Uppkopplade värmepumpar kapar effekttoppar

Uppkopplade värmepumpar kapar effekttoppar

De allra flesta värmepumpar styrs idag endast utifrån den aktuella ute- och innetemperaturen. Men Upplands Energi ville pröva något annat.

Under tre år har de, tillsammans med Uppsalaföretaget Ngenic, drivit ett projekt som går ut på att minska effekttopparna med hjälp av ett system med internetanslutna värmepumpar.

Systemet utgår, förutom ifrån ute- och innetemperatur, även från data om husets egenskaper och information om vädret. Informationen skickas vidare till en server där ett värde tas fram genom en algoritm som baseras på det aktuella husets historia och den önskade temperaturen. Värdet skickas därefter tillbaka och styr värmepumpen.

– Man kan genom detta förbereda huset på om det ska bli varmt eller kallt. Har man till exempel många fönster i söderläge så är det ju ingen vits att värmepumpen brassar på under tidig morgon om det ska bli sol hela dagen, säger Ulrik Wallén, försäljningschef på Upplands Energi, till Second Opinion.

Vinsten för kunden är att man både spar energi och får ett jämnare inomhusklimat. Vinsten för Upplands Energi är att de kan styra bort elnätets höga effekttoppar vid behov, något som inträffar ungefär en gång per år.

– När en effekttopp kommer kan vi på Upplands Energi styra dessa värmepumpar. Värmeproduktionen bromsas in under cirka en timme när elnätet är som hårdast belastat. Vi styr fastigheternas värmebehov så den totala effekttoppen på elnätet blir lägre.

Resultatet är att Upplands Energi kan minska sitt effektuttag mot överliggande nät. Med ungefär 400 smarta värmepumpar kan Upplands Energi vid behov dra ner effekten med cirka 1 MW.

–  Vi som nätföretag abonnerar på effektuttag från överliggande nät, Vattenfalls regionnät. Taxan på effekten baseras på hur stor effekt som nyttjas, ju högre desto mer avgift till överliggande nät. För oss som är ett kundägt elnätsföretag är det viktigt att vi hela tiden aktivt jobbar med det som i förlängningen medför att vi inte behöver höja nättariffen. Kan vi hålla ner toppeffekten så kommer det i förlängningen kunderna till godo.

Projektet är nu avslutat och verksamheten har blivit permanent. Ulrik Wallén tror att det kommer bli allt viktigare att kunna styra effektuttaget framöver.

–  I framtiden pratar man inte bara kWh utan man pratar effekttariffer. Det är effektuttaget per hushåll som man kommer att betala för när exempelvis elbilar kommer. Att som nätbolag kunna styra bort höga effekttoppar kommer att bli jätteviktigt i framtiden

Smarta värmepumpar får även konsekvenser när det gäller frågan om eventuell utbyggnad av elnäten, menar Björn Berg, VD på företaget Ngenic som tagit fram tjänsten som beskrivs ovan.

–  Potentialen med flexibilitet i Sverige på villor med vattenburen värme är någonstans mellan tre och fem GW, lägg till lägenheter och andra fastigheters behov av värme och kyla. Rätt utnyttjat så har vi idag inga kapacitetsproblem i det svenska elsystemet, vi bara underutnyttjar den infrastruktur vi redan har, säger Björn Berg till Second Opinion.

Enligt Mats Wang-Hansen, som arbetar på konsultföretaget Pöyry och skrivit rapporten ” Trångt i elnäten – ett hinder för omställning och tillväxt?” finns det helt klart en teknisk potential för flexibilitet i det svenska elsystemet. Men för att potentialen ska realiseras behöver en marknad växa fram och det behöver finnas tillräckligt starka incitament för konsumenter att ändra sitt förbrukningsmönster.

–  I slutändan måste det dock finnas tillräckligt många konsumenter som är villiga att låta algoritmer ta över styrningen av värmepumparna och där moroten är lite extra förtjänst mot en viss ändring av driftsmönstret till värmepumpen, skriver Wang-Hansen till Second Opinion.

Men ett grundproblem är att el är en mycket billig tillgång för privatkonsumenter, skriver Wang-Hansen.

Klart är i alla fall att frågan om trängseln i elnätet är en utmaning. Nyligen meddelade Vattenfall att de förändrar elnätsavgiften och inför en effekttariff.

–  Man kan jämföra det litegrann med trängselskatterna på trafiken, när det används mest så tar man också betalt som mest, sa Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige, till TV4.

 

 

 

 

 

1 Kommentar
Av Elias Rosell
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Göran Fredriksson skriver:

    Varför styra bort värmepumpar när de ger mer värme än de förbrukar el?. Då blir det en hög återkommande last.

    Det är tillskottsvärmen som produceras med el som bör styras bort. Ännu bättre är att elnätbolagen informerar sina kunder om att det blir höga effektavgifter i framtiden med värmepumpar där tillskottsvärmen produceras med el och nyttan med att producera värmeeffekten vid höglast på elnätet med bränslen.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet