Elbaserad vätgas kan rädda vindkraften

Elbaserad vätgas kan rädda vindkraften

Sektorkoppling av el och gas har blivit ett hett tema i europeisk energipolitik. Danska Energinet har djupdykt i den elbaserade vätgasens roll ur et systemperspektiv. Power-to-gas kan bli elektrifieringens räddning när kapacitet och effektbalans havererar.

Den 14 mars 2019 meddelade danska Ørsted, världens största utvecklare av havsvindkraft, att energikoncernen nu kommer att utöka sin satsning på vätgas från elektrolys. I en första omgång ska elektrolysörer byggas i anslutning till ett par av deras vindkraftsparker utanför den nederländska kusten.

Bild: Burbo Bank. Foto: Ørsted.

”Vi är redo att skala upp och sänka kostnaderna för grön vätgas, på samma sätt som vi har gjort med offshore vindkraft,” skrev Ørsted i ett pressmeddelande. Vätgasen ska säljas till industrikunder som ett led i industrins dekarbonisering, samtidigt som Ørsted själv kan ”stabilisera intäkterna från vindkraften”.

Ørsteds satsning är ett av flera exempel på vätgasens expansion i den danska stamnätsoperatören (TSO:n) Energinets rapport PTX i Danmark før 2030 – Potentiale for PTX i Danmark på kortere sigt i et systemperspektiv (april 2019). PTX (P2X) står för power-to-x där x-et refererar till den stora mängden tillämpningar.

Sektorkoppling det nya gröna
Rapporten slår fast att sektorkoppling är det nya heta energibegreppet, till exempel genom power to gas där elektrolys av vatten bildar vätgas. Energinet konstaterar att dagens elinfrastruktur inte kommer att klara av att integrera all förnybar intermittent kraftproduktion. Elbaserad gas och bränslen blir därför ett nödvändigt komplement till annan flexibilitet från kunder, elbilar och värmeverk.

Vätgas och vindkraft kan framöver bli en oskiljbar teknologisk helhet som både stabiliserar intäkterna, säkrar investeringar, dekarboniserar industrin och bidrar till ett mer balanserat kraftsystem, menar Energinet. Rapporten diskuterar både systemtekniska och ekonomiska förutsättningar för att lyckas. Second Opinion har tidigare rapporterat om Varanger Kraft som är inne på samma spår.

Kraftnätens gaskoppling
Energinet är däremot inte ensam om att fånga upp den nya gastrenden. De europeiska transmissionsoperatörernas (TSO:ernas) samarbetsorgan för el (ENTSO-E) och gas (ENTSOG) pekar i sitt gemensamma positionspapper Power to Gas, a Sector Coupling Perspective på de positiva egenskaper som el-till-gas kan tillföra driften av både kraftnät och gasinfrastruktur. ENTSO-E och ENTSOG har dessutom ingått avtal om att tillsammans utveckla en gemensam modell för hur el- och gasnätsoperatörer kan arbeta tätare tillsammans.

Den nederländska gas-TSO:n Gasunie och el-TSO:n Tennet har i en annan gemensam studie (februari 2019) analyserat olika scenarier för samarbete mellan gas- och elinfrastrukturen i Nederländerna och Tyskland fram till 2050. Slutsatsen är att gasen obönhörligen kommer att ta mer plats i kraftsystemet men även integreras tätare med värmesektorn.

Vinden bakom allt
Drivkraften bakom integrationen mellan gas- och elsystem är till stor del den växande vindkraftsutbyggnaden. Därför, konkluderar Gasunie och Tennet, måste elektrolysörer för vätgas bli en naturlig del av investeringstänket även för kraftnäten.

Också Energinets egen långtidsstudie Systemperspektiv 2035 (mars 2019) innehåller omfattande analyser av power to gas. Den närmaste 15 åren kommer vätgas från elektrolys blir en viktig bricka i en ”kostnadseffektiv omställning för det förnybara energisystemet,” enligt Energinet. Både i Danmark och Europa kommer en rad projekt och nya aktörer att dyka upp efterhand som kostnaderna sjunker och marknadens betalningsvilja ökar.

Vision och verklighet
I PTX-rapporten pekar Energinet bland annat på det tyska projektet Hybridge (lett av TSO:n Amprion). Ett mer spektakulärt projekt är North Sea Wind Power Hub som ska producera vindkraft på en konstgjord ö Nordsjön och skicka elen till elektrolysörer och vätgasproduktion på land. I det projektet är Energinet själv en av deltagarna tillsammans med nederländska Tennet, tyska Tennet, Gasunie och Rotterdams hamn.

Mer jordnära är kanske kemikoncernen Nouryon (tidigare AkzoNobel med sex fabriker i Sverige). Nouryon är långt kommen med grön vätgasproduktion både i Norge och Nederländerna, men nu är planen att bygga upp en större europeisk marknad för vätgas från elektrolys.

Energinets konklusion på allt detta är att sektorkoppling mellan el och gas är något som varken industrin eller TSO:erna kommer undan och att potentialen i marknaden är stor.

2 Kommentarer
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Leif Tollén skriver:

    Ineffektiv nödlösning i brist på överföringskapacitet söderut. Vätgas med 35% förlust i elektrolysen samtidigt som 40% av elen i EU kommer från fossilkraft och installation av jättebatteri i södra Tyskland är nödvändigt.

  2. Johan Montelius skriver:

    Jag har mycket svårt att tro att produktion av vätgas kommer rädda vindkraften.En verksamhet som bygger på statliga subventioner kommer inte bli lönsam genom att producera vätgas. Den dagen subventionerna försvinner så kommer verken naturligtvis att läggas i malpåse.

    Det sagt så kommer det nog produceras mer vätgas i framtiden som en biprodukt till lönsamma kraftverk. Morgondagens kärnkraftverk kommer säkert att gå för fullt, agera lastföljare och producera vätgas. EDF i Frankrike är väl de första som kommer att genomföra detta i större omfattning redan med existerande kraftverk.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet