I två artiklar i Dagens Nyheter lyfts svårigheter med CCS fram. 14 företag som står inför CCS-investeringar menar att utmaningarna är helt överkomliga. De nödvändiga samarbetena redan är på plats och värdekedjan är mogen, skriver de.
En ny industri för koldioxidinfångning och lagring växer fram och den är en viktig del av lösningen på klimatutmaningen. Nytt tar tid, men vilja finns och ett intensivt arbete pågår.
Genom att avskilja biogen koldioxid (Bio-CCS) i svenska kraftvärmeverk och lagra i säkra slutlager har Sverige en unik möjlighet att städa atmosfären på de historiska utsläpp mänskligheten gett upphov till. Detta är en nödvändighet för att nå de klimatmål Sverige och Europa har satt upp om klimatpositivt till efter år 2045 respektive 2050.
Över 30 miljoner ton biogen koldioxid kan vi avskilja i Sverige årligen och undertecknade företag står för ca 6 % av Sveriges totala potential. De flaskhalsar gällande transport och lagring, som beskrivs i artikeln ”Lagringsplatser saknas för infångad koldioxid” (DN 2022-10-06), är visserligen riktiga, men de är inte oöverkomliga. Idag pågår intensiva samarbeten i Sverige och i Norden för att överbrygga de hinder som finns och skapa en trygg, klimatvänlig och kostnadseffektiv värdekedja, från avskiljning till slutlager. Vi är därför övertygade om att vid öppnandet av Sveriges första Bio-CCS anläggning kring år 2026 kommer den värdekedjan att vara på plats.
Den andra DN-artikeln (2022-10-05): ”Koldioxidinfångning lyfts som avgörande för klimatet – ingenstans i Sverige finns det”
Ett 20-tal svenska anläggningar har fått beviljat stöd inom ramen för Industriklivet för förstudier gällande förutsättningarna för Bio-CCS på befintliga anläggningar. Detta arbete sker i tät dialog och i samarbete med andra aktörer. I bland annat Gävle Hamn och Göteborgs Hamn pågår utvecklingen av logistikkluster dit koldioxiden kan transporteras på tåg, lastbilar, fartyg och pipelines för mellanlagring innan det skeppas vidare med fartyg till slutlagring.
”Energimyndigheten kan inom Industriklivet ge stöd till projekt som bidrar till permanenta negativa utsläpp av växthusgaser. Myndigheten har gett stöd till ca 30 projekt fördelat på ca 20 anläggningar, gällande möjlighet att skapa framtida negativa utsläpp genom Bio-CCS. Detta handlar om både förstudier och pilotprojekt.”
Mila Brandt, Enhetschef, Energimyndigheten
Green Cargo har redan idag möjlighet att transportera koldioxid med tåg från exempelvis Stockholm till Göteborg för omlastning till fartyg på cirka fem timmar. För att effektivisera fartygstransporter från exempelvis Gävle Hamn utreder flera rederier möjligheten att ankra och fylla på sina fartyg i flera hamnar längs med vägen till slutlagring. Koldioxiden kan därför transporteras från ostkusten till slutlagring i Nordsjön avsevärt mycket effektivare än vad som anges i artikeln ”Lagringsplatser saknas för infångad koldioxid”. Den här typen av kluster och samarbeten mellan aktörer är under uppbyggnad på flera platser runt om i Sverige idag, vilket borgar för en god framtid för Bio-CCS.
Utvecklingen av nya slutlager för koldioxid går även den i snabb takt och nya aktörer har dykt upp i Storbritannien, Norge, Nederländerna, Danmark och på Island de senaste åren. Även de baltiska staterna är intresserade och studier pågår för att finna lämpliga lagringsplatser öster om Sverige. Men för att driva utvecklingen framåt och få lagringsaktörerna att våga ta investeringsbeslut krävs en visad beslutsamhet från energibolagen i Sverige och svenska staten.
Vi vill påstå att den beslutsamheten finns, att de nödvändiga samarbetena redan är på plats och att hela värdekedjan är mogen. Det är mycket viktigt att hela samhället ställer om och att vi minskar våra utsläpp. Men det räcker inte. Utöver det behöver vi även negativa utsläpp, och där spelar Bio-CCS en avgörande roll.
Karolina Unger, VD, Klimpo Klimatpositivt & Kolsänkor
Karin Medin, VD, Söderenergi
Sammy Tanhua, VD, Skövde Energi
Erik Tellgren, VD, Växjö Energi
Björn Nordh, Strategisk Säljare, Green Cargo
Christoffer Lillhage, Senior Business Development Manager, Göteborgs Hamn
Johan Nilsson, VD, Katrinefors Kraftvärme
Fridolf Eskilsson, VD, Jönköping Energi
Linda Astner, Hållbarhetschef, Gävle Hamn
Per Dahlberg, VD, Falu Energi & Vatten
Hans Stålnacke, VD, Bodens Energi
Mårten Henriksson, Business Area Director, Umeå Energi
Patrik Hermansson, Director Strategy & Innovation, Öresundskraft
Lovisa Fricot Norén, Chef Värme Sverige, Vattenfall
4 Kommentarer
Alla förutsätter att CO2 kommer öka. Jag tror det är en naturlig process som kommer vända. Kommer nån ihåg istiden och dess cykler? Vad ska de göra när utvecklingen vänder, temperaturen minskar och CO2 likaså? Utgasningen från haven minskar. Om de nu lyckas fånga in CO2 och pumpa in den i berget i stora mängder. Ska de då släppa ut den igen eller elda med kolkraftverk för att undvika att CO2 går mot 150 ppm dvs. den lägsta gränsen för att växter ska överleva?
”I bland annat Gävle Hamn och Göteborgs Hamn pågår utvecklingen av logistikkluster dit koldioxiden kan transporteras på tåg, lastbilar, fartyg och pipelines för mellanlagring innan det skeppas vidare med fartyg till slutlagring.”
Med vilket drivmedel ska dessa transporter genomföras?
14 företagsledare som vill satsa skattemedel på en helt onödig teknik för att lagra något helt ofarligt med syfte att på ett eller annat sätt fylla sina egna kassor. När ska denna klimathysteri sluta?
Jag betvivlar inte det minsta att CSS kommer vara en lukrativ sysselsättning framöver med en stadig finansiering från diverse skatter och pålagor. Är syftet inte bara att tjäna pengar utan även att påverka mängden koldioxid i atmosfären så kanske man skall räkna lite mera.
Tittar vi på den ökning av atmosfärens koldioxidkoncentration som vi har uppmätta siffror på de senaste sextio åren så ser vi att ökningen är starkt korrelerad med den globala medeltemperaturen temperaturen – temperaturen är inte korrelerad med koncentrationen utan ökningen är korrelerad med temperaturen.
Det finns all anledning att tro att merparten av den ökning vi sett är ett resultat av den gradvisa uppvärmning vi sett sedan mitten på 1800-talet. Hur konstigt det än låter så är det inte vår förbränning av fossila bränslen som står för hela eller ens merparten av den ökning vi sett.
Koldioxiden i atmosfären, ca 800 GtC, står i ständig förbindelse med de ca 40 000 GtC som finns i världshaven. Ett utsläpp på et ton kol kommer sakta men säkert att fördela sig 1:50 mellan atmosfären och världshaven. Hur länge tar det? Börjar man räkna på detta så inser man snart att det är helt meningslöst att lägga pengar på CCS. Detta medför naturligtvis inte att det finns pengar att tjäna så länge cirkusen rullar.
Staten har misshandlat kraftvärmen i över 50 år nu, både genom överbeskattning och genom Vattenfalls dumpning av elpriser när en kommun visar intresse för att bygga kraftvärme.
Att kraftvärmebranschen nu ger igen och luggar staten på miljarder i stödpengar till värdelösa CCS investeringar är naturligt och inget att moralisera om. Det ger ju en del arbetstillfällen.
Det är bättre att använda skattebetalarnas pengar till onödig CCS som ändå har fördelen att det inte skadar någon. En alternativ användning kan bli mycket värre.
Nu måste jag hämta en kall läsk och titta på när koldioxiden avges medan läsken står i glaset och blir varmare.