Vi behöver ”spänning” och ”balans” – inte ”baskraft”

Vi behöver ”spänning” och ”balans” – inte ”baskraft”

Vad man behöver i kraftsystemet är inte ”baskraft” utan:

1: Balans mellan konsumtion och produktion. Det är fysiskt omöjligt att konsumera el utan en samtidig produktion och fysiskt omöjligt att producera utan att det samtidigt finns en konsumtion. Detta innebär, till exempel, att vid hög elförbrukning och låg vindkraft måste det finnas andra kraftverk, och vid snabbstopp i stora kärnkraftverk så måste det finnas reserver så att exakt samma mängd eleffekt flyttas över till andra generatorer exakt samtidigt.

2: Spänning. För att utrustningar ska fungera måste det finnas en spänning, till exempel 230 Volt, för att den ska fungera, till exempel en TV eller ett kylskåp. Spänningen, oavsett nivå, får endast variera inom ett ganska snävt intervall (typ 10 procent) för att allt ska fungera. Att upprätthålla spänningen i transmissionsnätet är också ett krav för att överföringen från en punkt till en annan ska fungera.

När det gäller ”baskraft” så måste man definiera vad man menar, alternativ kan vara:

Baskraft-V1: Med detta avses kraftverk med hög kapitalkostnad och låg driftskostnad, det vill säga de används i första hand och så mycket som möjligt. Med denna definition blir baskraft därmed kärnkraft, kolkraft, kraftvärme, vindkraft, solkraft et cetera. Dock ej oljekraft eller gasturbiner.

Baskraft-V2: Med detta avses ”reglerbara” kraftverk, där man kan bestämma produktionsnivån oavsett väderlek, till exempel kärnkraftverk, gasturbiner, kraftvärme et cetera. Med denna definition inkluderas därmed, till exempel gasturbiner vilka oftast benämns ”topp-kraft” (peak power), då de har relativt låg kapitalkostnad och hög driftkostnad.

Nu senast har SKGS givit Jöran Hägglund i uppgift att studera ”baskraft”, se Second-Opinion 140612. I praktiken har utredningen studerat kärn- och gaskraft (definition V2 ovan). Dock har inga analyser av utnyttjningstid, eller behov av MW analyserats. I Hägglunds rapport framgår att: ”Utredningen har inte specifikt analyserat kraftslag som inte utgör baskraft, till exempel vindkraft och solenergi, eftersom det inte har ingått i direktiven.” Däremot är det just i ett sådant system som gasturbiner kan bli intressant, framför allt som effekttillskott.

I en ny rapport som, inklusive beräkningsunderlag, kan laddas ner här  finns nu bättre underlag för att studera behovet av ”topp-effekt” (enligt Hägglund kallas detta ”baskraft”?). Dessutom behandlas överförings-kapaciteter i ett framtida system med nära 100 procent förnybart.

Slutsatserna är bland annat:
– Utredningen studerar balansering i ett nära 100 procent förnybart elsystem utan kärnkraft, men där 40 procent av svensk elproduktion kommer från vind- och solkraft.
– Det nya jämfört med tidigare upplagor är att även det interna svenska transmissions-systemet beaktats.
– Extra kostnad för gasturbiner att använda vid hög förbrukning och låg vind, är cirka 2 öre/kWh för slutkonsumenten. Det finns andra alternativ som kan vara billigare men de har inte studerats.
– Med samma metod som ger vindkraften ett effektvärde om 6 procent blir kärnkraftens effektbidrag 72-76 procent av installerad effekt, inte 90 procent som ofta används. Verkligt effektvärde blir högre för såväl vindkraft som kärnkraft om man använder en standard-metod.
– Det är viktigt att de utbyggnadsplaner som diskuteras för stamnätet genomförs. Eventuellt behövs ytterligare investeringar för att upprätthålla spänningen och säkra överföringen.

Lennart Söder

4 Kommentarer
Av Lennart Söder
Professor i elkraftsystem, KTH
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Jonas Larsson skriver:

    Oskar Kvarnström

    “Ingen kärnkraft byggs utan subvention” är ett direkt felaktig information. OL3 byggs utan subventioner, detta finns det tom. en utredning om. Vidare så är det även extrem ignorant att använda EPR-reaktorn som ett exempel på kärnkraftens kostnad. Det är ett first of a kind projekt och alla som är något insatt i kärnkraften vet att just denna reaktortyp är extrem komplicerad och dyr. Du kan ju istället jämföra med Sydkorea som byggt reaktorer kontinuerligt och ligger på samma produktionskostnad som befintliga svenska verk.

    Att ge ett garanterat pris som England har gjort är dock helt otroligt och det finns ju ingen framtid i ett sådant system.

    Vidare att påstå att utveckling enbart existerar inom förnybart är även det väldigt ignorant. Teknikutveckling existerar inom alla kraftslag.

    Det är även så att kapitalbindningen inom förnybart är i samma storleksordning som kärnkraft. Det krävs i runda slängar 20 000 vindkraftverk för att ersätta dagens svenska reaktorer till dess att deras livslängd löpt ut. Vattenfalls investering per vindturbin i Stor-rotliden var ca 37 miljoner kr. Det ger en total investering på 740 miljarder. Det är i samma storleksordning som 10 st EPR-reaktorer på 1600 MW.

  2. Lars Wiegert skriver:

    Debatten om baskraft har i alla fall fått det goda med sig att man nu talar i termer om effektbalans. I den balansen ligger inte bara spänningshållning utan även frekvenshållning. Hur detta kan åstadkommas utan baskraft förklaras inte i artikeln. Vad jag utläser av prof. Söders inlägg är att baskraften (eller ‘toppkraften’)ska bestå av gasturbiner, vilket varken är miljö- eller klimatvänligt och dessutom ryssberoende. Alla medel är tydligen tillåtna bara inte kärnkraft.

  3. Oskar Kvarnström skriver:

    Svar till Per Åhlström.

    Antagandet du utgår ifrån och baserar hela din analys på, att – “Den effekt som är installerad som vindkraft måste såvitt jag begriper backas upp med lika mycket gaskraft” – är helt felaktig. Den vattenkraft vi redan har kan användas för att täcka upp för större delen av den ökade variation i elproduktionen som skulle uppstå vid högre andel sol och vindproducerad el i Sveriges energisystem. Endast en liten mängd toppeffekt från gasturbiner skulle krävas om dagens kärnkraft ersattes med sol- och vindkraft enligt Lennart Söders rapport (läs den!). Bränsle till dessa skulle dessutom kunna komma från inhemsk biogasproduktion.

    Dessutom undrar jag över vilka kostnadsuppgifter du studerat kring nya kärnkraftsbyggen. Nya reaktorer som byggs i Finland (Olkiluouto 3) och Frankrike (Flamanville) har kraftigt dragit över både budget och tidsramar och i Storbritannien har regeringen ingått ett avtal med franska EDF som garanterar EDF ett mycket förmånligt pris för el producerad i det nya planerade kärnkraftverket i Somerset (Hinkley Point C). Ingen kärnkraft byggs utan subvention antingen i byggstadiet eller genom förmånliga elavtal som i Storbritannien. Jag föredrar att subventioner på energiområdet tillfaller förnybara energislag som dessutom är under snabb utveckling och blir allt billigare att investera i. Genom att satsa på småskaliga energislag som vindkraft undviker man att binda upp enorma kapital i osäkra kärnkraftsinvesteringar och kan istället successivt bygga ett förnybart energisystem.

  4. Per Åhlström skriver:

    Jag frågar mig om vind- och solkraft överhuvudtaget ger någon positiv miljöeffekt i det svenska kraftsystemet om de ska ha backup i form av gaskraftverk. Eftersom solkraften i princip är onödig under den tid av året då den kan producera nämnvärda mängder energi, så bortser jag från den.
    Vindkraften har en tillgänglighet på ca 35%, vilket jag tror är snällt räknat. Den effekt som är installerad som vindkraft måste såvitt jag begriper backas upp med lika mycket gaskraft, som i och för sig är bättre än olja och kol, men det blir definitivt betydligt högre utsläpp av växthusgaser än med kärnkraft.
    Det är obegripligt att rädslan för ett kraftslag som är reglerbart och som i praktiken visat sig säkrare än alla andra reglerbara kraftslag, ses som ett orealistiskt alternativ. Samma personer som larmar om kärnkraftens risker larmar också om klimatförändringar, som de hävdar orsakas av människans koldioxidutsläpp. Det går inte ihop.
    Svensk industri kommer inte att investera med politiskt och tekniskt önsketänkande som bas. Industrin måste ha ett elsystem som man vet fungerar.
    De som drar fram kostnadsargumentet mot kärnkraft, och samtidigt vill bygga mer vindkraft, är antingen okunniga, ovetande eller kan inte räkna.
    Det elsystem som nu byggs är ekonomiskt orationellt och extremt dyrt, det kommer inte att klara spänning och balans utan att Sveriges utsläpp av koldioxid ökar enormt, det kommer att försämra Sveriges konkurrenskraft – och det är nog mest tur om inte Sverige och Europa drabbas av en finansiell härdsmälta när medborgare och regeringar upptäcker att subventionerna till vind- och solenergi är ekonomiskt ohållbara.
    Dessutom kan man ju fråga sig var all gas ska komma ifrån (för de som är emot kärnkraft är ju också emot fracking). Ska Sverige göra som Tyskland och andra länder och lita till Putins välvilja?
    Kan man få be om mer realism och mindre önsketänkande i energidebatten. Det börjar bli bråttom nu.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet