Per Norberg skriver om behovet av att ändra regelverket, med anledning av diskussionen om kapacitetsbrist i Stockholm. Det är den nätägare som har kapacitetsbristen som bör ta kostnaden för stödproduktionen men det är inte tillåtet enligt dagens regelverk vilket bör rättas till, skriver han.
Förra veckan rapporterades om att det skulle begåtts oegentligheter hos Svenska kraftnät (SvK) när man löste den lokala kapacitetsbristen genom att stötta elproduktion i Värtans kraftvärmeverk. När man läser vad som står i tidningarna så är det uppenbart att här är det många saker som förvånar. Dock är slutresultatet rätt – det skall vara möjligt att tillfälligt lösa ett kapacitetsproblem genom stödproduktion. Men det är den nätägare som har kapacitetsbristen som också borde ta kostnaden. Om detta har jag skrivit tidigare och skall nedan försöka förtydliga det hela.
Bild: Värtaverket i Stockholm. Foto: Stockholm Exergi.
En nätägares skyldigheter vad avser leveransförmåga/kapacitet styrs av Ellagen och Energimarknadsinspektionens (EI) funktionskrav. Här anges tidskrav för maximala avbrottstider som funktion av uttagens storlek i MW. Är det som så att det finns en större produktionskälla inom en nätägares område så är det normala när man tecknar abonnemang hos SvK att man tar hänsyn till produktionen om denna kan förutsättas rulla under höglast. Självklart måste både den lokala nätägaren och SvK kunna hantera ett bortfall eller en längre planerad revision av produktionsanläggningen men försvinner anläggningen för gott så kan man i regel inte klara kraven ovan utan man får en kapacitetsbrist av varierande svårighetsgrad. Denna får man se till att så snabbt som möjligt bygga bort via nätförstärkningar. Problemet idag är att kraftverk stängs med kort varsel vilket man kan tycka nätägarna borde planerat för men det är lätt att vara efterklok. Det intressanta i sammanhanget är emellertid att det nätbolag som anslutit produktionskällan historiskt åkt snålskjuts vad avser nätkostnader gentemot en motsvarande nätägare som inte har lokal kraftproduktion.
Det är alltså den nätägare som har kapacitetsbristen som bör ta kostnaden för stödproduktionen och ersättningen bör självklart ta hänsyn till elens försäljningsvärde. Men denna form av stöd är inte tillåten enligt dagens regelverk – något som alltså snarast bör rättas till.
Att använda beredskapsmedel är självklart inte tillåtet vilket inte heller gjorts enligt SvK. Man har enligt pressmeddelande säkerställt funktionen att kraftverket kan producera el och det är helt enligt regelboken.
Det påstås även att SvK skulle gett dispens gällande tekniska krav vilket låter konstigt. Skall ett kraftverk uppföras eller byggas om så är det den anslutande nätägaren som skall se till att de av EU initierade nätkoderna följs, i detta fall generatorkoden, RfG. Nu vet jag inte vilka kraftverk i detalj debatten rör sig om men anslutande nätägare torde vara Ellevio AB, och de beslutar alltså huruvida RfG skall tillämpas (artikel 4.1 i RfG). Anser man att så är fallet skall EI informeras. Och det är EI som kan ge dispenser – inte SvK. Men EI lär nog rådfråga SvK, men det är en annan sak.
***
Kommentera