Yvonne Fredriksson: Man ska ha respekt för detaljerade regleringar

När andra ser grus i utvecklingen av elmarknaderna inom EU ser Yvonne Fredriksson det precis tvärtom. Här finns alla möjligheter för att arbeta fram det bästa för svenska elkunder och det gäller att se det som en process och att lära av varandra.
Som till exempel att flera europeiska länder vill ha mer handel samma dag i stället för dagen innan, för att lyckas hantera mer förnybar kraft. Sverige kommer att hamna i samma läge, tror hon.
– Vi kommer att få samma diskussion här när vår kärnkraft ska läggas ner.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Yvonne Fredriksson slutade som generaldirektör för Energimarknadsinspektionen så sent som i vintras och driver nu sin egen konsultbyrå inriktad på energimarknaden. Hon har en diger erfarenhet av energifrågan, inte minst internationellt. 

Att arbetet inom EU eller utvecklingen på elmarknaderna runt om i Europa som vi ser just nu skulle vara ett hot mot den nordiska marknadsmodellen skriver hon inte under på.
– Jag tycker inte vi ska se på frågan utifrån vilka konsekvenserna blir för Norden, utan se på det som att vi är en del av det. Vi kommer att påverka utvecklingen och kunderna i Norden kommer att få fördelar av ökad handel i Europa. Det är enkelt att haka upp sig på enstaka händelser som sker, men faktum är att alla stater är beroende av varandra. Inte ens Sverige skulle klara sig utan elhandel med andra länder. Under en tioårsperiod nettoimporterar vi el sex till sju år av dessa tio. Konsekvenserna av att inte utveckla handeln skulle vara att vi skulle få bygga upp egen produktion och det kommer att bli mycket dyrare. I de grundläggande förutsättningarna inom EU så är Norden ett föredöme och en modell för hur det bör se ut, säger Yvonne Fredriksson.

Hon tror på en fortsatt liberalisering av Europas elmarknader och är övertygad om att EU kommer att lyckas i sitt arbete.
– Det råder inga tvivel om att EU kommer att fortsätta genomföra det man har sagt. Vi ser en liberaliseringstrend på grossistsidan där institutionaliseringen genom att skapa elbörser, transparens och handel har gett en konvergens i priser. Här ser man en process som närmar sig målet. På slutkundssidan ser vi dock inte alls samma trend. De flesta länderna har fortfarande reglerade priser, liberaliseringen har inte kommit till stånd fullt ut. ACER (EU:s organ för medlemmarnas energitillsynsmyndigheter) fokuserar nu på samma sätt som Norden har gjort på handeln mellan länder, säger hon.

El- och gasdirektivet är reviderat ett antal gånger, är inte det ett tecken på att det finns frågetecken kring om EU kommer att lyckas med det här?
– Det har man gjort för att de marknadsöppningar och avregleringar som länder åtagit sig att göra är inte helt genomförda. Till exempel har 17 länder reglerade priser och bytesfrekvensen liksom konkurrensen är låg. Men EU är en lagstiftningsmaskin, så när målen inte är uppnådda då kommer man med nya direktiv och kontrollen skärps. Det som pågår inom EU nu syftar till att nå målet om att öppen handel ska kunna ske på lika villkor så att näten utnyttjas effektivt samtidigt som EU ställer om till förnybart, säger hon.

Men det som man ur ett nordiskt perspektiv kan se med skepsis på är det arbete inom EU som handlar om att kunna säkerställa energibalansen när den förnybara kraften ska in i systemet, då kommer handeln att förändras och det skapar både regleringar och kostnader. För att lyckas med integrationen av mer vind- och solkraft i systemet är nämligen behovet av att handla så nära inpå produktionstillfället som möjligt mycket större än i dag. Det här ökar behovet av handel samma dag, så kallad intra day-handel.

I dag handlas merparten av elen på den nordiska elmarknaden dagen före, så kallad day ahead-handel. När mer handel genomförs samma dag kommer prognososäkerheten att öka och kapacitet måste tillhandahållas för att ta höjd för om den intermittenta kraften inte kan tillgodose efterfrågan. De nordiska systemoperatörerna måste säkerställa ett visst handlingsutrymme och det påverkar planeringsbalansen dagen före negativt. För att lyckas med det här krävs detaljerade regleringar.

– Min erfarenhet är att man ska ha respekt för de här detaljerade regleringarna trots att vi inte har den traditionen av lagstiftning. Men vi måste förstå att andra länder behöver detta, samtidigt som vi ska driva vår linje, säger Yvonne Fredriksson och jämför med USA där man har utvecklade kapacitetsmarknader vars syfte och drivkraft är att fasa ut gamla, ineffektiva anläggningar och tydliggöra var i systemet man behöver ny kraft.

Hur ser du på investeringarna, hur påverkas de av den här handelsutvecklingen när signalerna till användare och producenter förändras?
– Med de nya regelverk som nu växer fram för den inre marknaden följer även ett stort EU -finansierat investeringsprogram. Projekt som ger störst bidrag till den inre marknadens utveckling är prioriterade. Andra drivkrafter för investeringar är också politiska, det vill säga ländernas åtaganden för att uppfylla målen om förnybart. På en del håll, till exempel i Polen, finns rent kommersiella intressen. Över tid spelar konjunktur, prisutveckling och politiska avvägningar stor roll för investeringarna, men finns det genuin efterfrågan blir de realiserade. Vi kan ta “Den baltiska ringen” som exempel. Idén om ett sammankopplat elnät runt Östersjön föddes på 1990-talet. Det håller på att förverkligas först nu genom marknadskopplingar och investeringar, säger hon.

Yvonne Fredriksson tror att vi kommer att få samma diskussion i Sverige som nu förs i Europa kring att klara av kapaciteten när kärnkraften läggs ner här. Hon säger att regelverket inom EU handlar om att man måste koppla ihop kapaciteten som finns i snabbare takt än man gör i dag.
– Rekommendationerna från ACER är att den förnybara kraften måste komma in i handeln så mycket som möjligt i realtid. De rekommenderar också att producenter av förnybart ska delta med finansiell säkerhet och balans, säger hon.

Hur kommer detta då påverka den nordiska elmarknaden?
– På kort sikt kanske det inte kommer att vara några problem. Men allt eftersom vi kopplar samman oss med andra marknader å kommer vi att möta intraday-handel. Och eftersom vi har olika förutsättningar är det troligt att vi får större inslag av variabla priser, men samtidigt är ju det detta som regelverket ska bidra till att utjämna.

I dagsläget tycker Yvonne Fredriksson att Norden ska fortsätta gå i täten och det absolut bästa som Sverige kan göra just nu är att få den nordiska slutkundsmarknaden på plats.
– Då visar vi att vi är den region som har innovationskraft och vill framåt, säger hon.

Men ligger det inte något i de argument om varför ska vi göra det när EU kanske ändå ändrar senare, varför måste vi ha så bråttom?
– Övriga Europa har just nu fokus på grossistledet medan vi är bättre på användarsidan och då skulle det vara oerhört betydelsefullt om vi kan vara i framkant. Handel funkar ju inte så att man inväntar för att se vad som händer utan det är ju en pågående process. De som är innovativa och konkurrenskraftiga klarar sig alltid, det är inga skillnader mellan energiområdet och annat, säger hon.

3 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Lars Jacobson skriver:

    Jag saknar en fråga: EU:s ledare har konstaterat att EU länderna har tappat 3 miljoner industriarbeten till länder utanför EU. EU har världens dyraste elkostnader vilket påverkar industrins kostnader och beslut för flytt. Då Sverige efter Norge har den renaste elproduktionen i världen så betyder det att vi ökar den globala co2 nivån samtidigt som vi ökar arbetslösheten. Vilken miljö och samhällsansvar tar elbranchen för denna utvecklingen? Är inte elbranchen vinnare och Svenska medborgare förlorare i detta spel?

  2. NilsLennart skriver:

    1.”Inte ens Sverige skulle klara sig utan ELHANDEL”. Men vadå, det innebär inte att vi har brist på el, det innebär bara att det för marknadsaktörerna är lönsamt att medelst import eller export driva upp priset.
    2.Varför har man de billigaste elpriserna i de länder som INTE avreglerat??
    3. När kärnkraften skall läggas ner!! Har detta blivit ett postulut kanske. I regeringens färdplan 2050 för ett koldioxidfritt Sverige räknas med mer kärnkraftsel än idag.
    För övrigt borde detta kallas “Betald annonsplats” om det inte hade varit att produkten som reklameras är klart undermålig.
    F d Generaldirektörer är ingen bristvara.

  3. Bertil Bondesson skriver:

    Som vi sett i Tyskland, Danmark, USA med flera länder så åtföljs förnybar energi av fossilkraft, i praktiken kolkraft eftersom kol är billigt. Enligt NASA Goddard Institute så räddar kärnkraften runt 80 000 liv om året beroende på mindre föroreningar. Yvonne Fredriksson förespråkar i praktiken mer föroreningar. Må kärnkraften i världen öka för människors hälsa och så att utvecklingsländerna får billig och hållbar energi i stor mängd för deras hälsa och framåtskridande.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet