Utmaningar när effektreserven fasas ut

Effektreserven används när effekten inte räcker till. Men till 2020 ska reserven försvinna och ersättas av en marknadslösning. Frågan är om målet kommer att nås i tid.
– Behovet av en viss centralt upphandlad kraftreserv eller inte kommer sannolikt att utvärderas både en och två gånger innan dess, säger Anders Heldemar, energiansvarig på Stora Enso, som i dag är en del av den svenska effektreserven.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Svenska Kraftnät har enligt lag ett ansvar för att en effektreserv finns tillgänglig under vinterperioden. Syftet med effektreserven är att den ska användas då produktionen och importen inte är tillräckligt stor för att klara av förbrukningen i Sverige. Effektreserven består av två delar: den ena är att extra förbrukning körs igång i form av oljeeldade kraftverk, den andra handlar om att vissa industrier sänker sin förbrukning. 

Svenska Kraftnät har i effektreserven avtal med både reservkraftverken och förbrukarna.
– Vi har förbundet oss genom ett avtal att om Svenska Kraftnät anser att situationen kräver det, så ska vi avstå från viss effekt inom femton minuter. Men det här kommer ju sällan som en blixt från klar himmel, normalt är vi väl medvetna om den allmänna driftssituationen och därmed förberedda om den nationella kraftbalansen är ansträngd, säger Anders Heldemar, energiansvarig på Stora Enso.

Under de sex, sju åren som Stora Enso har ingått i effektreserven har det bara hänt en gång att de har behövt avstå från effekt och vid några tillfällen har de varit inställda på att göra det, men sluppit. Enligt Anders Heldemar är incitamenten för Stora Enso att ingå avtal med Svenska Kraftnät dels ekonomiskt, de får ersättning för att vara beredda att avstå från effekt, dels att göra eventuella effektminskningar lite mer förutsägbara än vad som annars hade varit fallet.
– Om det blir ett stort effektproblem på stamnätsnivå och vi inte hade avtalet skulle vi antagligen stängas av ändå och då skulle det bli ”pang boom” och sannolikt större bestående driftstörningar än vad det skulle bli i dag med en kontrollerad neddragning, säger Anders Heldemar.

Användningen av effektreserven har sträckt sig till några timmar per vinter – de senaste tre runt 20 timmar per säsong. Det finns dock kritik mot att effektreserven används relativt frekvent även för att uppnå ”nätstabilitet”, trots att det inte är det primära syftet. Sedan 2001 har effektreserven endast använts under totalt sju timmar för sitt avsedda ändamål. Detta inträffade under vintern 2009/10 beroende på stark kyla, dålig hydrologi och driftsstörningar i den svenska kärnkraften. Men målet är att till 2020 ska den svenska effektreserven fasas ut och man ska hitta marknadslösningar för hur brist på effekt ska lösas. På vägen dit ska den totala effektreserven minskas successivt samtidigt som andelen förbrukningsneddragningar stegvis ska öka på bekostnad av andelen produktionsresurser. Den här vintern sjösattes en ny modell för att nå målet, men det visar sig att andelen förbrukningsneddragning har minskat – inte ökat som var tanken.

Erik Ek, driftchef på Svenska Kraftnät, tror att det är möjligt att nå målet till 2020.
– Jag tror effektreserven kan ersättas av reglerbar förbrukning och det skulle i framtiden kunna styras av smarta applikationer som känner av prisnivåer och därmed begränsar förbrukningen under de få timmar som förbrukningstopparna oftast handlar om. Tycker till exempel någon industri att elpriset är för högt för att driva sin produktion och kan tjäna pengar på att stå still kan de avvakta till priset sjunker, då kommer effekten att räcka till, säger Erik Ek.

Även Anders Heldemar tror att marknaden är kapabel att ersätta dagens effektreserv. Han säger att redan i dag är Stora Enso, och flera andra industrier, aktiva mot spotpriset och styr delar av sin produktion och därmed indirekt konsumtion därefter. Det finns en möjlighet på den nordiska elbörsen, att med så kallat prisberoende bud automatiskt köpa mindre el om spotpriset går över en viss nivå.
– Sedan är det ju alltid en balansgång, hur stora driftsinskränkningar eller risk för driftsstörningarna blir om vi sänker effektuttaget med si och så mycket. Blir timmarna där vi gör avkall på effekten många och sammanhängande påverkar detta direkt vår pappersproduktion, säger Anders Heldemar, som dock tror att den elintensiva industrin inte ensamma kan och ska agera mot elpriset för att ersätta effektreserven, utan även hushållen måste ges möjlighet att indirekt delta:

– Om hushållen som i dag har timmätning installerad, tillåts bli debiterade direkt mot sin timkonsumtion och styr exempelvis disk- och tvätt mot elspotpriset tror jag det är realistiskt att effektreserven i nuvarande centralt upphandlad form försvinner och att effektuttaget kan jämnas ut betydligt på det sättet. Jag tror, och min förhoppning är, att det kommer att hända mycket på hushållssidan de närmaste åren och att timdebiterad avräkning i praktiken införs. Men om det är fullt ut fungerande till 2020 är osäkert, behovet av en viss centralt upphandlad kraftreserv eller inte kommer sannolikt att utvärderas både en och två gånger innan dess, säger Anders Heldemar.

Erik Ek på Svenska Kraftnät tror att på sikt blir hushållens bidrag viktigt för marknadslösningen.
– Till en början tror jag inte det är aktuellt att hushållen är aktiva, utan de är de stora förbrukarna som har mest att vinna på att delta på en sådan marknad. Men genom införandet av timdebiterade elmätare för alla elkunder så kan man utveckla lösningar där även hushåll kan delta vilket då ger stort bidrag till en i mina ögon hållbar lösning, säger han.

Det finns de som hävdar att det inte går att förlita sig på marknaden för att plocka bort effektreserven. Hur kommer ni till exempel att göra om industrier inte svarar tillräckligt på spotpriset och effekten då inte räcker till ändå, stängs tillförseln av?
– Denna situation skulle kunna uppstå även denna vinter. När flera produktionskällor står still och dagens effektreserv inte räcker till måste förbrukning kopplas bort för att frekvensen ska hållas kring 50 Hz och inte hela systemet äventyras. Man kan inte gardera sig, säger Erik Ek.

1 Kommentar
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. NilsLennart skriver:

    Citat ur statliga utredningar är alltid intressanta. Detta är ur SVK:s Metoder för att säkra effekttillgången på den fria elmarknaden:

    “Före elmarknadsreformen hade producenterna ett mycket tydligt ansvar för att genomföra erforderliga produktionsinvesteringar. Kraftföretagen bestämde gemensamt kraven och följde också gemensamt upp att kraven
    efterlevdes. Den ”semireglerade” prissättning som
    tillämpades i kundtarifferna medförde att samtliga kraftföretag i stort sett följde Vattenfalls prissättning. Förfaringssättet ledde till väl tilltagna
    produktionsinvesteringar. Leveranssäkerheten i systemet var t.o.m. betydlig högre än vad de överenskomna kraven angav.
    En viktig förklaring till de höga nivån på leveranssäkerheten var förutom de gemensamma kraven att:
    • I förhållande till de totala kostnaderna för elförsörjningen var kostnaderna relativt små för att hålla lite extra reserver.
    • Kraftföretagen var riskaverta i den bemärkelsen att det var viktigare att säkra leveranserna till kunderna än att maximera vinsten.
    • Kostnaderna kunde direkt föras vidare till kunderna.”

    Det står med andra ord i klartext. Det var bra, det var kostnadsriktigt och konsumenterna fick ett bra elpris.

    Problemet idag är att ingen producent är tvingad att göra några investeringar i ny produktion. Det finns inget som tvingar någon producent att producera, det finns ju faktiskt ingen koppling mellan egen elproduktion och försäljning till kunder. Ja det kan ju faktiskt vara billigare att köpa in kraft än att producera den själv.

    Jag vet att jag får kritik för min åsikt, men det kanske var bättre förr!

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet