”Alltför konservativa antaganden om solkraften”

”Alltför konservativa antaganden om solkraften”

Staffan Qvists uppmärksammade analys om komponenterna i ett framtida kostnadsoptimalt fossilfritt elsystem i Sverige utgår för solkraftens del från alltför ogynnsamma antaganden, anser Johan Lindahl.

En livlig Twitterdiskussion uppstod efter Staffan Qvists slutsats nyligen att solproducerad el inte är systemekonomisk: ”Den korrelerar negativt med elbehovet på säsongsbasis genom att producera litet när behovet är stort och mycket när behovet är litet. Även om den framtida kostnaden för solproducerad el kan vara låg, så minskar investeringar i solkraft inte systemkostnaden,” enligt den rapport han presenterade.

Foto: Svensk solenergi.

Johan Lindahl, teknologie doktor liksom Staffan Qvist och välkänd förespråkare för solenergin, ifrågasätter grundantagandena för solkraftens del i analysen. En invändning är att höjd inte tagits för att solcellsteknologin genom teknikutvecklingen fortsätter att bli billigare. En annan invändning går ut på att solkraften ligger bättre till hos finansiärerna, genom att den kan förverkligas inom en så kort tidshorisont.

Johan Lindahl beklagar generellt att en så stor del av de studier som publiceras i energifrågor är beställningsarbeten av intresseorganisationer.

”Som ett exempel utgjorde akademisk forskning bara tolv av de totalt 200 referenserna i Energikommissionens slutbetänkande. Majoriteten var förvisso från olika statliga organisationer, myndigheter och statliga utredningar. Men 54 referenser härstammade från olika företag eller mer eller mindre frågestyrda intresseorganisationer.”

Samtidigt betonar Johan Lindahl nogsamt att varje analys, beställningsforskning eller inte, måste bedömas från fall till fall: ”Men självklart ingår det i bilden att fråga vem som är beställaren, och vad denna möjligtvis vill uppnå med arbetet.”

Vad gäller Staffan Qvists analys, finansierad av Svenskt Näringsliv, anser sig Johan Lindahl ha kunskap nog för att ifrågasätta de antaganden som görs om solkraften.

Imorgon på Second Opinion: Staffan Qvist bemöter Johan Lindahl.

”Qvist et.al. presenterar inte explicit vilken produktionskostnad de antagit för solkraften till 2045, men publicerar antagna värden för investeringskostnad och driftkostnad i ett lågfall och ett högfall. Använder man dessa ’lågfallsvärden’, en livslängd på 30 år samt den lägre av de två kalkylräntorna i rapporten på 3,5 procent, ger en förenklad LCOE-kalkyl en produktionskostnad på 34 öre/kWh.”

”Många som inte följer solcellsmarknaden riktigt nära kan säkert tycka att det är ett lågt värde. Men faktum är att det i dag byggs solcellsparker i Danmark med en lika eller lägre produktionskostnad, vilket buden i deras auktionssystem visar.”

Johan Lindahl nämner aktuella planer på två solcellsparksprojekt på ca 100 respektive 175 megawatt i Skåne.

”Om de realiseras, kommer produktionskostnaden att ligga på runt 30 öre/kWh eller lägre, enligt de uppgifter jag fått. Så även Qvists lågfall-antagande för solkraften går stick i stäv mot den historiska och nuvarande prisutvecklingen för solkraft.”

Johan Lindahls andra huvudsakliga invändning till Staffan Qvists analys gäller kalkylräntan i simuleringarna, där i samtliga fall en och samma kalkylränta används för alla kraftslag, antingen 3,5 procent eller 6 procent.

Kalkylräntan bestäms dels av de interna avkastningskraven, dels av kostnaden för lånat kapital.

”Det här är central sak för alla investerare. Ju lägre risk, desto lägre ränta. De flesta inser nog att investeringar i olika typer av kraftslag innebär olika risker. Till exempel innebär det en större risk om kraftslaget är beroende av varierande bränslekostnader, som för kärnkraft och kraftvärme, än om det är vädrets krafter som utnyttjas, som vatten-, vind- eller solkraft.”

Ett annan riskfaktor är tiden från investeringsbeslut till färdigt driftsatt kraftverk.

”Det här är en bransch där marknadsförutsättningarna ofta förändras snabbt. Är projekttiden kort – som exempelvis för solkraft, mindre än ett halvår – är risken i investeringen lägre jämfört med om den är lång, exempelvis upp emot tio år eller mer för ny kärnkraft”, säger Johan Lindahl.

”I Nordeuropa arbetar de flesta större vind- eller solkraftsprojekt med en viktad snittkostnad av kapital på 3–4 procent. Det skulle nog krävas en stark inblandning av staten för att ny kärnkraft skulle få tillgång till så låga kapitalkostnader.”

Han gör jämförelsen att en storaktör som Vattenfall har avkastningskravet 8 procent.

”Antagandet i Staffan Qvists analys, att alla kraftslag har samma kalkylränta, innebär att alla skillnader i finansiell risk mellan olika kraftslag suddas ut i simuleringarna, och det leder till att sol- och vindkraften blir relativt dyrare och kärnkraften relativt billigare än om man skulle ha använt de faktiska kapitalkostnader som kraftslagen möter på marknaden.”

Johan Lindahl

Johan Lindahl tror att de här antagandena avgörande bidrar till slutsatsen i Qvists analys att solkraften inte är kostnadseffektiv i Sverige.

”Det är också så att andra simuleringar kommer fram till andra resultat. Till exempel fann en studie av Kan et.al från Chalmers att omkring 2 gigawatt solkraft är kostnadseffektivt till 2045, trots att man även i den studien antagit högre produktionskostnader för solkraften än det vi redan ser på marknaden i dag”, säger han.

Regeringen går, som den själv presenterar saken, i sitt aktuella budgetförslag vidare i arbetet med att ”ge solel bästa möjliga villkor”. Johan Lindahl beskriver för sin del förslaget som att regeringen går vidare ”med en fortsatt avtrappning av stödet”. Det är i linje med vad som tidigare kommunicerats, och det är bra, säger han.

Han har tidigare talat för att avsluta subventionerna till solkraften helt och hållet.

”Solkraften skulle må bäst av att stå på egna ben. Numera byggs i Sverige allt fler och allt större solcellsparker där subventionerna i praktiken inte spelar någon roll för investeringsbeslutet”, säger han.

I regeringens budgetförslag avskaffas investeringsstödet för småskaliga solcellsbyggare. Samtidigt föreslås effektgränsen för skattefrihet höjd från 255 kV till 500 kV, och enligt ett tidigare lagt förslag ska privatpersoner kunna börja göra ett ”grönt avdrag” av ROT-avdragstyp för bland annat solceller. För kommuner och företag föreslår regeringen för 2021 förlängt solcellsstöd, dock med stödnivån minskad från 20 till 10 procent.

Johan Lindahl: ”Det känns ganska lagom. Vi vill nog inte att marknaden ska växa så mycket snabbare, för då kommer det att leda till växtvärk i form av oseriösa aktörer och svårigheter med kompetensförsörjning bland installatörer och elektriker.”

När regeringen talar om ”fullständig skattebefrielse” till en nu utvidgad grupp solelsproducenter, är det inte att betrakta som en subvention, eller i varje fall en stödåtgärd som skapar olika villkor för aktörerna?

”Rent principiellt skulle nog de flesta säga nej, då vi i samhället i dag vanligtvis inte beskattar konsumtion av produkter och tjänster som producerats för eget bruk. Vi beskattar inte brödet vi bakar åt oss själva eller den egenutfärdade ommålningen av ett rum. Vanligen är det inköpsvarorna som beläggs med skatt.”

På liknande sätt kan man se på den egenkonsumerade elen, anser Johan Lindahl och tillägger att den el som även små producenter matar in på elnätet är föremål för samma beskattning som all annan el.

”Det här skatteundantaget skiljer heller inte på olika aktörer, utan allt från privatpersoner till riktigt stora företag eller organisationer omfattas av det”, säger Johan Lindahl. ”Sedan är lagstiftningen utformad så att ett undantag från energiskatten rent lagtekniskt blir ett avsteg från en normskatt, och då blir det ju per definition fråga om en typ av subvention.”

Regeringen marknadsför budgetförslagets energipaket som ”satsningar för att minska utsläppen”. Hur relevant är det när det är tal solkraftsstödet?

”Gäller det rena utsläpp av växthusgaser, får frågan olika svar beroende på vilken systemgräns man väljer. Ser man bara till Sverige, så innebär utbyggnaden av solkraft ingen direkt förbättring. Sätter man systemgränsen till Norden och Baltikum, mot bakgrund av att vi har ett integrerat elnät och en gemensam elmarknad, så innebär utbyggnaden av solceller i Sverige definitivt klimatnytta”, säger Johan Lindahl.

I dagsläget står solelen för ungefär 0,4 procent av Sveriges el. Omkring hälften används enligt uppskattningar av producenterna själva. Det optimala i Sverige är en nivå av solel på omkring 5 procent, efter det börjar den enligt analyser kannibalisera på sig själv, enligt Johan Lindahl.

Under 2019 tillkom nästan 19 000 nya nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. I dag är den totala installerade effekten omkring 700 megawatt.

 

2 Kommentarer
Svenolof Karlsson
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Göran Hult skriver:

    Jämförelsen med skatt på bröd verkar något långsökt och felaktig. Såvitt jag vet har man inte infört någon punktskatt på konsumtion av bröd ännu. Den skatt man isåfall skulle betala på hembakt bröd torde begränsa sig till momsen som nog inte är aktuell för egenproducerad och konsumerad el heller.

  2. Magnus skriver:

    Jag förstår inte artikeln. Grundproblemet är väl att vi i första hand behöver mer el den mörka delen av året. Hur löser solel det problemet?

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet