Den utdragna elpriskollapsen i Sverige i oktober verkar kunna härledas till flaskhalsar i det tyska elsystemet – elen norrifrån kunde helt enkelt inte tas emot. Enligt den danska elanalytikern Paul-Frederik Bach verkar vi närma oss taket för hur mycket el som kan exporteras söderut. Han varnar för att den ”flipflop-elmarknad” vi nu ser är en riskfull miljö för både konsumenter och investerare.
Paul-Frederik Bach har flera gånger tidigare refererats på Second Opinion. Hans studie ”A Flipflop Electricity Market” tar utgångspunkten i att den danska elmarknaden förändrats dramatiskt under 2023. Bland annat har marknadspriset på vindkraftselen halverats från januari till oktober, sett till elpriserna på Nord Pool.
Priskurvorna ovan är viktade medeltal baserat på Nord Pools priser och de producerade elvolymerna per timme i Danmark. Alla kraftslag har alltså fått se fallande priser på sin el, men allra mest har vindkraftselpriset fallit. Ju mer vindkraft, desto mer spolieras marknaden för vindkraftsproducenterna, säger Bach: ”en paradox, eftersom vindkraftsaffärerna baseras på vind”.
Han jämför i sin studie två av årets veckor (v. 11 och 40) då vindkraftsproduktionen i Danmark var på likvärdig nivå men priset på elbörsen blev mycket olika. Medan spotpriset v. 11 höll sig på ”normal” nivå i Danmark (84 respektive 99 svenska öre/kWh som veckomedeltal för de två danska elområdena), låg det under en stor del av v. 40 på bara några öre/kWh.
Skillnaden kan knappast bero på tillfälligheter. En ledtråd ges av en jämförelse med spotpriserna för vecka 40 för de närliggande elområdena Tyskland, Holland, NO2 (sydvästra Norge) och SE3-SE4 (södra Sverige). Den utfaller så här:
Som synes låg elpriserna i Tyskland och Holland denna vecka högt (89-99 öre/kWh som veckosnitt), medan snittnivån i det norska området var 24 öre och i Sverige 6,9 öre/kWh. Under många av veckans timmar rådde negativa elpriser i Sverige.
Paul-Frederik Bachs hypotes är att den extrema elprisskillnaden mellan länderna framför allt beror på flaskhalsar i elsystemet. Den här situationsbilden från den 4 oktober ger vägledning:
Transmissionskapaciteten till och från Danmark (SE2-DK1, SE1-DK2, SE1-DE, DK2-DE och DK1-NL) låg här mer eller mindre på topp – precis som det ska vara i ett elsystem utan flaskhalsar. Det uppenbara undantaget är transmissionen från Jylland till Tyskland (DK1-DE), som bara uppgick till 39 MW, trots att kapaciteten nominellt är 1650 MW.
Vid tillfället fanns ingen begränsning av överföringskapaciteten mellan DK1 och DE registrerad av Nord Pool. Det är svårt att dra en annan slutsats än att den ifrågavarande tyska systemoperatören (Tennet) stoppade flödet från Jylland som följd av flaskhalsar på den tyska sidan.
Bild: Anläggning av sjökablel. Foto: Tennet.
Bach påpekar att Tyskland enligt ett EU-krav från 2019 måste hålla minst 900 av de 1650 MW tillgängliga för transmission, men tillägger att ”systemoperatörerna inte kan ignorera naturlagarna”. Om elen tilläts flöda fritt, kunde följden vara att elsystemet bryter ihop. Ett sätt att hantera situationen är mothandel och olika komplexa arrangemang i elsystemet som inte är publikt tillgängliga.
Det är välkänt att Tyskland ofta har mer vindkraft i den norra delen av landet än vad elnätet klarar att överföra till landets södra delar. EU har länge tryckt på Tyskland för en i delning av landet i elområden.
Det kan i situationskartan ovan noteras att ett elflöde klockvis går från Sverige till Jylland till Norge och tillbaka till Sverige. Detta tyder enligt Bach på flaskhalsar i Norge. Skulle flaskhalsarna finnas i Sverige, skulle flödet gå i motsatt riktning.
Sammanfattningsvis verkar maximum för elexporten ut från det nordiska området för närvarande vara omkring 6000 MW. Tillkommande vindkraftsproduktion i Norden riskerar enligt Paul-Fredrik Bach att leda till ännu fler timmar med elpriskollaps.
Åtgärder för att möta detta är visserligen på gång. Sedan mer än tio år är ytterligare en transmissionsförbindelse mellan Tyskland och Jylland (Brunnsbüttel – Endrup) under konstruktion och beräknas bli klar under 2024. Även en ny sjökabel, Viking Link, på 1400 MW mellan Danmark och England väntas snart bli tagen i bruk. Det kan, säger Bach, ge en viss lättnad tills ny vindkraft i Tyskland, Sverige och Danmark åter har byggt upp större elproduktion än elsystemet är konstruerat för.
Han framhåller att en flipflop-elmarknad är en riskfull miljö för konsumenter och investerare: ”Det är därför nödvändigt att balansera ny vindkraft med effektiva stabiliserande åtgärder.”
Vad gäller systemoperatören Tennet, som ägs av den holländska staten och är en av de fyra systemoperatörerna i Tyskland, pågår sedan länge förhandlingar mellan de två ländernas regeringar om ett ägarbyte.
Häromdagen meddelades att affären är nära förestående. Priset för den tyska delen av Tennet uppges röra sig om ungefär 15 miljarder euro, vilket motsvarar 175 miljarder svenska kronor.
***
Bild: Anläggning av sjökabel. Foto: Tennet.
1 Kommentar
1 Kommentar
Fredrik Bruno
14 november, 2023: 8:59 f mSecond Opinioon hade ett par mycket intressanta och inte minstm oroande artiklar i somras som anknyter till problemet med möjlig överproduktion av framförallt vind-el:
https://second-opinion.se/incidenter-nara-fa-danmarks-elsystem-pa-fall/
https://second-opinion.se/klarar-sverige-att-aterstarta-elsystemet/
https://second-opinion.se/mycket-nara-ett-sammanbrott-den-26-april/
Svara