Vindindustrins behov av stöd och subventioner är enormt, samtidigt som samhällsnyttan starkt kan ifrågasättas. Det finns därför ett behov att tillsätta en oberoende utredning om vindkraftens totala samhällskostnader.
Kraven på en oberoende energikommission har också rests av Kungliga Vetenskapsakademien, men även Stefan Löfvèn (s), har föreslagit en blocköverskridande utredning av det framtida behovet av elenergi i Sverige.
Vindindustrin har nu kollapsat etiskt och ekonomiskt efter att under en lång följd av år ha lovat guld och gröna skogar till privatpersoner, offentlig sektor och småföretag. Winwind har gått i konkurs, Triventus, som 2010 betecknades som ett av årets ”gasellföretag”, befinner sig under rekonstruktion, trots att statliga Industrifonden bidragit med närmare 100 miljoner kronor. Nästan alla övriga vindkraftsbolag går också med stora förluster. Nu senast Arise Windpowers halvårsbokslut som redovisar en förlust på 16 miljoner. Och allt detta trots subventioner som för 2013 kan uppskattas till cirka 2 miljarder kr.
Även skattebetalarna i svenska kommuner som satsat på vindkraft, har drabbats hårt. Värst har det gått i Karlstad och Hammarö kommuner. Karlstad Energi belastades 2012 med 48 miljoner i vindkraftsfiaskot ”Vindpark Vänern”, ett äventyr som invigdes 2010, och som bara under 2013 kostat kommunernas skattebetalare 120 miljoner kronor pga flera havererade verk. Även vindkraftsbolaget Samkraft AB är på obestånd och behöver akut få in nära 100 miljoner kronor, vilket slagit hårt mot ett flertal kommuner, till exempel Gävle, Sandviken, Söderhamn, Eskilstuna, Bollnäs, Ljusdal och Nordanstig.
Uppenbart saknar många mindre och medelstora kommuner kompetens att utvärdera vindindustrins propaganda och fluffiga prospekt. Så sent som i april 2012 skrev branschorganisationen Svensk Vindkraftsförening ett brev till regeringen där man beräknar hur varje nytt vindkraftverk går med nästan två miljoner kronor i förlust varje år, något som måste kompenseras med högre elpriser och mer subventioner, anser man.
Samtidigt hävdar vindindustrin att ytterligare omfattande vindkraftsutbyggnad behövs i Sverige. För närvarande är cirka 18 000 vindkraftverk på projekteringsstadiet på den svenska landsbygden (Källa: www.vindlov.se). Även om bara en tredjedel av dessa byggs krävs därmed subventioner på över 250 miljarder kronor fram till år 2035 för att hålla vindindustrin under armarna (Källa: www.landskapsskydd.se). Då har ändå inte indirekta subventioner för reglerkraft och nya stamnät inräknats. Dessa pengar skulle till exempel räcka till 10000–15000 fler jobb i den offentliga sektorn eller till minst sex moderna kärnreaktorer som producerar nästan tre gånger mer el, eller till att modernisera och energieffektivisera en miljon bostäder.
Vindindustrin och Energimyndigheten agerar nu gemensamt för att regeringen, vid vårens ”Kontrollstation 2015” i elcertifikatsystemet, ska höja subventionsambitionerna för vindkraften. Man propagerar också för ett högre elpris. Det som är bra för vindindustrin är uppenbart inte bra för Sverige, vilket accentuerar kravet på en oberoende undersökningskommission, oavsett vilken koalition som vinner valet i september.
Jonny Fagerström föreningen Svenskt Landskapsskydd
Marian Radetzki professor i nationalekonomi
8 Kommentarer
Alfred Maultasch
4 februari, 2017: 8:07 f mOvanstående är märkliga påståenden. Samma personer som argumenterade att inga alternativ finns för att kunna ersätta kärnkraften, strider nu mot vindkraften för att även i framtiden kunna fortsätta med kärnkraft. Klart är dock att både vindkraft och kärnkraft inte går ihop, man kan inte investera i ett nytt kraftslag utan att fasa ut det gamla. 100% förnybart och 40% kärnkraft går inte ihop. Elpriserna ligger i botten vilket gynnar konsumenterna, men kommer att slå ut vindkraften, liksom annan förnyelsebar energi, dvs att verken kommer att monteras ner i samma takt som man bygger nya. Ett gigantisk slöseri som betalas av producenterna och inte av konsumenterna som Ni påstår. Regeringens stöd till kärnkraft kommer visar sig vara ett stort misstag, när man nu slå ut kraftslagen som skulle har ersatt en åldrande osäker kärnkraft.
Svarastaffan kahn
23 augusti, 2014: 10:25 f mNja , vinden mojnar av då man ser siffrorna från bergvärme och sol-värme
SvaraJonny Fagerström
21 augusti, 2014: 2:34 e mAtt som David Oscarsson grunda sin argumentering på vindkraftens rätt till ”fri företagsamhet” blir rätt absurt med tanke på den genompolitiserade energifrågan, allt samtidigt som utbyggnadstakten styrs med politiskt beslutade planeringsmål och kvotplikter samt med därtill astronomiska subventioner. Bättre kan du!
SvaraDavid Oscarsson
21 augusti, 2014: 12:54 e mVindkraften omfattas av samma subventioner som övrig förnybar el.
SvaraArtikelförfattarna är alltså starkt kritiska till en långsiktigt hållbar utveckling. Alternativt vill de inskränka den fria företagsamheten i landet.
Intellektuellt haveri.
Curt Widlund
21 augusti, 2014: 9:09 f mEtt utmärkt tortyrtorn som inte får drabba människor och djur.
Ljud och infraljud används av totalitära stater. Ett enkelt sätt som inte ger synliga märken utan bekännelsen kommer automatiskt med den förödande tortyren som nu kommunernas politiker. Länsstyrelsen och regeringen utsätter delar av Svenska folket med. Myndigheten skriver att 80-90% av Sveriges befolkning inte kommer att beröras av vindkraftens negativa verkningar. Det betyder att 1-2 miljoner människor måste utstå den tortyren. Djuren flyr områden där vindkraft finns. Samerna klagar på dåligt bete där renar samlas där föda finns för att äta. Olika renägares djur väljer samma tysta områden. Med svårigheter att sortera djuren till rätt ägare. När renar skall kalva drar dom sig från vindkraftens tortyrljud.
https://www.youtube.com/watch?v=tX6nHUrL1Xs
https://www.youtube.com/watch?v=Z_Ll3pHtxmQ&list=PLchxN9x2iAH0vKmmfwT-I-wJ_55GgTjPo
Man kan anta att människor efter längre tid i vindkraftljudet påverkas på samma sätt som djuren. Flera djur har fått missfall och ungar med missbildningar. Inte otroligt att samma problem uppstår hos människor. Inte uppmärksammat, långsökt kan vara orsaken. För att förstå rökningens skadliga effekter har tagit två generationer. Neurocedyn, asbest och nu senast ftalater och bisfenol A som ingår i turbinvingarna på 50 ton. Kemikalierna lakas ur vingarna och kommer i grund- och ytvattnet. Bisfenol A och ftalater ger reproduktionsproblem hos människor och djur där pollenerarna är extra utsatta av andra gifter också. Livsviktiga smådjur som många andra arter och däribland människan.
Infraljud består av frekvenser mellan 0,1 – 20 Hz som genereras av vindkraftverket. Infra ljudet tilltar med lägre frekvens. Omkring 1 Hz är nivån kring 100 dB.
SvaraEn power point presentationmed infraljud information och funktion:
http://home.kpn.nl/oud/publications/OudM_NAG_EN.ppt
Jan Hedman
20 augusti, 2014: 6:33 e mProblematiken berör inte bara oss, utan även vår granne Norge. Elcertifikatsystemet är nämligen en gemensam norsk-svensk konstruerad marknad med en gemensam ambitionsnivå och framtvingad efterfrågan, för att stödja förnybar energi.
I Norge hade ett enhälligt Storting 2011 godkänt avtalet om gemensam marknad med den uttalade förväntningen att hälften av utbyggnaden av förnybart skulle ske i Norge. ”Det målet er nå utenfor rekkevidde” enligt Norges energiminister. För tiden 2012 – 1 april 2014 har Sverige nämligen redan hämtat hem fyra gånger mer än Norge ur det gemensamma systemet.
Bakgrunden är att ramvillkoren mellan länderna inte likställts. Förmånligare regelverk leder till att flest projekt söker sig till Sverige. ”Vi er med på å finansiere den storstilte utbyggingen i Sverige”, säger den norska vindkraftföreningens representant lite surt. En massiv kritik mot olikheterna framträder i de norska remissvaren inför Kontrollstation 2015 – inte minst mot skatteförmånerna för svenska kommunägda vindkraftverk.
Norges näst största kraftproducent E-CO Energi, ägt av Oslo kommun, skriver att genom att binda sig vid gällande ambitionsnivå ”kan vi ende opp i en situasjon der det bygges ut langt mer kraft og tillhørende infrastruktur enn hva som er samfunnsøkonomisk forsvarlig og nødvendig…..” Norges Naturvernforbund skriver att elcertifikaten ”i liten grad har gitt insentiver til å skape overgangen fra ett fossilt til et fornybart samfunn, men har ført til et enormt press på norsk natur.” ”Vi mener at dagens elsertifikatordning ikke bør vidareføres.”
Den norska ekosystemutredningen (NOU 2013:10, Kap. 17) finner ”ordningen med elsertifikater spesielt bekymringsfull”. ”Mye tyder på at konsekvenserne for økosystemene kan vare store og negative.” ”Ordningen med grønne sertifikater må evalueres.”
Snart kommer hos oss den politiska frågan upp om höjd subventionsnivå, under namnet ”teknisk justering”. Snarare än till marknadsekonomi, leder den givna 2020-målsättningen närmast tanken till en sovjetisk femårsplan, där frågan nu gäller hur mycket subventionen ska sockras för att nå planmålet. Läge att gasa på och strunta i norrmännen – eller kanske att bromsa?
Enligt avtalet Sverige-Norge gäller att om en part önskar ändra mål och förpliktelse,
ska detta helst förhandlas i samband med en kontrollstation. Ett bra tillfälle att skruva ner ambitionsnivån blir nu vid Kontrollstation 2015. Frågan är politisk. Ta upp saken med norrmännen – om inte de själva först tar upp den med oss…?
Jan Hedman, 2014-08-20
SvaraUrban Sandberg
20 augusti, 2014: 4:56 e mLåt oss hoppas att vindvansinnet snarast stoppas. Det är fullständigt obegripligt att så många i det sk etablissemanget inte tycks se sanningen.
SvaraKjell Lingeblad
20 augusti, 2014: 12:17 e mHär kan vi hänvisa till den sorgliga historien om svensk energipolitik. Vi har ända sedan Fälldins dagar på 70-talet sett alla svikna löften, alla krossade illusioner och allt schackrande som kostat svenska folket sannolikt flera hundra miljarder kronor.
Tidigare har det varit kärnkraften, nu får vi även lägga till vindkraften.
Lönsamheten för vindkraften i Sverige är helt beroende av bidrag och subventioner. Redan nu har svenska folket offrat miljarder kronor i subventioner till alla vindkraftbolag, till stor del utländska.
Sverige kommer att ha ett stort överskott av elkraft många år framdeles vindkraften förutan.
SvaraDärför borde utbyggnaden av vinkraften snarast stoppas och alla pengar som satsats på vindkraften kunde i stället satsas på infrastruktur som vägar och järnvägar samt på den sociala sektor som vård, skola och omsorg.