Vattenfall öppnar för flexibilitetshandel i Uppsala

Vattenfall öppnar för flexibilitetshandel i Uppsala

Svenska elnät startar Nordens första handelsplatser för flexibel effekt på DSO-nivå. Elnätens inköp baseras på prognoser över nästa dags kapacitetsbehov. – Flexhandel kommer att kräva mycket av både lokala nätägare och energipolitiken, konstaterar Yvonne Ruwaida på Vattenfall.

Lokala marknadsplatser för nästa dags-handel med flexibel effekt på distributionsnätsnivå rullar nu igång på allvar. Onsdag 8 januari 2020 lanseras den andra av totalt fyra svenska demoanläggningar i projektet CoordiNet när Vattenfall Eldistribution öppnar för flexibilitetshandel i Uppsala med 95 MW.

Bild: Vinter i Uppsala. Foto: Sean Biehle (Flickr user seamusiv).

Också Eons marknadsplattform Switch tillhör CoordiNet och har redan startats för större elkunder och energiaktörer i Skåne som under vintern kan erbjuda 60 MW extra effektkapacitet i olika former. Den 15 januari öppnar Vattenfall för effekthandel i sitt nät på Gotland, och till sommaren lanserar Eon Energidistribution handel i sitt regionnät i Västernorrland/Jämtland.

– Det är helt nytt med lokala lastprognoser och nytt att köpa lokal effektkapacitet dagen före. Man måste sätta av resurser för att få flexhandeln att fungera, säger Yvonne Ruwaida, affärsstrateg på Vattenfall Eldistribution, när Second Opinion träffar henne på Di/DN:s konferens Forum infrastruktur.

Ingen quick-flex
Lokala och regionala nätbolag måste lära sig att agera som distributionssystemoperatörer (DSO) och inte enbart vara ”nätägare”, menar Yvonne Ruwaida. Morgondagens behov ska förutses varje dag och effektflexibiliteten hanteras som en naturlig parameter i verksamheten. Flexibla nätlaster blir emellertid ingen ”quick fix” för effekt- och kapacitetsutmaningarna.

– Den nya flexibiliteten kommer att påverka nätplaneringen och driften. Det blir mer komplext med flexibla laster i systemet. Flexibilitetshandel kräver ny marknadsdesign med lastprognoser, nya systemstöd och nya riktlinjer, säger Yvonne Ruwaida.

Politiken och marknaden
– Energipolitiker måste förstå vad olika beslut betyder för energins infrastruktur och hela energisamhället. De måste säkerställa att intäktsreglering, beskattning, lagstiftning och stöd möter framtiden med en nödvändig helhetssyn. Det allt mer komplexa och snabbrörliga energisystemet kräver mycket systemförståelse, säger Yvonne Ruwaida.

I november presenterade regeringen sitt arbete för bättre effektkapacitet, något Second Opinion har ställt frågor kring här. I regeringens paket ingår ”flexibilitetslösningar” som den lokala marknadsplatsen Switch, vars projektledning har påpekat att onödigt stelbenta lagar hindrar utvecklingen av flexibla lösningar.

Det är också en utmaning att elmarknaden har misslyckats med att skapa incitament för mer produktion och effektivare användning av energisystemet, menar Yvonne Ruwaida. Dagens timbaserade elpriser bidrar inte till optimering av energisystemet och ger inga signaler till hantering av kapacitetsbristen. I Uppsala är det genomsnittliga elpriset det samma oavsett om det finns effekttoppar eller ej.

Olika typer flexibilitet
I botten är flexhandel en marknadsteknisk fråga, men ute i elnätsbranschen är omställningen lika mycket en ”nätkulturell” fråga som kräver en rad nya rutiner kring driften, affären och ett nytt sätt att tänka. Tidigare har viss handel med flexibilitet utförts manuellt men i CoordiNet är målet ökad automatisering.

Yvonne Ruwaida. Foto: Fredrik Hjerling.

Själva flexibiliteten består av olika produkter med ett brett spann av svarstider och uthållighet. Vissa leverantörer kan leverera momentan flexibilitet i realtid medan andra behöver en kvart på sig, eller en timme eller kanske en hel dag. En kraftvärmeanläggning kan behöva ett par dygn på att ställa om.

Enligt Ruwaida måste en flexleverantör hålla koll på fyra perspektiv – vilken tillgänglighet man har ut; hur ofta man kan delta; vilka svarstider man har; och vad det kostar att vara effektflexibel. Detta varierar mycket beroende på flexibilitetens karaktär.

Kommunen som aggregator
I Uppsala har kommunen, Upplands Energi och Vattenfall Eldistribution samlat ihop aktörer som kan bidra med olika sorters flexibilitet från större värmepumpar, aggregering av värmepumpar och elbilsladdning från energiaktörer, fastighetsägare och industrikunder. Uppsala kommun tar rollen som aggregator för insamling av flexibilitet från egna anläggningar och bolag.

Det var i Uppsala som kapacitetsfrågan blev akut när kommunen och Vattenfall insåg att det inte längre gick att ansluta nya verksamheter genom att bara höja abonnemanget till stamnätet. Överliggande nät hade gått in i väggen och enligt Svenska kraftnät vill det ta tio år att bygga nytt.

– I Uppsala kommer vi nu att börja avropa flexibel effekt dagen före, som då har olika typer av tillgänglighet. En elpanna kan till exempel styras hela dygnet medan en aggregator med värmepumpar kanske kan bidra två timmar två gånger per dygn, säger Yvonne Ruwaida.

Affärsmodell under utveckling
All denna flexibilitet ska nu samlas ihop på en egen dagen före-marknad. Då kan också balansen på nästa dags spotmarknad hanteras ”dagen före”. Ambitionen är att den nya kapacitetsmarknaden ska kunna koordineras med andra elmarknader utan att störa eller påverka elpriset.

Efterhand ska CoordiNet också utveckla affärsmodeller för styrning av flexibilitet på intradagsmarknaden vid störningar. Man vill också bättre koppla ihop DSO-produkterna i distributionsnäten med TSO-marknaden på transmissionsnätsnivå högre upp i kraftsystemet. Bud över 1 MW ska till exempel kunna vidarebefordras till Svenska kraftnäts manuella reglerkraftmarknad mFRR.

– Flexmarknaden är ingen färdig marknad. Vi behöver jobba mycket med produktutvecklingen, till exempel hur flexibilitetsprodukten kan synkas med tariffer, säger Yvonne Ruwaida. Frågan är inte minst vad flexibla laster kan komma att kosta framöver.

– Effektivisering och flexibilitet behöver en prissignal som skapar en tydlig affär, både för elkunden och för elnätsbolagen. Det handlar mer om att skapa affärsmodeller för potentiella leverantörer än att man ska ändra beteende timme för timme, säger Yvonne Ruwaida.

* * *

EU-plattform: De svenska handelsplatserna för nästa dags-handel med effektflexibilitet för distributionsnät är en del av EU-projektet CoordiNet med delprojekt även i Spanien och Grekland. Målet är att utforma en gemensam europeisk samordningsplattform för flexibilitetshandel. Det svenska projektet leds av Vattenfall Eldistribution, Eon Energidistribution och Svenska kraftnät. Partners är Uppsala kommun, systemutvecklaren Expektra (prognoser), RTWH Achen (Tysklands tekniska universitet TU9) och Energiforsk. 2020 lanseras marknadsplatser i länen Skåne, Uppland, Gotland och Västernorrland/Jämtland. CoordiNets digitala plattform Switch har utvecklats av Eon. Info om Vattenfalls kapacitetslösningar finns här.

 

2 Kommentarer
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Leif Tollén skriver:

    Varför kan inte staten tvinga nätbolaget att ha åtminstonde dag och nattpris för överföringen, och vart tog rundstryrningen vägen? Nätbolagen har inte visat intresse och inovationskraft. Bara förlitat sej på att hushållskunder inte har något annat val än att betala det som kommer på fakturan.

    1. Yvonne skriver:

      Hej!

      Hos elnätsbolaget Vattenfall Eldistribution finns möjligheten att välja en tidstariff som är billigare på natten de 5 vintermånaderna och de övrig 7 månaderna och dyrare på dagen.

      Elnätsbolagen jobbar med att utveckla nya tariffer för framtiden. Frågan är hur en tariff är bäst utformad för att säkerställa att vi använder energisystemet mer effektivt. Är det affärsmodeller för att minska maxförbrukningen per timme (effekt) som behövs eller är det bästa sättet olika överföringsavgifter per timme. Vad skapar bäst incitamentet? Inte helt enkla frågor.

      Elnät är en verksamhet som är lite långsam och konservativ, vilket beror på att det är en anläggningstung verksamhet som fokuserar på elsäkerhet och leveranssäkerhet. Så det finns förbättringspotential vad gäller att vara snabb och flexibel. Men vi jobbar på det som innovationen i denna artikel visar på!

      Med vänlig hälsning,
      Yvonne

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet