Gratistilldelningen av utsläppsrätter innebär för vissa svenska industriföretag intäkter på hundratals miljoner kronor per år. Vinnare finns även bland energiföretagen, dock sällan i fråga om värmeproduktionen. Framför allt blir ekvationen negativ, om plastavfall förbränns.

EU:s tre sektorer för utsläppsminskning ETS, ETS2 och LULUCF är kärnan i EU:s klimatpaket Fit for 55, närmare bestämt utsläppshandelsdirektivet (ETS), ansvarsfördelningsförordningen (ETS2) och LULUCF-förordningen (inlagringsbudgeten ”land use, land use change and forestry”).

Bild: Skutskärs bruk sydost om Gävle tillverkar fluffmassa för blöjor och andra hygienprodukter. Foto: Stora Enso.

Att fördjupa sig i detta kräver en oförskräckt attityd till komplexa textmassor, och de som verkligen tagit sig an saken är snabbt räknade. Bland dem finns i vart fall miljöanalytikern Magnus Nilsson, nyligen intervjuad av Second Opinion.

Här ska fokuseras enbart på utsläppshandeln (ETS), som i sin testfas inleddes för exakt tjugo år sedan, den 1 januari 2005, utformad för att täcka de mest utsläppsintensiva europeiska områdena, som industrin och el- och värmeproduktionen. ETS omfattar omkring 40 procent av EU:s totala utsläpp, och principen är välkänd: EU sätter ett totalt tak för utsläppen och företagen måste täcka dessa med utsläppsrätter (EUA, European Union Allowances), vilka kan köpas och säljas på en marknad. Utsläppstaket sänks för varje år.

Under den nuvarande handelsperioden (2021–2030) auktioneras cirka 57 procent av utsläppsrätterna ut, medan ungefär 43 procent delas ut gratis.

Av historiska orsaker, förklarar Magnus Nilsson, baseras gratistilldelningen inte på hur stora utsläpp företagen faktiskt har, utan enbart på hur mycket de producerar. Eftersom många av företagen i Sverige kunnat ordna sin energiförsörjning genom bokföringsmässigt utsläppsfria biobränslen, utan att det påverkat gratistilldelningen av utsläppsrätter, har dessa i praktiken kommit att utgöra en extra intäktskälla.

”Under den förra handelsperioden 2013-2020 fick den svenska skogsindustrin kolossalt mycket fler gratis utsläppsrätter än de behövde och tjänade därmed stora pengar på utsläppshandeln. Trots att gratistilldelningen efterhand strypts, tjänar många svenska industriföretag fortfarande på utsläppsrätterna”, konstaterar Magnus Nilsson.

En förteckning över de 742 svenska industri- och energianläggningarna inom ETS finns på Naturvårdsverkets hemsida. Totalt under 2023 låg anläggningarnas utsläpp på 17,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter i Sverige, vilket motsvarar lika många utsläppsrätter, medan de utfärdade fria utsläppsrätterna var 17,9 miljoner. Alltså ett överskott på ungefär 700 000 gratisutsläppsrätter.

Av utsläppen stod de svenska energiföretagen under 2023 för ungefär 5 miljoner ton. Till allra största delen handlade det om kraftvärmeproduktion, alltså samtidig produktion av värme och el. För dessa företag utgjorde gratistilldelningen av utsläppsrätter ungefär 3,5 miljoner ton.

Nedan de företag som under 2023 hade det största underskottet av utsläppsrätter:

Gärstadverket (Tekniska Verken, Linköping) 209 207

Högdalenverket (Stockholm Exergi) 203 951

Sysavs avfallsförbränning (Malmö) 200 253

Renovas avfallsförbränning (Göteborg) 153 461

Händelöverket (Navirum Energi, Norrköping) 145 544

Mälarenergis kraftvärmeverk i Västerås 127 657

Högbytorp (Eon Värme, Upplands-Bro) 103 757

Filbomaverket (Öresundskraft, Helsingborg) 101 668

Rya kraftvärmeverk (Göteborg Energi) 90 822

Boländerna (Vattenfall, Uppsala) 89 143

Korstaverket (Sundsvall Energi) 69 950

Kristineheds avfallsförbränning (Halmstad) 66 780

Bodens Energis värmeverk 58 047

Lillesjöverket (Uddevalla) 50 852

Bristaverket (Stockholm Exergi) 50 077

De fem anläggningarna i toppen av listan eldar avfall med hög halt av plast, vilket genererar fossil koldioxid.

Som jämförelse stod det oljeeldade Karlshamnsverket, som utgör Sveriges effektreserv, under 2023 för utsläpp på bara 12 044 ton (jämfört med 171 000 ton under energikrisåret 2022).

Av energiföretagens anläggningar kunde Värtaverket (Stockholm Exergi) 2023 bokföra det största överskottet av utsläppsrätter, 49 724, motsvarande 47,5 miljoner kronor.

Hos pappers- och massaindustrin ser siffrorna rätt annorlunda ut. Alla de stora anläggningarna tilldelades 2023 ett betydande överskott av utsläppsrätter, med Stora Ensos bruk i Skutskär i topp: 305 074. Räknat på 2023 års genomsnittspris på utsläppsrätter, cirka 83 euro, representerade överskottet ett värde på omkring 25,3 miljoner euro, motsvarande cirka 290 miljoner kronor. Till detta kom att övriga Stora Enso-enheter i Sverige hade ett överskott på omkring 316 000 utsläppsrätter.

Billerud Korsnäs-företagen hade ett överskott på cirka 560 000 utsläppsrätter. Även Södra Skogsägarna, SCA, Metsä Board, Holmen, Iggesund, Smurfit Kappa, Domsjö med flera skogsföretag visade rejäla plussiffror. Bland övriga företag med ett utsläppsrättsplussaldo fanns Perstorp (100 000) och Heidelberg Materials cementfabrik i Slite (118 000).

Den största utsläpparen SSAB:s anläggningar i Luleå och Oxelösund stod tillsammans för utsläpp på drygt 4,7 miljoner ton och fick gratis utsläppsrätter för 4,2 miljoner av det. Netto alltså minus drygt 500 000 utsläppsrätter, till en kostnad på närmare en halv miljard kronor. Den här kalkylen kompliceras av att SSAB:s anläggningar är hopkopplade med de lokala värmeverken, som även de får en del tilldelning av gratisutsläppsrätter.

Nyutgivningen av utsläppsrätter planeras fortgå till år 2039. Inom sektorer som täcks av den kommande gränsjusteringsmekanismen för koldioxid CBAM (som från och med 2026 sätter ett pris på koldioxidutsläpp för importerade varor) fasas de gratisutdelade utsläppsrätterna ut till 2034.

Magnus Nilssons senaste rapport om EU:s nya klimatlagstiftning i svensk kontext – beställd av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), en oberoende kommitté under Finansdepartementet – kan laddas ner här, med en uppföljning här.