DEBATT
Vad är det egentligen man betalar för när man betalar elräkningen, frågar sig Arne Mogren. Han efterlyser tydligare information och översyn av både nätkostnader, elområden och skatter på el.
Snart är det jul. Jag sitter med elräkningen för november, 2898 kr för 1139 kilowattimmar. Strax över en tredjedel vill Vattenfall ha för själva elenergin och nästan lika mycket för att transportera elen till mitt hus. Resten, mer än en tredjedel, kräver staten i skatter. Elen är en fantastisk tillgång som underlättar livet på många sätt men är kostnaden rimlig, vad är det jag betalar för?
Samtidigt får jag ett stenhårt paket. Vattenfall höjer nätkostnaden med 14 procent, låt oss börja där. Argumenten känns luddiga, ledningarna är gamla och behöver ersättas, användningen ökar, folk laddar sina bilar, använder solceller med mera. Den myndighet som ska övervaka monopolen säger att ökningen är för stor men rycker samtidigt på axlarna, inget kan göras. Gamla ledningar är avskrivna under lång tid för att så småningom kunna ersättas. Ökad volym i en verksamhet med i huvudsak fasta kostnader innebär väl lägre kostnader per enhet?
Att kunderna faktiskt använder el inom det effektutrymme de betalar för är ett tveksamt argument särskilt som skarpare effekttariffer redan är under införande. Näten är monopol, om de tillåts ta ut kostnader för nyinvesteringar på förhand lär kunderna få betala åtminstone två gånger. Som kund kräver jag en väsentligt bättre redovisning av påstådda kostnader och en reglering värd namnet. Dagens lösning duger faktiskt inte.
Som sagt, det lackar mot jul och jag funderar på hur kallt det kommer att bli i vinter. Priset för elenergin har tidvis varit en mardröm de senaste åren, ibland flera kronor per kilowattimme. I snitt är prisskillnaderna mellan södra och norra Sverige absurda. Stora överskott måste uppstå i vid överföring mellan prisområden men vad händer med pengarna? Fonderas medlen? Används de till investeringar?
Att prisområdena ser ut som de gör inom och utom Sverige är helt regelstyrt och alltså påverkbart. Hur kan det komma sig att Tyskland tillåts vara ett prisområde om Sverige måste delas i fyra? Finns någon vilja till att hitta en bättre lösning? Ska kunderna i södra Sverige fortsatt betala dubbelt så mycket för elen som i norra? Regeringen gav en tidig julklapp, prisgaranti under vintern men om jag räknar på totalkostnaden, inklusive dyrare nät så får jag 4071 kr för 1139 kilowattimmar. Blir det kallt i vinter, då blir det dyrt oavsett garantin!
Regeringen har faktiskt skickat två paket till. Det lilla innehåller karameller, elskatten ska sänkas med 12 öre, då skulle jag hamna på 3934 kr. Inte så stor skillnad men sänkningen ger mersmak. Särskild skatt på el infördes 1951, sedan dess har den byggts om och byggts på många gånger om. Den har används som en kombination av intäktskälla och politiskt smörjmedel. På min elräkning är var femte krona energiskatt. Moms utgår på det mesta men vad är argumentet för den särskilda den energiskatten? Är elen för billig? Använder vi för mycket? Är det någon typ av lyxkonsumtion?
Det stora paketet från regeringen är svårare att få ett grepp om, det är väl i inslaget i många lager svårtolkad text. Vi ska tydligen få nya kärnkraftverk. Men paketet innehåller även ett inbetalningskort, för hur mycket och hur länge är inte preciserat men jag kan läsa mig till de nya kärnkraftverken ska få 80 öre per kilowattimme i 40 år. Elbolagen tycks inte vara villiga att stå för riskerna, har vi konsumenter något val? Är det inte lite bakvänt att börja med att låsa sig till ett så dyrt alternativ? Vore det inte bra att börja med att få en bättre bild av vad vi har att välja mellan?
Suck. Men snart är det jul igen, till 2026 önskar jag mig:
– En nätreglering värd namnet. Paketet måste innehålla både hårda (lagstiftning) och mjuka (myndighetsutövning) delar.
– En översyn av hur prisområdena slår för olika delar av landet och åtgärder för att skapa en rimligare fördelning genom återföring av de stora överskott som uppstår. Även löften om tydligare markeringar mot grannländer vore bra.
– En förutsättningslös prövning av elskatten och som samtidigt analyserar vad prisgarantier och riskavlyft för ny teknik kommer att innebära för elkunderna.
Och, nu blir det nästan en julbön, kan vi inte lämna mer än femtio år käbblande om kärnkraft bakom oss? Åtminstone efter valet? Hur Sveriges elsystem ska utvecklas är en större fråga än att välja mellan kraftslag. Politiker, ta er själva i kragen, forma en bred plattform som grundligt går igenom hur Sveriges framtida elsystem kan och bör utformas. Breda och uthålliga överenskommelser är såväl nödvändiga som möjliga på försvarsområdet. Kanske är det dags att pröva samma angreppssätt för elförsörjningen? Utan el stannar Sverige.
***
Foto: Riksbanken
10 Kommentarer
10 Kommentarer
Dietmar Gleich
20 december, 2025: 5:37 e mDet finns många frågor: Varför är lönenivån i Kramfors inte lika hög som i Stockholm? Varför är inte lägenheter och hus i Stockholm lika billiga som i Kramfors? Varför säljs inte elen i Skåne lika billigt som i Västerbotten? Socialister tycker givetvis att det är fel; allt ska vara lika överallt. Andra vill bara ha fördelar för sig medan alla övriga ska betala.
SvaraMen de flesta vet att svaret hänger ihop med utbud och efterfrågan. I Sverige var man så korkad att man lade ner stabil elproduktion i södra Sverige och subventionerade fram intermittent elproduktion i norra Sverige. Givetvis påverkar det elsystemets funktion. Marginalpriset för elproduktion i södra Sverige har stigit och marginalpriset i norra Sverige har fallit, men med mycket större volatilitet. Det är inget konstigt med att betala mer för en vara på platser och under tider där den faktiskt är dyrare.
I Tyskland har politiker och väljare varit ännu mer korkade. Man har även där lagt ner stabil produktion och subventionerat fram intermittent produktion – givetvis mest vindkraft i norr. Men politikerna vågar inte dela in landet i olika prisområden, trots att överföringskapaciteten mellan norr och söder är låg. På så sätt finns det inga incitament alls att bygga ut elproduktion där den behövs, eller att flytta elintensiva industrier nära produktionen.
Vindkraftverken i norra Tyskland får alldeles för mycket betalt och överproduktionen bara ökar. Samtidigt betalar konsumenterna i södra Tyskland mindre för sin el än vad den egentligen kostar. Konsekvensen är att vindkraft i norra Tyskland regleras ner (med full betalning), gaskraftverk i södra Tyskland startas (med extrabetalning) och stora elanvändare i södra Tyskland reducerar sin elförbrukning (givetvis också mot betalning). Det hela kallas för ”redispatch-kostnader” och utgör en allt större andel av nätkostnaderna i Tyskland. Nätkostnaderna har blivit så höga att staten tvingas subventionera dem, vilket leder till att hela landet tappar i konkurrenskraft.
Om man verkligen vill förbättra situationen i Sverige måste man bibehålla de prissignaler som elområdena ger (hellre fler än färre). Detta för att ny produktion ska hamna i södra Sverige och ny förbrukning, som datacenter, i norra Sverige – och då gärna i städer med fjärrvärme.
Kalle Andersson@Dietmar Gleich
22 december, 2025: 2:34 f mBättre sammanfattat än debattartikeln. Men du har ändå utelämnat massor av det viktiga.
SvaraRickard Ohlin
19 december, 2025: 11:57 f mBra inlägg som lyfter många av frågorna konsumenterna har.
Även bra att belysa "kulturkriget" mellan olika kraftslag som mer är en ideologisk kamp än en rationell diskussion om vilka alternativen är och vad de kostar.
Svarafredrik bruno
19 december, 2025: 10:34 f mJag återkommer med min kritik av effektavgiften. För min del räknade Ellevio senast på ett par timmar mellan klockan 10 och 11 på förmiddagen, det är väl inte då som nätet är högst belastat,
Nog 17 kan Ellevios skarpa hjärnor räkna ut något mer träffsäkert. T.ex. att sätta kWh-priset olika beroende på vad det är på dagen (och på året resp. dag i veckan). Med dagens datoravläsningar vore det lika enkelt och det borde ge bättre styrning av t.ex. när menigheten sätter sin monster-SUV på laddning.
SvaraLars-Göran Johansson
19 december, 2025: 10:25 f mMycket bra beskrivning av vårt dysfunktionella svenska elsystem och av hur elkunderna skörtas upp.
Skulle kunna sammanfattas med en parafras från Shakespeares Hamlet: ”Något är ruttet uti den svenska statens elpolitik.”
SvaraArne Mogren@Lars-Göran Johansson
21 december, 2025: 12:53 e mLåt mig fylla på med ytterligare Shakespearecitat.
Det första passar väl in på den utdragna diskussionen om framtidens elproduktion: "Upp flyta orden, tanken stilla stå"
Det andra vad vi måste hoppas på vad gäller förmågan att skapa om inte enighet, så åtminstone en någorlunda gemensam riktning: Så går beslutsamhetens friska hy efter tankens sjuka blekhet över"
Dietmars invändning om skillnader i i kostnader, löner mm är naturligtvis är naturligtvis relevant men det finns nog gränser. Får någon hälften så mycket betalt för samma typ av jobb i någon del av Sverige? Man kan ju även fundera på varför det i så fall har varit viktigt att utjämna nätkostnaden mellan tätort och glesbygd? Viss får man acceptera att det finns prisskillnader men på elområdet är de extrema. Det finns starka skäl att skydda vanliga konsumenter för prissignaler som de har mycket svårt att hantera, stora förbrukare och procenter är en annan sak. Detta kan naturligtvis göras på olika sätt men hur man än vänder sig så genererar det nuvarande systemet mycket stora överskott, är det verkligen rimligt att de fonderas eller hur de nu används? Tyvärr är ingreppen i producentmarknaden av en sådan omfattning att prissignalen inte räcker till, vi har haft kraftbrist i södra Sverige i decennier. Ny produktion i någorlunda skala tycks kräva prisgarantier under mycket lång tid eller för havsbaserad vindkraft att delar av etableringskostnaden lyfts bort. Vi är på väg in i en värld där elkonsumenterna på en och samma gång ska betala en rejäl skatt, höga nätavgifter, exponeras för extrema prisvariationer och troligen även stå för prisgarantier. Till er som tycker att det är rättvist att södra Sverige betalar mycket mera än norra eftersom ni ser er som ägare av vattenkraften säger jag vänta bara, om presenterade planer och prognoser ens kommer i närheten av att realiseras måste väl kraftflödet i Sverige vändas? I så fall är nog sötebrödsdagarna över
SvaraLars-Göran Johansson@Arne Mogren
22 december, 2025: 9:37 f mLåt mig få avrunda med en julgåta så här i juletider:
I den sydligaste delen av Sverige är den egna elproduktionen dålig. Den täcker bara omkring 40 % av områdets egen elförbrukning.
Längst upp i norr har vi ett till ytan nästa lika stort område, Kiruna kommun, vars egen elproduktion är ännu lägre. Bara runt 2 % (två!) av den egna elförbrukningen.
Vilket av dessa två områden borde ha högst elpris?
SvaraDietmar Gleich@Lars-Göran Johansson
23 december, 2025: 10:49 f mBristen på insikt och kunskap är beklämmande. Om Kiruna vore ett eget elprisområde skulle prisnivån inte skilja sig nämnvärt från angränsande områden. Kraftproduktion med ett stort överskott befinner sig i storleksordningen 10^5 m från Kiruna. Däremot befinner sig kraftproduktionen med överskott, när det inte blåser, i storleksordningen 10^6 m från Skåne. Det är i storleksordningen 10 gånger dyrare att bygga bort flaskhalsen mot Skåne än mot Kiruna.
SvaraFlaskhalsen uppkom genom politiska beslut att lägga ned 4 GW kraftproduktion i södra Sverige.
Lars-Göran Johansson@Dietmar Gleich
25 december, 2025: 1:25 e mBåde Ringhals kärnkraftverk och Oskarshamns kärnkraftverk ligger båda bara något "stenkast" från SE4!
SvaraDietmar Gleich@Lars-Göran Johansson
26 december, 2025: 11:28 f mDet är uppenbart att Sveriges fyra elprisområden är alldeles för få för att vara helt kostnadsriktiga. Nya Zeeland har till exempel omkring 285 priszoner och tidsintervall ner mot fem minuter. Något liknande skulle även vara möjligt inom EU.
Svara