Vi ser förslagen i elektrifieringsstrategin lika mycket som en strategi för att Sverige fullt ut ska kunna utnyttja den potential till nyindustrialisering som vår fossilfria elproduktion faktiskt erbjuder. Det skriver företrädare för Energiföretagen Sverige, Svensk Vindenergi, Jernkontoret, SSAB, Svemin, LKAB, Bil Sweden, Scania, Volvo Cars och Volvo Group. ”Vi behöver en strategi som blir verkstad – inte en papperstiger.”

Igår presenterade regeringen en elektrifieringsstrategi, med ett stort antal åtgärder, som vi som företrädare för energibransch, energiintensiv industri och transporter menar är nödvändiga för att elektrifiera Sverige. Vi står redo att bygga ut och ställa om, men en elektrifiering av den här magnituden kräver ett brett politiskt ansvarstagande för nödvändiga energireformer. Vi förväntar oss därför att politiker oavsett färg lämnar de energipolitiska skyttegravarna och medverkar till att skapa förutsättningarna för ett fossilfritt och konkurrenskraftigt Sverige.

Bild: Riksdagshuset. Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag.

De förslag som regeringen presenterar i sin strategi har utarbetats i dialog med oss i energibranschen och industrin och är avgörande för att Sverige ska ha förutsättningar att kunna elektrifiera industri och transporter i den omfattning som behövs för att klara uppställda klimatmål. Vi ser förslagen lika mycket som en strategi för att Sverige fullt ut ska kunna utnyttja den potential till nyindustrialisering som vår fossilfria elproduktion faktiskt erbjuder.

De senaste årens elektrifieringssatsningar i Norrland ger en föraning om de möjligheter att både behålla och ta hem produktion till Sverige som vi står inför, om bara grundläggande förutsättningar som nätkapacitet och produktion finns på plats. Ambitionerna ger också en fingervisning om ett kraftigt ökat elbehov. Regeringens förstudie som presenterades för ett år sedan tar utgångspunkt i en fördubbling i elanvändningen till 2045 och Energiföretagens nyligen reviderade analys inom färdplansarbetet visar att det t o m kan vara i underkant.

Det svenska elsystemet står alltså inför en omvandling av en magnitud som ställer krav på en helt ny inställning hos politiker, myndigheter och marknadsaktörer – och på acceptans från det omgivande samhället. Vi behöver gå från decennier av förvaltning av ett ”färdigbyggt” energisystem, till utveckling av ett i många delar nytt, och minst dubbelt så stort, system. För att energisektorn ska kunna leverera all den fossilfria el som den energiintensiva industrin och transporterna behöver krävs därför uppdaterade regelverk som speglar de nya utmaningarna och tar hänsyn till hela energisystemets komplexitet. Ett energisystem som också ställs inför helt nya utmaningar och möjligheter, med vätgas som en central komponent i omställningen.

Regelverken måste därför hantera de utmaningar vi redan idag står inför, med lokal nätkapacitetsbrist, överföringsproblem i stamnätet och avsaknad av produktion på rätt plats och med rätt egenskaper. Dessutom, och kanske framför allt, måste de också bädda för en kraftig expansion av elsystemet. Denna stora omvandling behöver åtföljas av insatser för att skapa förståelse och acceptans för åtgärderna. Med rätt regelverk på plats och med en acceptans i samhället för omställningen ökar energibranschens förmåga att möta samhällets efterfrågan på fossilfri el, när och där den efterfrågas – och till konkurrenskraftiga kostnader.

Vi välkomnar därför att strategin innefattar en bred palett av utmaningar och att den föreslår åtgärder som syftar till att skapa:

Utbyggnad av elnät och laddinfrastruktur
Bland åtgärderna vi efterfrågat återfinns ett mål om att halvera ledtiderna för tillståndsprocesser till 2025, bland annat genom utvecklad samverkan och planering, resurser till myndigheter och parallella arbetsmetoder. Vidare välkomnar vi en uttalad satsning på proaktiv utbyggnad, till exempel genom att tydliggöra förutsättningarna för detta, en utvecklad intäktsreglering samt ökad investeringstakt i och överföringsförmåga i transmissionsnätet. Laddinfrastrukturutbyggnad ska bl.a. främjas genom ett handlingsprogram och utvecklad uppföljning.

Incitament för elproduktion
Elmarknaden behöver utvecklas för att möta morgondagens behov. Vi delar uppfattningen att dagens EU-regelverk behöver genomföras, stödjtänst- och lokala flexibilitetsmarknader utvecklas, och förutsättningarna för effektreserven och dagens elmarknadsmodell ses över. Vidare behöver diverse hinder för elproduktion röjas, varför vi exempelvis ser positivt på förslagen om förbättrat utnyttjande av vattenkraftens lagrings- och flexibilitetspotential, åtgärder för en snabb utbyggnad av vindkraften och en strategi för fjärr- och kraftvärme, som värnar kraftvärmens lokala systemnytta. Marknaden kommer i stor skala att kunna bygga ny elproduktion på rätt plats och med rätt egenskaper om hinder röjs, tillståndsprocesser kortas och elnätskapaciteten kan ökas.

Acceptans och förutsättningar för omställningen
För att skapa den nödvändiga acceptansen i samhället för omställningen blir åtgärderna för utvecklad planering, förbättrade samrådsprocesser och kompensationsfrågor särskilt viktiga. Vad gäller andra förutsättningar för omställningen aviseras inrättandet av ett elektrifieringsråd för att stödja regeringens genomförande av strategin, där vi ser fram emot att bidra. Den redan idag utmanande rekryteringssituationen till energibranschen gör också förslaget om en nationell kraftsamling för kompetensförsörjning för elektrifieringen extra angeläget.

Strategin pekar sammantaget ut en välkommen riktning, men för att ge oss nödvändig långsiktighet och förutsägbarhet för att våga göra mångmiljardinvesteringar krävs bred politisk uppslutning. Vi behöver en strategi som blir verkstad – inte en papperstiger. Vår uppmaning till politiken inför valet är därför: fastna inte i en förenklad produktionsslagspolemik, utan fokusera på det som faktiskt kan och måste lösas. I Elektrifieringsstrategin finns många åtgärder som tar Sverige en god bit på väg mot ett fossilfritt samhälle där industrier, transporter och jobb kan fortsätta utvecklas. Och där vi exporterar klimatnytta. Tag chansen att göra detta möjligt!

Åsa Pettersson, VD Energiföretagen Sverige

Daniel Badman, VD Svensk Vindenergi

Annika Roos, VD Jernkontoret

Viktoria Karsberg, Head of Corporate Identity and Group Communications, SSAB

Maria Sunér, vd Svemin

Niklas Johansson, Direktör för kommunikation och klimat, LKAB

Mattias Bergman, vd Bil Sweden

Jennie Cato, Head of Public Affairs & Partnerships Scania

Mattias Johansson, Head of Public Affairs Volvo Cars

Karin Svensson, Senior Vice President Group Public Affairs Volvo Group