Vårgårda först med värme från solceller

Vårgårda först med värme från solceller

För första gången i Sverige ska solceller, batterier och vätgas stå för uppvärmning och fastighetsel. Men ska det kallas off-grid?

Solceller på taket ska producera el som, när det finns överskott av den, lagras i ett batteri. När batteriet blir fullt, lagras energin i stället som vätgas. Vintertid ska vätgasen sedan användas i en bränslecell, för att producera el som bland annat ska driva en värmepump.

Bild: Vårgårda Bostäder har planer på att införa denna energilösning i ytterligare fem lägenhetshus, ett beslut som ska tas inom kort.

Det är i korthet den lösning som Vårgårda Bostäder beslutat att pröva i ett lägenhetshus i samband med att fastigheten renoveras och utökas med ett tredje våningsplan. Målet är att fastigheten på så sätt ska bli självförsörjande på värme, varmvatten och fastighetsel (som driver exempelvis hissar och gemensam belysning). Hushållselen ska hyresgästerna dock få via elnätet genom vanliga elavtal.

Vårgårda Bostäder kommer även att ha kvar ett abonnemang på el via elnätet, för att ha tillgång till reservkraft. Däremot kommer avtalet med fjärrvärmeleverantören att sägas upp. Vd:n Jan Thorsson tror att driftsäkerheten kommer att vara minst lika hög med den nya lösningen.

– I ett fjärrvärmeverk med dess pannor finns teknik och processer som är oerhört mycket mer avancerade. I vår lösning med solceller finns inga rörliga delar, och många sådana är inte heller kopplade till elektrolysören och gastuberna, säger Jan Thorsson.

Jan-Olof Dalenbäck, professor i arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers, har forskat mycket om energianvändning i byggnader och är inte lika övertygad om att driftsäkerheten kommer att vara lika hög.

– Principiellt är det fråga om samma sak som om man hade satt in en panna i huset och kopplat bort fjärrvärmen. Risken är sannolikt större att en panna går sönder än att fjärrvärmen slutar fungera. Det är ju dessutom en rätt ovanlig anläggning man bygger, och det minskar inte heller risken för problem.

Ekonomiskt är det nya energisystemet inte lönsamt i sig självt.

– Tekniken är dyr, och vi är först ut på planen, vi har svårt att räkna hem detta som en enskild aktivitet. Men när jag lyfter in investeringen i vårt byggprogram får jag en totalbudget som är affärsmässig, säger Jan Thorsson.

Han vill inte ange kostnaden för energisystemet i sig, men kostnaden för hela om- och tillbyggnaden av fastigheten (inklusive energisystemet) är 45 miljoner kronor. Boverket har gett fyra miljoner kronor i stöd för nyproduktion och Länsstyrelsen 1,2 miljoner kronor för solcellssystem och energilager. Utan stödet skulle projektet inte få ekonomisk bärighet, enligt handlingarna till kommunfullmäktige i Vårgårda kommun. Vårgårda Bostäder är ett kommunalt bostadsbolag, vilket har betydelse i sammanhanget.

– Vinsten handlar inte bara om att räkna hem den tekniska installationen. Miljövinsterna är stora, och att vara först ute med ny teknik visar på innovationskraft. Vi ska också kunna dra nytta av PR-värdet för projektet, det är extra viktigt för Vårgårda kommun och för oss som fastighetsbolag, säger Jan Thorsson.

Projektet i Vårgårda har i rapporteringen kallats en off-grid lösning. Vad innebär begreppet off-grid?
– Det finns ingen definition som man har enats kring. I elnätsammanhang talar man ofta om ett system som är helt frikopplat från elnätet. I andra sammanhang syftar man på att systemet kan gå off-grid. Man kan jämföra med en bärbar dator. Den sitter ofta kopplad mot elnätet, men när du drar ut sladden så är den off-grid, säger Fredrik Lundström som jobbar på Energimyndighetens avdelning för forskning och innovation.

Begreppet off-grid i fråga om värmeförsörjning uppfattar han som en tillspetsning.

– Det är inte särskilt unikt att vara off-grid från ett fjärrvärmenät, det är ju många hus som inte är kopplade till fjärrvärme, säger Fredrik Lundström.

Vad är poängen med ett off-grid-system?
– Jämför åter med en bärbar dator. Det finns flera bra funktioner kopplade till att den kan vara off-grid. Men tänk dig en dator som enbart kunde vara off-grid. Med en dator som bara skulle gå på batterier, skulle man råka i ganska krångliga problem.

Att kombinera en nätanslutning och möjlighet till off grid-läge ger å andra sidan dubbel fördel. Fredrik Lundström exemplifierar med ett sjukhus.

– Är jag helt beroende av det stora systemet, är jag lika sårbar som det stora systemet. Kan jag köra mitt system också i ö-drift, har jag en tryggare energiförsörjning.

Byter man däremot från nätet till att enbart förlita sig på sin egen anläggning, så byter man ett beroende mot ett annat, enligt Jan-Olof Dalenbäck.

– Säger du att du inte vill vara fastlåst i ett fjärrvärmeabonnemang och i stället förlitar dig på en värmepump, så blir du inte friare för det. Då är du ju fast vid din värmepumpanläggning i stället. En investering i en värmepump är ofta kopplad till en avbetalningsplan på 15 år. Ett fjärrvärmeavtal skriver man på 5–10 år, säger han.

Även om lösningen med solceller och vätgas är dyr i dag så kan läget komma att förändras framöver.

– Solceller och batterier fortsätter att bli billigare, men för fjärrvärmen är trenden motsatt. Vi kan knappast se fram emot billigare bränslen. Jag ser det som en indikation på att vi är inne i en fundamental förändring, säger Fredrik Lundström.

Är utvecklingen mot mer off-grid bra eller dålig ur ett miljöperspektiv?
– Om förnybar energi bara ersätter annan förnybar energi kan man fråga vad vinsten är. Det är svårt att rakt av jämföra miljöpåverkan från ett system med mycket sol, vind och batterier med miljöpåverkan från ett mer traditionellt energisystem, säger Lundström. I ett traditionellt elsystem är miljöbelastningen tydligt kopplad till hur mycket energi som används.

– Hur vind och sol påverkar miljön handlar mer om andra faktorer, som exempelvis vilka metaller som används och hur mycket mark som tas i anspråk. Den saken är inte linjär i förhållande till hur mycket energi som fås ut.

Jan-Olof Dalenbäck ser positivt på ett system där energin kommer från solceller.

– Klimatpåverkan kommer från tillverkningen av modulerna, Den svenska elmixen har väldigt låg klimatpåverkan. Solel har också låg klimatpåverkan, högre än den svenska elmixen, men mycket lägre än fossilbaserad el. Genom att vi exporterar el med låg klimatpåverkan som ersätter en fossilbaserad elmix med hög klimatpåverkan i Europa minskar vi den globala klmatpåverkan.

Enligt Fredrik Lundström är exemplet från Vårgårda en del av en större trend.

– När du kan bygga solceller, använda batterier och förse huset med värme lokalt, blir huset en nod i stället för en slutanvändare i energisystemet. Det är svårt för oss att veta vad det kommer att innebära, men med säkerhet innebär det en förändring.

 

4 Kommentarer
Elias Rosell
Av Elias Rosell
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Kenneth Ahlström skriver:

    “Fullständigt galet” låter som en bra sammanfattning av projektet i Vårgårda.
    Att ersätta ett el och fjärrvärmesystem som idag har extremt låg miljöpåverkan med ett annat system som också har låg miljöpåverkan men till en mycket högre kostnad kan inte betecknas som annat än just galet…. Att ersätta miljövänlig energi med annan miljövänlig energi är ingen miljöinsats.
    Att gå “off-grid” gör bara kostnaderna högre och sårbarheten större. Resursanvändningen när el används för att producera vätgas som sen ska omvandlas till el igen imponerar inte heller.
    Den som är intresserad av utmaningen att frikoppla sig från elsystemet kan kolla Eon:s försök i Simiris, https://www.eon.se/om-e-on/innovation/lokala-energisystem/direkt-fran-simris.html
    Efter att ha följt detta experiment under vintern så ser jag att det är först nu när sommaren kommer som det finns realistiska förutsättningar att klara elförsörjningen off-grid , förutom nattetid förstås eller när det är vindstilla förstås…..

  2. Kurt V Olsson skriver:

    ”Fullständigt galet” är den kommentar som genom historien mött många entreprenörer och uppfinnare. Jag ser detta som en god början på att skaffa fram driftserfarenheter vilka på 10-års sikt kan bli det energisystem som kommer att visa sig klart bäst för bostäder i mindre och medelstora samhällen. Orter där fjärrvärme m.fl. äldre tekniker inte är ett alternativ. Heja och kör vidare – som en gång de duktiga cyklisterna från Vårgårda gjorde.

  3. Leif Tollén skriver:

    Så fullständigt galet. Att koppla bort sej från biodriven fjärrvärmen och använda el som i stället skulle matas in i systemet och med det kunna vara med i den el som vi exporterar och i slutänden minskar elproduktion med kol i våra grannländer. Att våra skattemedel ska gå till detta visar att myndigheterna inte har kunskap om energisystem.

  4. Göran Fredriksson skriver:

    En dator som frånkopplas nätet behöver ingen frekvenshållning eftersom den den körs på likström. Det framgår inte om apparaterna som drivs med fastighetsel skall vara för likström eller om det finns en intern frekvenshållning när anläggningen frånkopplas elnätet.