”Vi slår i taket mycket snabbare än vi trott”

”Vi slår i taket mycket snabbare än vi trott”

Utmaningarna för Mölndals elnät hänger i hög grad ihop med ökat antal elbilar. – Vi slår i taket mycket snabbare än vi trott, säger Christian Schwartz, vd på Mölndal Energi. Batterilager på DSO-nivå vore att föredra, menar han.

Mölndal Energi har tittat på grundläggande konstruktionsprinciper för Mölndals elnät. Detta blir en beräkning av hur elnätet – med dagens teknik och kunskap – borde byggas upp. Tillsammans med en samarbetspartner har det gjorts en stor körning som inkluderar effektprognoser, behov av energilager, hur olika mottagningsstationer borde kopplas samman etc.

Christian Schwartz, Mölndal Energis vd, berättar:
– Alla elnätsbolag har idag samma situation – elnäten är ett lapptäcke, där bit för bit har lagts till under drygt 100 års utveckling. Mölndal är ett utmärkt exempel på detta. Elektrifieringen började med att förse pappersbruket hos Papyrus med el. Det drogs kablar från Nissan. Sedan kom en del gatlyktor och nya hus. Etappvis växte elnätet fram. Inför varje nytt hus var frågan hur många ampere det skulle ha. Elnätet växte organiskt. Ibland har det sett klent ut i ett område. Då har man adderat nya kablar; ”de kan vara bra att ha”. Så har det tuffat på, säger han.

Mölndal Energis perspektiv är långsiktigt och Christian Schwartz uppskattar kommunpolitikernas fulla uppbackning. Den egna styrelsen tog beslut för två år sedan att år 2038 skall Mölndal ha noll kundupplevda elnätfel. Schwartz:

– Vi ska också bidra till vår kommuns tillväxt och attraktionskraft samt ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Detta förutsätter balans mellan leveranssäkerhet, ekonomi och miljö. Men det förutsätter också att elnätets utveckling tas med i all kommunal planering.

Christian Schwartz berättar om resultatet av analysarbetet:

– Ett tydligt svar, som vi fått, är att vi ganska snart kommer att slå i taket för den effektnivå som regionnätsägaren kan tillhandahålla. I arbetet har vi involverat hela kommunens plansida. Dessa kommunala planer sträcker sig ju ofta 5-10 år framåt. Då ser vi tydligt var flaskhalsarna uppstår.

– Den dominerande frågan de närmaste fem åren, enligt våra simuleringar, är elbilarnas fortsatta introduktion och vilka överlagringseffekter vi kan räkna med. Det kan drastiskt sammanfattas: om alla elbilar ska laddas samtidigt, går det snabbt åt helvete!

Delar av lösningarna kan, enligt Schwartz, vara tekniska. Andra kan vara marknadsmodellerna. Här ser vi mycket handfast värdet av att det finns batterilager tillgängliga. Schwartz:

– Nu vet vi hur många MW vi talar om och de ekonomiska aspekterna. Om jag är förvånad? Ja, vi slår i taket mycket snabbare än vi trott. Det är mer brutalt än vi hade trott!

Mölndal Energis ägardirektiv har justerats. Nu står det att bolaget har en viktig roll att bidra i stadsplaneringen. När det gäller elnätets framtida kapacitet visar de första analyserna tydligt, enligt Christian Schwartz, att batterilager på DSO-nivå vore att föredra. Även samhällsekonomiskt:

– Det är ju vi som vet hur starkt elnätet är i hela systemet. Nu tycks gällande regelverk i nuläget sätta stopp för batterilager på DSO-nivå. Om vi sätter batterilager i anslutning till våra nätstationer, minskar brandfaran. Det vore bättre än batterilager på fastighetsnivå. Jag skulle inte vilja ligga och sova ovanför ett garage med tio elbilar med litiumjon-batterier med kanske tio år på nacken.

Dialogen med reglermyndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) är konstruktiv. Christian tycker den är viktig att hålla igång dialogen. I synnerhet som nuvarande reglering för en DSO just nu går åt fel håll. Ekonomiskt är också elnätsverksamheten under press. Under reglerperioden år 2016-2019 fanns ännu möjlighet att ta igen på gungorna vad man förlorat på karusellerna. Men för den nya perioden, år 2020-2023, är det en stor intäktsminskning beslutad. Det finns inga gungor kvar, säger Christian Schwartz. Och avslutar:

– I den nya regleringen har vi begränsat ekonomiskt stöd för den väg vi valt. Däremot är jag positiv till Ei:s nyligen presenterade tankar för reglerperioden 2024-2027. Där finns positiva öppningar.

6 Kommentarer
Kalle Karlsson
Av Kalle Karlsson
Skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Carl-Åke Utterström skriver:

    Elförsörjningen borde väl tryggas först. Anders Ygeman måste ta tag i detta med lokala effektbrister i stora delar av Sverige.

    Att bygga vindkraften i norra Sverige är definitivt inte rätt väg att gå. Effektbristerna finns i södra och mellersta Sverige i huvud sak. Vad har han gjort åt detta.

  2. Anders Kjellström VD IPv6home AB skriver:

    Att allt kommer gå mot eldrift är uppenbart, vätgas och biobränsle kommer inte användas på grund av dålig verkningsgrad. Vad som behöver göras är att utnyttja efterfrågeflexibilitet som vi får med kombinationen smarta hem, smarta elnät och smarta elmätare som tillsammans med “dynamsika elbilsnättariffer” där elnätsbolagen får en ökad roll att styra effektuttag beroende på belastningen på elnätet. Här bör man inse att elmätare med realtidsegenskaper i kundgränssnittet är ett krav vilket tyvärr inte gäller med Energimarknadsinspektionens kravspecifikation.

    Nu är det upp till ansvariga politiker att lobba för att vi får smarta elmätare när vi byter igen och att det inte skall krävas “en djävla dongel” från tredjeparts aktör för att elkunden skall kunna reagera på efterfrågeflexibiliitet från den som vet belastningen på det lokala elnätet, nämligen det lokala elnätsbolaget.

    1. Nils-Åke Sandberg skriver:

      Snälla vän om förlusterna sker i elnätet eller direkt i bensinbilen har inte så stor betydelse. Elbil laddad från stamnätet har förlorat en hel del innan kraften når hjulen. Det blir förstås kallt inuti då förlustvärmen i själva bilen blir väldig mycket mindre än i bensinbilen. Motorns verkningsgrad på 90 % befinner sig långt från källan. Det är många transformeringar mellan bilen och Harsprånget. Varje transformator har dels järnförluster och dels kopparförluster. Verkningsgrad på 90 % är jättebra men minst 4 transformatorer passeras och redan vid laddstolpen är det 65% kvar men du betalar inte bara det mätaren mäter utan även övriga 35 % fast i form av nätavgift. Då är bensinmotorn nästan likvärdig.

      1. Anders Kjellström skriver:

        Här var det mycket faktafel

  3. Lennart Lindberg skriver:

    Första grova felet är att det kommer att bli en total övergång till laddbara elbilar. Vi kommer att ha andra lösningar, laddhybrider, etanol, biogas och vätgas. Andra grova felet är att tro att alla skall ladda samtidigt. Självklart inte, laddstrukturen skall byggas upp och bekostas av de som säljer varan och naturligtvis vara styrbar över tid. Ett hyfsat utbyggt distributionsnät måste klara det, däremot finns det stora problem framöver i framförallt regionnätet.

    1. Håkan Bengtsson skriver:

      Man behöver inte vara särskilt intelligent för att inse att de flesta elbilar kommer att laddas på natten.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet