Skiffergasutvecklingen i USA har påverkat den amerikanska energimarknaden påtagligt, men också Europa berörs.
– Lite tillspetsat kan man säga att baksidan av skiffergasens framgångar i USA är en ny guldålder för kol i Europa, säger Markus Wråke, enhetshef på International Energy Agency.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Skiffergasen i USA har förändrat förutsättningarna på den amerikanska energimarknaden påtagligt. Det spekuleras i att landet skulle kunna gå från att vara en gasimportör till att bli en exportör – och det på kort tid. Med sjunkande gaspriser och ökad användning har kolet trängts undan och effekterna märks inte minst på de minskade koldioxidutsläppen. Det här har Second Opinion Energi skrivit om tidigare. 

Frågan är vad utvinningen av skiffergas i USA betyder för Europa.
– Utvecklingen i Nordamerika har redan en indirekt effekt i Europa, framförallt genom påverkan på kolpriser. Importpriserna för kol föll 25 procent i EU under 2012. Minskad efterfrågan på kol i USA till följd av låga gaspriser var en av drivkrafterna bakom detta. Gas har inte kunnat konkurrera med kol i Europa som bränsle för elproduktion sedan slutet av 2011. Som ett resultat såg vi en kraftig ökning av kolanvändning för elproduktion i EU under 2012. Tydligast var detta i Spanien, Storbritannien och Tyskland, som alla dramatiskt ökade kolanvändningen på bekostnad av gas, säger Markus Wråke, chef för enheten för energiförsörjningsteknik på International Energy Agency (IEA), och fortsätter:

– För att gas ska bli konkurrenskraftigt jämfört med kol i Europa skulle vi behöva ett koldioxidpris på ungefär 50 euro per ton, det vill säga ungefär tio gånger dagens i EU ETS. Faktum är att efter Kina ökar kolanvändningen snabbast i Europa i hela världen. Även om detta i sig inte ökar de totala utsläppen av koldioxid eftersom det finns ett absolut tak inom EU ETS, är det förstås negativt för investeringar i renare teknik. Så lite tillspetsat kan man säga att baksidan av skiffergasens framgångar i USA är en ny guldålder för kol i Europa, säger han.

Förutsatt att export av nordamerikansk gas är ett faktum tror Markus Wråke att på längre sikt kommer låga priser på gas i USA innebära ökad konkurrens på den internationella gasmarknaden och det skulle då kunna gynna europeiska konsumenter.

Även i Europa tittar man på möjligheterna att utvinna skiffergas i större skala. IEA bedömer att Europas okonventionella gasresurser ligger på runt 16 biljoner kubikmeter i Europas OECD-länder. Enligt Markus Wråke finns det för EU goda skäl att försöka utvinna dessa: EU har ökande importberoende, EU har den näst största gasmarknaden i världen, det finns en relativt god infrastruktur för gas och priserna på gas är höga. Men här finns också en del utmaningar för att få utvinningen på plats: såväl politiska som tekniska.

Markus Wråke påpekar att geologin i Europa är betydligt mer komplicerad än i USA, och att Europa inte alls har den industri kring utvinning av okonvetionell gas som finns i USA.
– Den industrin tog nästan ett decennium att utveckla i USA och jag tror inte att det kan gå fortare i Europa, säger han.
Utsikterna för skiffergasutvinning i Europa ser ljusast ut i Polen. Här har man kommit längst med provborrningar och andra hinder, som till exempel den allmänna acceptansen, är hittills lägre. Mer än hälften av det som IEA i sina scenarier tror kan produceras i EU 2030 kommer från Polen.

Men Markus Wråke menar att prognoserna för okonventionell gasutvinning är osäkra, både för Polen och andra länder. Nyckelfrågor är den politiska och allmänna skepsisen till skiffergasen, kostnader för utvinning, hur mycket gas som faktiskt finns och hur snabbt utvinningen från varje källa faller. Det kommer att ta tid och många fler provborrningar innan det finns en tydlig bild av utsikterna för polsk och även europeisk gasutvinning.
– Jag har svårt att se skiffergasproduktion i Europa öka dramatiskt det närmaste decenniet, framförallt på grund av långa ledtider för att utvärdera gasresurser och för att utveckla de tekniska, miljömässiga och juridiska system som krävs. Självklart är även social acceptans en avgörande fråga, och i nuläget finns en betydande skepsis mot skiffergas i flera länder. Jag tror att man ska akta sig för att tro för mycket på en upprepning av gasrevolutionen i USA i andra länder, åtminstone på medellång sikt, säger Markus Wrake.

IEA gör bedömningen att gasens roll i energisystemet kommer att se annorlunda ut i Europa jämfört med USA under de närmaste 15-20 åren. I USA kan gas fortsätta tränga undan kol som baslast, medan gasen i Europa snarare kommer vara en topplast- och flexibilitetsresurs. Om man desutom vill fortsätta minska utsläppen av klimatgaser kommer detta bli ännu tydligare.
– Även om gas är betydligt renare än kol, är den inte en lösning på lång sikt, säger Markus Wråke.