2012 vill vi se att medierna bevakar det här

På Second Opinion medverkade flera av energifrågornas beslutsfattare, opinionsbildare och experter under 2011. Här är sista delen där några av dem uttrycker vad de önskar sig av medieåret 2012.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Vilken eller vilka energifrågor tycker du att medierna borde belysa mer under 2012?


Jonas Melin, analytiker Markedskraft

– Konkurrensen. I synnerhet på utbudssidan i energimarkanden, ofta diskuteras konkurrensen mellan elhandlarna men det är viktigare att belysa frågan en nivå högre upp i kedjan.
– Markandens funktion. Det framkommer ofta att elmarknaden ”inte fungerar”(Juholt). Men att belysa funktionen på NordPool och Nasdaq är en sak och att prisnivå inkluderat skatter och moms är en annan.

Magnus Thysell, vd Modity Energy Trading
– Medierna bör 2012 fokusera på Sveriges energipolitik vis-a-vis EU:s roadmap, bland annat tredje el- och gasmarknadsdirektivet. Det är uppenbart att inget EU-land är en isolerad marknad och att de olika nationella subsidierna, skatterna samt långsiktiga miljöpolitiska mål kommer påverkas av våra grannmarknader. Utbyggnad av grön energi kommer söka de bästa förutsättningarna, svenska eventuella energiöverskott likaså. Detta är en jättefråga, men EU-politiken kommer trumfa svensk politik i slutändan och därför är EU-direktiven den långsiktiga måttstocken.

Christer Larsson, förbundsekonom Pappers
– Utsläppsrätternas påverkan på priset även för koldioxidfri elproduktion. Svensk elproduktion är till över 90 procent koldioxidfri och har inga kostnader för utsläppsrätter, men trots det sätts priset ofta utifrån elproduktion med koldioxidutsläpp. Detta innebär högre elpriser och en gigantisk kapitalöverföring från elkonsumenter till elbolag.
– Alternativens verkliga kostnader per kilowatt-timme. När man jämför kostnaden för olika slags elproduktion döljs verkliga kostnader av subventioner som en dag kommer att upphöra. Hur ser då kostnadskurvan ut för elproduktionen. Detta vore intressant att läsa mer om i media.

Anders Ericsson, vd Jämtkraft
– Vår tids största miljöfråga, klimatförändringen, har av olika skäl hamnat i skymundan. Eftersom denna fråga är otroligt viktig, att dess lösning är starkt kopplad till utvecklingen av energimarknaderna och att stora delar av lösningarna av problemet är fullt realiserbara, även om kostnaderna är betydande, borde medierna bidra till att politikerna skapar de rätta förutsättningarna. Dessutom kan detta skapa utmärkta möjligheter för Sverige – och Norge – att exportera klimatneutral ”grön el”.

Kjell Jansson, vd Svensk Energi
– Jag har framför allt två synpunkter när det gäller medias hantering av energifrågorna. Media har traditionellt ett folkbildningsansvar. Energifrågorna är komplicerade och inte alltid enkla att förstå för den vanlige elkunden. Landsortspressen försöker i större utsträckning än riksmedia leva upp till sin roll som faktaförmedlare och kunskapsförmedlare. Ett lysande undantag på riksplanet såg vi tidigare under året då Dagens Nyheter under en period publicerade en ”elskola”. Där visade DN vägen med en utmärkt hantering av sakfrågorna och lyckades förena både rollen som folkbildare med rollen som nyhetsförmedlare. Nyheterna blev bra eftersom de dessutom var korrekta. Mer av sådant vill jag gärna se!
– Den andra aspekten gäller effekterna på energiområdet av vårt medlemskap i EU. Media borde ännu noggrannare följa nya tankar och nya påfund från Bryssel som sedermera dyker upp som ny lagstiftning i Sverige. Då skulle elkunderna inte bli lika överraskade av nymodigheter som – utan den bakgrunden – kan te sig svårbegripliga. Tidigare fanns det specialiserade energireportrar. På 1980- och 1990-talet kunde man namnge 15-20 energireportrar. I dag är det på sin höjd tre-fyra.

Lena Dahlman, vice vd Svebio
– Den viktigaste frågan att ta upp 2012 är vikten av att agera nu. Mellan 2009 och 2010 ökade världens CO2-utsläpp snabbare än någonsin tidigare. En ökning som riskerar att eskalera med den politiska flathet som så tydligt manifesterade sig i Durban. Mötet utmynnade i ett avtal som egentligen bara lovar att världen ska fortsätta prata med varandra till 2015 för att då förhoppningsvis ha kommit fram till en lösning som sätts igång 2020. Med dagens tillväxttakt på utsläppsökningar är detta agerande förödande och ansvarslöst. Sverige som redan har bevisat att förnybar energi är lönsamt för statskassan samt att koldioxidskatt är ett rättvist och effektivt styrmedel bort från fossiloberoende måste gå före och visa vägen. Något som regeringen i dag inte är beredd att göra. Sverige kommer under 2012 mest troligt att ha uppfyllt alla 2020 års klimatmål utom energieffektiviseringskravet. Det innebär att vi i slutet av 2012 kommer ha 49 procent förnybar energi i Sverige och 10 procent förnybar energi i transportsektorn, vi kommer att vara bäst i EU-klassen. Om regeringen inte höjer sin ambitionsnivå och skapar nya mer ambitiösa klimatmål kommer vår fantastiska utveckling att stanna av.
– Medierna behöver utbilda sig själva och sina läsare om att energi = el. För att driva Sverige och världen behövs: värme/kyla, el och drivmedel. Dagens debatt är allt för elfokuserad. Den största energianvändningen i Sverige är värme, inte el. För att skapa en trygg och effektiv förnybar energiförsörjning behöver vi mer än el. Detta är en enorm utmaning. Klarar vi av att på ett enkelt sätt förmedla kunskapen om komplexa energisystemet eller kommer vi fortsätta att kasta bort bra lösningar. Som vi till exempel redan har gjort i Sverige; etanol var tidigare räddningen, för att sedan omklassas till katastrof. Biogasen är i dag nästa kandidat som riskerar att få lämna tronen till förmån för elbilen som allt mer framstår som lösningen på allt.
– Transportsektorn är i dag den sektor där de fossila utsläppen ökar snabbast. Det är också den sektor som behöver mest teknikutveckling och långsiktiga styrmedel för att kunna ställa om till fossiloberoende. Trots detta ger regeringen i dag mer stöd till en köpare av en fossil dieselbil än en biogas eller etanolbil. Trots detta saknar regeringen i dag styrmedel eller klimatmål för den tunga trafiken. Trots detta saknas styrmedel för transportsektorn efter 2013. Svebio har många medlemmar som i dag inte kan finansiera sina investeringar på grund av avsaknaden av tydliga klimatmål och långsiktiga styrmedel. Regeringen måste snarast ge tydliga spelregler för framtidens transportsektor.

Anders Mathiasson, vd Energigas Sverige

– Media borde rent generellt belysa omställningen av transportsektorn mer. Utsläppen ökar nu efter att ha minskat i flera år. Transportsektorn står för de största ökningarna. Regeringen har satt upp mål om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 men hittills inte presenterat några som helst styrmedel eller incitament för att nå det målet.
– Naturgas och biogas kan spela en viktig roll i omställningen bort från såväl olja i industri som från bensin och diesel i transportsektorn. Med naturgas och biogas som fordonsgas minskas kraftigt utsläppen av koldioxid men också av andra miljö- och hälsoskadliga kväve och partiklar. Marknaden för fordonsgas och gasfordon är ung och konkurrerar med 100-åriga marknader och kräver stöd i ett uppbyggnadsskede.
– Media borde samtidigt uppmärksamma den fantastiska utveckling som gasfordonen haft det senaste decenniet. Försäljningen av gasbilar har tiodubblats, gasbussar prioriteras i allt fler kommuner och nu kommer även de tunga transporterna som testar gas. Men med en växande fordonsmarknad måste även biogasproduktionen hänga med. Statligt stöd och nationellt mål är fortfarande avgörande för lönsamheten. Flytande naturgas, LNG kommer starkt och förväntas spela en stor roll för de tunga transporterna. Vilken möjlighet för sjöfarten med nya svavelbestämmelser.
– Slutligen borde media belysa naturgasens roll i svensk industri. Naturgas och gasol är för många industrier de enda alternativen till oljan och ett mycket renare alternativ där en övergång förbättrar både företagens utsläpp som de anställdas arbetsmiljö.

Anders Ydstedt, strategisk rådgivare inom kommunikation, bland annat för Industrigruppen för Återvunnen energi
– Fjärrvärmemonopolet.

Hans Bergström, docent, ledamot av IVA, och f d chefredaktör Dagens Nyheter
– Ska Sverige för framtiden importera all sin kärnkraftsel från Finland och Polen? Tiden håller på att rinna ut för att ersätta dagens 10 svenska kärnkraftreaktorer med nya, moderna. Utan en överenskommelse under denna mandatperiod mellan Alliansen och Socialdemokraterna kommer av allt att döma investeringarna i nya kärnkraftverk, med sikte på Sveriges elbehov, att förläggas till Finland och norra Polen. Det resursrika och högteknologiska Sverige skulle medvetet lägga ner halva sin elproduktion, för att i stället lita till storimport av el. Världsledande svensk kompetens på området, strategiskt uppbyggd under Tage Erlanders tid som statsminister, skulle överges.
– Vad döljer sig bakom elpriserna för konsumenterna? Via vinklad rapportering i medierna har folk fått för sig att det är elbolagen och den nordiska elmarknaden som ligger bakom starkt stigande elpriser och att avregleringen av elmarknaden skulle ha misslyckats. I själva verket är den nordiska elmarknaden en stor framgång internationellt. Medierna har inte hjälpt allmänheten att förstå att bakom senare års högre elpriser framförallt ligger medvetna politiska beslut om skatter samt ”klimatpolitik”. Före skatt har svenska konsumenter alltjämt ett av Europas lägsta elpriser. Efter skatt hamnar vi nu bland de högre. Hälften av priset på elräkningen utgörs av a) elskatt, b) moms, c) priset för elcertifikat för att främja vindkraften, d) priseffekt från utsläppsrätter. Till detta kommer att riksdagen också har infört en effektskatt på vattenkraft och kärnkraft, alltså en skatt baserad på själva existensen av en produktionskapacitet, något av det märkligaste som konstruerats i skatteväg. Det gigantiska vindkraftprogrammet kräver i sin tur extra stora investeringar i kraftnätets sidogrenar, något som avspeglas i höjda nätavgifter. Staten har begärt en orimligt hög utdelning från Vattenfall. Och staten har lagt ner två kärnkraftverk i den expanderande sydregionen i Sverige, vilket märks i den svenska elbalansen och självklart driver upp elpriset kalla vintrar efter regnfattiga höstar. Sällan i svensk mediehistoria har medierna så systematiskt och totalt dolt sanningen för svenska folket som i beskrivningen av elmarknad och elpriser. Detta har också fått stora konsekvenser, inte endast i förståelsen av energipolitiken utan även i väljarnas syn på marknadsekonomi.
– Vad kräver planerna för vindkraften? De planer som beslutats av riksdag och regering är helt orealistiska. Men de får stora konsekvenser. Kvoter och pris för elcertifikat måste höjas ytterligare, med stigande elpris i konsumentledet som följd. Lokalt värnande av det egna, älskade landskapet körs över i planprocesser och lagstiftning. Till och med EU:s utpekade naturskyddsområden till havs, Natura 2000, vill regeringen ta lätt på till förmån för vindkraften. Vindkraftskyrkogårdar i USA lämpar sig väl för kritiskt granskande reportage. Den fråga som medierna här ställs inför är allvarlig: Ska journalisterna fortsätta uppträda som företrädare för ett bransch- och subventionsintresse eller som oberoende granskare?

3 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Lars Wiegert skriver:

    Docent Hans Berströms artikel träffar huvudet på spiken. En aspekt som man skulle kunna tillägga är att journalistiken har en inbyggd drift av att skrämma folk för att skapa rubriker som ingen kan motstå. Det gäller speciellt kärnkraften, medan företeelser som drabbar folk tusenfalt såsom kommunikationsolyckor, kraftverksdammar, utsläpp från förbränning av alla slag, inte minst braskaminer. Det tar så snedvridna proportioner att kärnkraft utpekas som den värsta boven, som skapar katastrofer i klass med tsunamier och till och med bidrar till global uppvärmning. I själva verket är kärnkraft minst lika ‘klimatsmart’ som vindkraft, och dödsfall på grund av reaktorolyckor kan hittills bara räknas i tiotal, medan en dammkatastrof som dödar 10.000 människor knappt berörs alls. De som tjänar på att skrämmas tar på sig ett oerhört ansvar för att folk mår dåligt på grund av överdriven rädsla för minimala stråldoser. Många vågar inte äta svamp eller ens bada i en sjö efter Tjernobyl. Det var t.ex stora rubriker om att men kunde mäta några enstaka Bq per kubikmeter luft efter Fukushima, utan att nämna att varje person själv strålar med 7000 Bq av naturliga orsaker. Lite sinne för proportioner skulle inte skada i media.

  2. Bertil Gerhardsson skriver:

    Jag önskar att Hans Bergströms artikel ovan kunde
    publiceras i varenda svensk dagstidning. Artikeln är
    det bästa jag har läst på länge.

  3. Carl Erik Magnusson skriver:

    En levande demokrati bygger på vital kritik, också av dem, vars uppgift är att granska men också folkbilda: Medierna. Vart tog växthusdebatten vägen efter Fukushima och Tysklands kärnkraftsmoratorium och hur skildras besvikelsen Durban? Hur mycket får stödet till vindenergi kosta? I Sverige planeras för flera hundra miljarder kronor, i Tyskland är satsningen ännu mycket större. Lite pikant nu att en vindpark drivs av dieslar. Tyskland försörjs i huvudsak av starkt utbyggd kolkraft, trots protester, och av ökad import av kärnenergi och minskande egen sådan. Ska Sverige framöver lita på finsk och polsk kärnkraft och, liksom Tyskland, på rysk fossilgas? Ligger en avstickare från North Stream till det nya gaslagret i Nynäshamn på lur? Fossilgas är inget sätt att göra transportssektorn fossilfri! Det är knappast etanol heller, därav kanske marknadens reaktion, i så fall rationell. Inte heller elbilar är fossilfria om de laddas med fossil el. Apropå prissättningen: Varför lastas näst intill fossilfri svensk el med koldioxidskatt som om den vore fossil? Godstransporter på tåg är närmast fossilfria i Sverige. Varför är dess andel minskande? Dåligt underhåll?
    Kanske är en av orsakerna till socialdemokratins nedgång att den inte vågat ta tag i energifrågan. Även den delar partiet.