Energimyndigheten har i sin rapporten ”Kontrollstation 2017 för elcertifikatsystemet. Delredovisning 2 och förslag på kvoter för 18 TWh till 2030. ER 2016:19,” föreslagit en ”Kvotkurva för ambitionshöjning om 18 TWh till år 2030”. Med ”kvotkurva” avses den mekanism som styr hur stort stödet till förnybara investeringar skall vara vid varje tidpunkt. Kvotkurvan sammanfattas i rapporten enligt ”Myndighetens huvudförslag på kvotkurva till 2045 är en baktung kvotkurva med större tyngdpunkt mot slutet av 2020-talet. Kvothöjningen påbörjas först år 2022 då möjligheten för nya norska anläggningar att få elcertifikat upphör.”
Den 10 juni 2016 presenterades en ”Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna” [1]. Av den framgår att ”Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.”
Kravet om ett ”robust elsystem” är centralt. Det är dock förvånande att Energimyndigheten utifrån detta föreslår en ”baktung kvotkurva” alltså att utvecklingen av förnybar elproduktion första skall minska för att sedan komma igång så sent överenskommelsen tillåter. Detta bygger på ”antaganden om att kärnkraften läggs ner efter sin tekniska livslängd”. Kraftverk läggs i praktiken inte ner vid sin ”tekniska livslängd” utan när de inte är lönsamma längre, pga låg tillgänglighet, eller stora reinvesteringsbehov. Myndighetens argumentering leder därmed knappast till ett ”robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.” Om de kvarvarande sex kärnkraftverken drivs under lika många år som genomsnittet av de fyra man beslutat stänga av ekonomiska skäl, dvs 44 år, så kommer all svensk kärnkraft att vara avvecklad till 2030!
För att erhålla ett robust elsystem bör man ha marginaler vilket just är definitionen på ett ”robust system”. Kvotkurvan borde därmed vara ”framtung” eller åtminstone linjär, dvs lika mycket utbyggnad per år. Förutom att detta ger ett svenskt robust elsystem, dvs marginaler för att klara de krav som ramöverenskommelsen ställer, så ger det en jämnare utveckling vilket underlättar planeringen samt bättre förutsättningar för den industri som skall stå för en effektiv utveckling.
Detaljanalys av Energimyndighetens förslag
Den 10 juni 2016 presenterades en ”Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna” [1]. Den föreliggande rapporten utgår från denna eftersom det i överenskommelsen står att: ”Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030” [2]-sid 4. Men i den inledande texten (sid 1) framgår att ”Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.”
Energimyndigheten föreslår en ”baktung kvotkurva med större tyngdpunkt mot slutet av 2020-talet”. Detta bygger på ett antal antaganden:
• Sid 5: ”Några större nedläggningar av befintliga anläggningar förväntas inte förrän i slutet av 2020-talet”
• Sid 17: ”antaganden om att kärnkraften läggs ner efter sin tekniska livslängd”.
• Sid 17: ”Kärnkraften faller främst ifrån mot slutet av 2030-talet och början av 2040-talet”
Men frågan är hur rimliga dessa antaganden om kärnkraften är, dvs ”I Sverige antas fyra reaktorer enligt plan tas ur drift innan slutet av 2020. Resterande reaktorer antas vara i drift under hela den modellerade perioden.” [2]-sid 63.
• Kärnkraften sågs tidigare, i många framtidsscenarier som fullt fungerande och ett konkurrenskraftigt kraftslag länge till. I Energimyndighetens prognos som publicerades i januari 2013 [3] skriver man: ”I beräkningarna antas att kärnkraftverken har en teknisk livslängd på 60 år”. Hösten 2015, dvs knappt 3 år senare, är läget ett helt annat. Följande beslut togs hösten 2015, knappt 3 år efter rapportens publicering: R1-R2 stängs nu istället efter ca 45 år, dvs på 3 år har den ”faktiska livslängden” minskat med 15 år jämfört med end ”tekniska livslängd” som Energimyndigheten antog. O2 stängs efter 41 år och O1 efter ca 46 år. Dvs ”faktisk drifttid” är inte detsamma som ”teknisk livslängd”.
• Energimyndigheten gav även ut en rapport under 2014 [4]. I den rapporten har man inte heller kunskap om vad som beslutas under hösten 2015 utan skriver (sidan 5): ”… kärnkraftverken ökar efter planerade effekthöjningar till 2020 och minskar till 2030 då tre reaktorer antas tas ur drift efter 50 års livslängd”. Dvs de har fortfarande en kraftig överskattning av kärnkraftens faktiska produktionsförmåga.
• I Energiöverenskommelsen [1] ingår även att kärnkraftskatten minskas: Men frågan är om detta räcker för att resterande sex kärnkraftverk skall vara kvar? I Dagens Industri, 160107 är Torbjörn Wahlborg, ansvarig för Vattenfalls kärnkraftverk, intervjuad [5]. Av artikeln framgår det att ” Men det är inte säkert att ett avskaffande av skatten räcker för att rädda de svenska reaktorerna, hävdar Vattenfall. Bolaget anser också att elcertifikatsystemet, ett stödsystem för storskalig utbyggnad av förnybar el, bör ses över.” I Sveriges Radio 160311 [6] intervjuas Ingemar Engkvist, rådgivare vid Uniper Sverige, som är majoritetsägare till kärnkraftverket i Oskarshamn. Av artikeln [6] framgår att: ”Men även om skatten försvinner är ekonomin osäker för kärnkraften, säger Ingemar Engkvist.”
• Om de resterande kärnkraftverken skulle stängas efter samma tid som genomsnittet för R1-R2, O1 och O2 (45+45+41+46)/4= 44 år, så stängs F1: 2024, F2: 2025, R3: 2025, R4: 2027, F3: 2029 och O3: 2029. Dvs samtliga innan 2030! Och efter 2025 kommer endast tre av sex reaktorer finnas kvar.
• Det är också, efter diskussioner under våren 2016, mycket tydligt att ägarna av kärnkraftverken inte kommer att driva dessa om de inte är lönsamma. Just nu, november 2016, är elpriserna relativt höga, men som det ser ut nu på den finansiella elhandeln [7] så ligger priserna neråt 22 öre/kWh (22 Euro/MWh) runt 2019-2020.
• Vad som tillkommer är även att man för framtiden inte kan bortse från ytterligare säkerhetskrav på existerande kärnkraftverk. Olyckan i Fukushima ökade t ex investeringskraven på existerande svenska reaktorer. Vilket bidrog till den snabbare stängningen av de fyra 70-tals-reaktorerna.
• Angående reaktorn Oskarshamn 2 så framgår det av OKGs hemsida [8]: ”När stängningsbeslutet fattades var O2 mitt uppe i en genomgripande modernisering som totalt skulle ta cirka 10 år att genomföra. Först ut var byte av generator och transformator. Under 2007, 2009 och 2013 sker de viktigaste etapperna i moderniseringen och det omfattar bland annat byte av lågtrycksturbin och ombyggnation av kontrollrummet. Ett nytt reaktorskyddssystem och ny kontrollutrustning för turbinanläggningen ska också införas. Det sista steget i moderniseringen skulle slutförts 2015.”. Slutsatsen är att bara för att ett företag gör stora investeringar så är detta ingen garanti för att kraftverket kommer vara i fortsatt drift.
Slutsatsen är att det är anmärkningsvärt att Energimyndigheten trots detta helt säkert utgår från att de kvarvarande sex kärnkraftverken kommer vara fullt tillgängliga under 60 år efter start.
Om så inte är fallet så kommer Sverige få ett stigande importbehov från andra länder, dvs vi kan inte längre hävda att vi i Sverige är självförsörjande med kraftslag med låga CO2-utsläpp. Detta kommer också medföra att våra elpriser måste ligga över priserna hos de som vi importerar från eftersom elhandel endast blir av om det finns ett ekonomiskt incitament. Omvänt så ger mer produktion i Sverige ett lägre elpris.
Det finns i och med detta en oro för att om man tidigarelägger utbyggnaden så kommer ett lägre pris i sig att göra att kärnkraften stängs tidigare. Ett lägre elpris gynnar konsumenter men missgynnar producenter. Antag att man, som exempel, byter från en ”baktung” kvotkurva till en ”framtung” enligt tabellen nedan. Av tabellen framgår hur mycket mer total produktion detta kommer innebära för olika år.
Tabell 1 Exempel på konsekvens av ”framtung” istället för ”baktung” kvotkurva. (TWh/år)
Som mest blir det +8 TWh 2026 med just detta antagande. Detta ger ett mer robust elsystem med bättre marginaler. Men frågan är hur stor prispåverkan detta får? För detta kan man studera den underlagsrapport som Sweco lämnat in till Energikommissionen [9]. I den rapporten framgår på sidan 83 att: ”Vid en 10 TWh lägre nordisk elanvändning sjunker det svenska elpriset med knappt 1 EUR/MWh i trendscenariot”. Dvs prispåverkan är -1/10=-0,1 Euro/MWh för varje minskad TWh elförbrukning. Man visar också på en del andra exempel där priskänsligheten är något högre. Om man utgår från basfallet om 0,1 Euro/MWh per TWh, så innebär det att år 2026 kommer elpriset att bli ca 0,8 öre/kWh lägre med en ”framtung” kvotkurva jämfört med den föreslagna. För övriga år blir prisskillnaden lägre. Denna prisskillnad kan knappast ha en avgörande inverkan på om kärnkraft stängs eller inte. Om enstaka ören/kWh skulle ha en avgörande betydelse för om kärnkraften blir kvar eller inte så är det snarast ytterligare ett argument för bättre marginaler.
Framtiden är alltid osäker. Det är just därför man bör ha ett ”robust elsystem” som klarar olika utmaningar, inklusive att kärnkraften läggs ner tidigare än efter sin ”tekniska livslängd”. Sammantaget finns det därmed starka argument för att kvotkurvan bör ändras från ”baktung” till ”framtung” eller åtminstone linjär.
Litteraturförteckning
[1] Energikommissionen, ”Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna,” 10 June 2016. [Online]. Available: http://www.regeringen.se/contentassets/b88f0d28eb0e48e39eb4411de2aabe76/energioverenskommelse-20160610.pdf.
[2] Energimyndigheten, ”Kontrollstation 2017 för elcertifikatsystemet. Delredovisning 2 och förslag på kvoter för 18 TWh till 2030. ER 2016:19,” 2016. [Online]. Available: http://www.regeringen.se/contentassets/c0c31741188f40baa256afbeb5466fd4/energimyndighetens-rapport—kontrollstation-2017-for-elcertifikatsystemet.pdf.
[3] Energimyndigheten, ”Långtidsprognos 2012: En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet ER 2013:03,” 2013. [Online]. Available: https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0ahUKEwjatKDehqjQAhVSKywKHSXyCqkQFggdMAA&url=https%3A%2F%2Fenergimyndigheten.a-w2m.se%2FFolderContents.mvc%2FDownload%3FResourceId%3D2698&usg=AFQjCNGkgSQAsXM5_uV2ewqPnKQml_LYhg&cad=rja.
[4] Energimyndigheten, ”Scenarier över Sveriges energisystem 2014 års långsiktiga scenarier,ett underlag till klimatrapporteringen, ER 2014:19,” [Online]. Available: https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwi4jvrvh6jQAhVECiwKHWSvATEQFggdMAA&url=https%3A%2F%2Fenergimyndigheten.a-w2m.se%2FFolderContents.mvc%2FDownload%3FResourceId%3D3000&usg=AFQjCNEfBaofPqDxx-V2oATXO6lwtLn.
[5] Artikel i Dagens Industri, 160107, ”Vattenfall: Läget är ohållbart,” 7 1 2016. [Online]. Available: http://www.di.se/di/artiklar/2016/1/7/vattenfall-laget-ar-ohallbart/?print=.
[6] Sveriges Radio-inslag, ”Nya säkerhetskrav gör kärnkraftens framtid osäker,” Sveriges Radio, 11 03 2016. [Online]. Available: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6387622.
[7] Nasdaqomx, [Online]. Available: http://www.nasdaqomx.com/commodities/market-prices.
[8] OKG, ”Oskarshamn 2,” 2016. [Online]. Available: http://www.okg.se/sv/Om-OKG/Anlaggningar/Oskarshamn-2/.
[9] Sweco, ”Ekonomiska förutsättningar för skilda kraftslag, EN UNDERLAGSRAPPORT TILL ENERGIKOMMISSIONEN, 2016,” Sweco, 2016. [Online]. Available: http://www.energikommissionen.se/app/uploads/2016/04/2016-04-05-Sweco-Ekonomiska-f%C3%B6ruts%C3%A4ttningar-f%C3%B6r-skilda-kraftslag.pdf?utm_source=apsis-anp-3&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified.
6 Kommentarer
Johan Montelius
29 december, 2016: 10:23 f mDen enda man kan säga om systemet med elcertifikat är att det aldrig borde ha sjösatts och att det bara lett till att en industri har havererat. Vi kommer att få leva i många år med det problem som systemet har skapat. Så kan det gå när man ha sina rosa solglasögon på.
SvaraLennart olsson
2 december, 2016: 9:15 e mProblemet blir ännu större då särintressen arbetar ihärdigt på att även stoppa stora delar av vattenkraften. I dag har många nödvändiga förnyelse projekt stoppats och vattenkraftutredningen lägger sin förlamande hand över branchen. Vad ska vi konsumera, för behovet av el försvinner inte inom rimlig tid.
Svaramats persson
28 november, 2016: 8:35 e mLennart söder talar och skriver i egenskap av kärnkraftsmotståndare. Han citeras oftast av Vindkraftsindustrin och dess anhängare som en ”forskare” som visat att Sverige kan klara av ett elsystem baserat på 100% så kallad ”förnybar el”. Detta baseras på ett scenario med upp till 55 TWh vindkraftsel och kanske upp emot 10TWh per år el från solceller.
Detta är enligt mig ett helt orealistiskt scenario och Söders rapport har flera fel och brister och han gör bland annat flera förenklingar i sin analys och dessutom orealistiska antagande om tillgänglighet av el från vindkraft under speciellt kalla vinterdagar.
Det går visserligen att bygga ett elsystem helt utan kärnkraft (flera länder har ju det!) men då krävs en stor effektreserv baserat på fossila bränslen och även permanent gaskraft och att Sverige dessutom förlita sig på export av upp emot 10000 MW el under långar perioder då varken sol eller vindkraft levererar.
Problemet med ett sådant scenario är att elpriset i Sverige då kommer att öka betydligt mer än det gör ifall vi behåller och ersätter dagens kärnkraft med nya reaktorer.
Problemet med ett elsystem baserat på stora andelar sol och vind är också att det leder till ökade klimatutsläpp från svensk elproduktion. Det är knappast en hållbar politik att ersätta väl fungerande kärnkraft utan klimatutsläpp och ersätta den med vind och solkraft med högre klimatpåverkan!
Den korta tekniska livslängden för vindkraft gör att den dessutom inte är ett hållbart alternativt till kärnkraft. Den vindkraft som byggts till idag och som kostat elkonsumenterna upp emot 40 miljarder i elcertifikatkostnader kommer att vara skrotfärdig på 2030 talet när kärnkraften skall ersättas.
Vindkraftens negativa miljöpåverkan , dess bullerproblem och stora material och resursbehov gör den knappast hållbar över huvudtaget.
Stor andel vindkraft men även sol, kan också på sommaren i teorin skapa stora elöverskott vilket gör att vattenkraftens reglerförmåga i princip minskar. Redan nu måste vattenkraften anpassas till vindkraftens slumpmässiga elproduktion vilket göra att allt mindre del kan användas för normal reglering av dygns och effekttoppar. Detta problem kommer defintivt att öka ifall mer vindkraft kommer in i det svenska elsystemet.
Det är egentligen helt obegripligt att inte fler personer från svenska kraftnät eller andra med kunskap om det svenska elnätet inte går ut och klargör för våra politiker vad det innebär ifall Sverige skall ha upp emot 60 Twh el från vindkraft till år 2030! Var skall denna vindkraft till exempel byggas.?
Idag byggs mest vindkraft i elområde 2 och vad gäller ansökningar och tillstånd för ny vindkraft dominerar också elområde 2. Men i elområde 2 är det redan ett stort elöverskott och en stor andel vattenkraft säkerställer att det finns ”reglerkraft” till främst elområde 3 . Om nu kärnkraft , som främst finns i elområde 3 nu läggs ner, så innebär det att mer så kallad baskraft måste levereras från elområde 2 och elområde 1. Då krävs defintivt nya och kostsamma elnät som kan leverera betydligt mer effekt än vad de gör idag . Det möjigör i förlängningen naturligtvis också att allt mer vattenkraft i Sverige kommer att exporteras ut ur landet . Ingen skall tro något annat.
Det visar ju situationen redan idag. Fast vi har fått in 15 TWh el från vindkraft så är vattenmagasinen ändå inte fulla när vi går in i höst/vintesäsongen. Detta ledde till höga elpriser under början av November vilket bara visar vilken liten påverkan vindkraften har på elpriset och på möjlighetem att fungera som en dämpande prisfaktor på elbörsen. Elpriset styrs helt av tillgången på vattenkraft, tillgänglighet i våra kärnkraftsverk och förväntat väder, dvs om det skall bli kallt eller milt väder!
Priset har ingenting med vindkraften att göra vilket påstås av söder i denna artikel samt även av vindkraftsindustring lobbyister som flera gånger försökt påskina att låga elpriser beror på vindkraft.
Sanningen är ju istället att elkonsumenterna kommer få betala dubbelt för vindkraften. Dels med på sikt höga elpriser och dels direkt nu genom kostnaden för elcertifikat som riskerar att mångdubblas ifall vi skall pumpa in mycket mer vindkraft de närmaste åren enligt det scenario som Söder redovisar för i sin artikel.
Om det på kort sikt då leder till lägre elpriser, så låga att inte ens dagens moderna kärnkraftsverk klarar sig , ja då är det förmodligen den absolut sämsta affär som AB Sverige har genomfört både rent ekonomiskt men också klimat och resursmässigt. Att tvinga bort väl fungerande kärnkraft tycks dock vara vindkraftsälskaren Söders främsta tanke med denna artikel. Kan man ana att Söder gick i främsta ledet under de demonstrationer som på 70 talet skanderade ”bort med kärnkraften” och ”in med sol och vind” …
Synd för Söder då att kärnkraften av många bedömmar anses som en nyckel till att världen kan klara sin framtida energiförsörjning utan att behöva öka andelen som kommer från fossila bränslen. Att det skulle gå att klara av med sol och vind är en utopi så långt från verkligheten som det går att komma. En verklighet som Söder tycks ha svårt att förlika sig med.
SvaraYlva Westerlund
25 november, 2016: 6:42 e mOch var kommer vindkraft in i bilden
SvaraCarl-Åke Utterström
24 november, 2016: 4:17 e mSluta snedvrida konkurrensen slopa alla subventioner och effektskatter. Då blir kärnkraften lönsam. Ska vi inte ha minsta möjliga miljöpåverkan i stället för det helt orealistiska talet om 100 procent förnybart.
Kommer att skratta åt detta i en framtid.
Om vi bygger fler vindkraftverk och resultatet är minskad utleverans som skett det senaste året vad är då vitsen. Dags att komma till sans.
SvaraLeif Tollén
24 november, 2016: 9:49 f mSå trött jag blir på resonemanget om det Svenska elsystemet. Det finns inget Svenskt elsystem. Vi är kopplade till omvärlden. Vilket är vårt globala ansvar? Vad gör det om vi kan skryta med nollutsläpp om utsläppen med det måste öka i omvärlden? Vi har unika möjligheter att bidra med effekt till våra grannar med reglerbar vattenkraft, stöttad av vind och sol, och kärnkraft som energimotor i systemet. Borde vara vårt globala ansvar att bibehålla alla våra kärnkraftverk och även bygga ut det förnybara.
Svara