en lagervara, exempelvis potatis, som odlas i olika sorter och tas fram vid efterfrågan. Lagstiftaren har inte beaktat de speciella, tekniska förutsättningarna som gäller för denna strömmande energitransport. Resultatet har blivit bestämmelser som inte kan uppfyllas. Det ser jag som en försummelse.

    Svara
  • Lennart Hjalmarsson
    15 december, 2017: 10:18 e m

    Om systemet med ”grön el” och ursprungsgarantier är bedrägligt kan diskuteras. Helt klart är det många som luras att tro att de kan konsumera vindkraft när det inte blåser och solkraft mitt i vintern. Mindre bedrägligt skulle systemet vara om avräkningsperioden vore kortare, exempelvis kvartalvis. Ett helt klanderfritt system skulle kräva en parallel elbörs med balans varje timme året runt.

    Svara
  • Einar Fjellman
    15 december, 2017: 9:52 e m

    Ett elhandelsföretag som säljer vindkraftel vill få köparen att tro att den el han köper produceras av vindkraft och att om han inte väljer just vindel så produceras den el han förbrukar i stället på något annat (miljöfarligt) sätt. Det är bedrägligt, elhandeln mellan elhandelsföretag och och elabonnent har inget inflytande över elproduktionens sammansättning. Samma mängd vindel produceras vare sig elabonnenterna inte köpt någon vindel alls eller köpt all vindel som produceras. Bedrägeriet har uppmärksammats av Konsumentverket som nu har inlett en granskning av miljöpåståenden i marknadsföringen av elhandelsavtal. Einar Fjellman

    Svara
  • Lars Sundström Civilingenjör SunToEarth
    15 december, 2017: 1:22 e m

    Denna förening Miljövänner för Kärnkraft är ,om den existerar, en partsinlaga för kärnkraft.
    Det är ett skämt.

    Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

    Svara
  • Robert Hector // Ignite Affärsutveckling
    14 december, 2017: 3:02 e m

    All elproduktion som matas ut på elnätet används, oreglerad elproduktion tränger därmed bort reglerbar produktion. Sol, vind och oreglerad vattenkraft tränger därmed exempelvis bort importerad el som kanske är producerad med fossila bränslen.
    Ibland kommer produktionen av ursprungsmärkt el vara större än konsumtionen och ibland kommer den vara mindre. Här kan elhandelsbolagen säkert bli tydligare. Det blir säkert en delikat uppgift att förklara hur hela elsystemet balanseras men att kalla ursprungsmärkningen för bedrägeri när enligt många elkunder önskvärd elproduktion premieras är inte rätt.
    Det är som så mycket annat inom ramen för ett balanserat elsystem en avräkningsfråga och något fel har inte skett förrän det har producerats mindre ursprungsmärkt el än de har konsumerats. Eventuellt kan man diskutera hur lång avräkningsperioden ska vara.

    Svara
    • Nils-Erik Nilsson@Robert Hector // Ignite Affärsutveckling
      15 december, 2017: 8:23 e m

      Det finns ingen möjlighet att avgöra varifrån elen till en viss konsument kommer. Allt kommer via stamlinjenätet. Där är all producerad kraft i varje ögonblick ”helt blandad” Det finns ingen möjlighet att åter ”separera” kraften från de olika producenterna. Därför är det ett rent bedrägeri att påstå att man kan ange viket ursprung kraften till en viss konsument har. Det går inte heller att styra varifrån en viss konsument skall få sin el.
      Däremot kan man naturligtvis styra vart man skickar pengarna. Men då skall man inte påstå att man säljer en viss typ av kraft, utan att man gynnar ett visst kraftslag och förklara hur penningtransaktionerna fungerar. Den produkt man får i sitt eluttag är exakt densamma vad man än skriver i sitt avtal med elleverantören. Man kommer inte att känna av de olika kraftslagens egenskaper trots att man påstås köpa 100 % ren xx-kraft. Det man känner är det totala systemets egenskaper för t.ex. spännings- och frekvenshållning.

      Svara
  • Jan-Åke Jacobson
    13 december, 2017: 3:42 e m

    Enligt Kirchhoffs strömlag har Nils-Erik rätt men det har mättekniskt hänt en del sedan elmarknaden avreglerades 1996. Elhandlarna måste handla sig i balans och se till att elnätet tillförs lika mycket el som deras kunder plockar ut. Det kräver rapportering av mätvärden oavsett om varje kWh är försedd med en ursprungsmärkning eller inte. Därför medger ursprungsmärkningen att elhandlarna vet vilka volymer el de köper in från olika typer av kraftverk och vilka volymer de kan erbjuda kunderna att välja ur utan någon speciellt extra administration. Det finns svårare ”lager” att hålla reda på.

    Med den fria elmarknaden är det möjligt för varje elanvändare att avgör vilken elproduktion var och en vill gynna. Med dagens kunskap om vad utvinning av el från olika energikällor innebär, sätter det press på kraftverksägarna, att se till att de hanterar elutvinningens restprodukter i form av klimatstörande gaser och annat långlivat avfall på ett långsiktigt trovärdigt sätt. Det är knappast lagstadgat bedrägeri.

    Svara
    • Leif Tollén@Jan-Åke Jacobson
      13 december, 2017: 9:39 e m

      Visst är det bedrägeri. Det finns knappast någon brist av ”grön” el i Sverige. Kopplingen mellan pristillägget och uppförande av ny grön kraft är marginellt, om något. Dessutom så är all kraft på marginalen fossilkraft i det sammankopplade EU och Rysska systemet.

      Svara

    Prenumerera på artiklar


    Boken om Sveriges gasberoende

    Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

    Boken om Sveriges elsystem

    Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

    Senaste artiklarna

    Skriv på Second Opinion

    Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
    Skicka in din text
    Vara-amnen

    Ur arkivet