DEBATT
Den nya modellen för att förbättra frekvenshållningen i elnätet (mFRR EAM) kritiseras av elmarknadsanalytikern Mats Nilsson. Den innebär kraftigt ökade kostnader, försvagad investeringsvilja i ny elproduktion, och ökad teknisk belastning på befintlig infrastruktur, menar han.
Den 4 mars 2025 införde Svenska kraftnät en ny modell för att automatiskt aktivera så kallade manuella frekvensåterställningsreserver, mFRR EAM. På ytan låter det som ett steg mot ett mer stabilt och framtidssäkrat elsystem. Men bakom de tekniska begreppen döljer sig en reform som för många aktörer inneburit dramatiskt ökade kostnader, större osäkerhet – och allvarliga följder för både ekonomi och teknik.
Bild: ”Risken är överhängande att balanskostnaderna för förnybar elproduktion periodvis under sommarhalvåret riskerar att bli högre än själva intäkten för att sälja elen ut på nätet.” skriver Varberg Energi på sin hemsida.
Flera mindre och medelstora energibolag, däribland Varberg Energi, har redan slagit larm. Sedan införandet har balanskostnaderna skjutit i höjden – med upp till fem gånger högre nivåer i elområde SE3. Dessa ökningar beror inte på ökad elförbrukning eller produktionsbrist, utan på hur det nya systemet aktiverar reserver och hanterar obalanser. Konsekvensen? Dyrare elräkningar för slutkunden, minskad lönsamhet för producenter – och försvårade förutsättningar att investera i förnybar energi.
Men problemen stannar inte vid dessa direkta kostnader. En bieffekt av det nya systemet är att elproduktionsanläggningar nu tvingas till fler start- och stopprocedurer på kort tid. För kraftverk innebär detta ökat slitage på maskiner, högre underhållsbehov och i förlängningen kortare livslängd på dyr infrastruktur. Det är en aspekt av systemdesign som Svenska kraftnät tycks ha underskattat – eller förbisett helt.
Därtill har vi själva prisbildningen, som är central för att skapa incitament på elmarknaden. Svenska kraftnät har själva bekräftat att man tvingats korrigera priser i efterhand när aktiveringsalgoritmerna gett extrema eller oönskade prisutslag. Det är bra att man ingriper – men vad säger att prisbildningen fungerar korrekt vid alla andra tillfällen? Att en systemoperatör aktivt justerar marknadspriser i efterhand borde mana till självrannsakan, inte till självsäkerhet.
Slutligen måste vi ställa oss den mest grundläggande frågan: är samhällsnyttan av reformen rimlig i förhållande till kostnaden? mFRR EAM förbättrar visserligen frekvenshållningen i elnätet – men till vilket pris? Om förbättringen i balanskvalitet sker till priset av kraftigt ökade kostnader för producenter och konsumenter, försvagad investeringsvilja i ny elproduktion, och ökad teknisk belastning på befintlig infrastruktur – då måste reformen omvärderas. Systemeffektivitet får inte bli ett självändamål. Det är inte stabil frekvens vi har elsystemet för – det är för att samhället ska fungera.
Det är dags att vi ställer högre krav på den svenska systemoperatören. I ett alltmer komplext elsystem krävs gediget marknadskunnande, förmåga att aktivt lyssna vid aktörsdialoger och visa en vilja och förmåga att förstå helheten – tekniskt, ekonomiskt och samhälleligt. Det är inte rimligt att reformer drivs igenom utan tillräckliga konsekvensanalyser, utan transparens, och utan att ta tillvara den kompetens som finns hos marknadsaktörerna. Frågan är hur mycket mer Svenska kraftnät den svenska elmarknaden tål?
Vi behöver en systemoperatör som inte bara kan stabilisera frekvensen – utan som också förstår vad det kostar. Likt engelsmännen bör vi skapa en systemoperatör fri från affärsverkskultur, myndigheter och nättänk, ledd av människor som förstår elmarknaden och kraftsystemet. Jag hoppas politikerna inser det innan ett antal mindre elhandlare försvunnit från en marknad på vilken de, tack vare Svenska kraftnät, inte längre kan verka.
5 Kommentarer
5 Kommentarer
Misho Chigrichenko
22 april, 2025: 9:48 f mHej Magnus, är det Svenska kraftnät som är det grundläggande problemet? Eller är det att DA-marknaden har för mycket volym och är helt enkelt för långt borta från realtiden? Detta "DART avstånd" mellan DA och realtid (RT) tillåter ju aktörer att hänga på dessa i realtiden "föråldrade priser" och därmed ge incitament för växande obalanskostnad som Svenska kraftnät har ett ansvar för att lösa. Skulle vi ens ha behov av en stor och avancerad balansmarknad i realtid om vi hade en intradag marknad där det handlas större volymer och som är på riktigt sammankopplad (som DA via EUPHEMIA är) i hela Europa? Jag kan inte säga att jag är 100% säker på att detta är grundutmaningen, men jag tror det. Så återkom gärna med motargument. Om jag har rätt, då behöver vi helst sätta mer press på regerignarna att ge uppdrag till sina TSO:er inkl. SvK att producera regelverk- och algoritmändringsförslag till EU-parlamentet (osäker om detta sker via EU-kommissionen också) så att större volymer kan handlas på en sammankopplad ID-marknad. Jag kan tänka mig att den politiska viljan att röra den elefanten är inte där. Tankar?
Svaramats nilsson@Misho Chigrichenko
23 april, 2025: 11:15 f mHej
ett av problemen med den nya kapacitetsberäkningsmekanismen, flow based capacity calculation, är att den minskar utrymmet för intradaghandel mellan elområden rätt så rejält. Detta i kombination med att obalanskostnaderna kan bli ohemula pga den nya beräkningsalgoritmen för detta är ett allvarligt hot mot vindkraftens lönsamhet.
Detta torde kunna lösas i norden först men visst, på sikt är väl en europeisk marknad en god idé
mvh
Mats
SvaraMagnus Thorstensson@Misho Chigrichenko
25 april, 2025: 8:05 f mMisho, eftersom jag såg mitt namn så tänkte jag fylla i 😉
SvaraDet finns ingen regel som tvingar att handel ska gå via börs, men samtidigt är det "börserna" som har monopol på överföringskapaciteten mellan elområden så det handlar om att få tillgång till en större marknad.
DART-problemet finns ju redan i dag i och med att DA sker 12-36 timmar före leverans, men genom flowbased så expanderar perioden till att handla om det dubbla då systemoperatörerna använder gammal data när man sätter upp "common grid model". Detta är ett problem utöver begränsningarna för ID-marknaden.
Det ska sägas att Norden har haft en fungerande gränsöverskridande ID-marknade sedan 1999 tror jag det var. Och inom EU så pågår implementeringen av en gemensam ID-marknad i projekten MARI PICASSO. Men i vanlig ordning är detta konstruerat utifrån den europeiska kontexten med ett elområde per land.
Men du pekar på en viktig sak – kan DA-marknaden ha för mycket volym? Det beror lite på vilket perspektiv man har. Vanligen är slutkunder bara intresserade av DA-marknaden då man ser kopplingen till sina egna elkostnader och ur den aspekten är det viktigt att prisbildningen där är så god som möjligt vilket innebär att mer volym är bättre än mindre för att skapa trovärdighet och transparens. Tyvärr verkar konsekvenserna för slutkundsmarknaden sällan vara i fokus i systemoperatörernas tankar.
Det må vara hänt att flowbased, mFRR EAM och MACE (områdesvis balansering) kanske förbättrar frekvenskvaliteten, men är kostnaden för detta i paritet med vinsten?
Thomas Stalin
22 april, 2025: 7:09 f mHej! Intressant artikel, kan någon förklara mer tekniskst ingående hur detta påverkar driften av en större vindkraftpark eller solcellspark?
SvaraMagnus Thorstensson@Thomas Stalin
25 april, 2025: 8:54 f mHej Tomas
SvaraJag kan inte ge dig någon insatt teknisk förklaring, men den förändring som skett med flowbased och mFRR EAM innebär att det blir mer kostsamt att inte kunna uppfylla sina åtaganden. Även om all elproduktion påverkas så får man anta att utmaningarna blir störst för den väderberoende produktionen vilket kan leda till att mindre volymer går via DA-marknaden.