Tufft mätta energibranschens kompetensbehov

Energibranschen är i behov av närmare 8 000 ingenjörer och tekniker till och med 2016. Intresset för att utbilda sig inom energi har varit svagt, nu kan man dock skönja en ljusning. Men vägen till att behovet är tillfredsställt är lång.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Energibranschen står inför en stor kompetensutmaning. Fram till och med 2016 behöver det rekryteras närmare 8 000 tekniker och ingenjörer, det visar en färsk medlemsenkät som Svensk Energi har gjort. Ingenjörsbehovet för hela branschen är 4 400 personer och bara inom elkraft behövs det närmare 2 300 civilingenjörer och högskoleingenjörer. Behovet är mycket stort. 

Second Opinion har intervjuat personer från KTH i Stockholm, Chalmers i Göteborg och Luleå tekniska universitet. Samtliga vittnar om ett större intresse för att bli ingenjör inom energibranschen, men samtidigt handlar det i dag inte om några stora volymer. Om läget vid KTH:s och Chalmers civilingenjörsutbildning gäller för alla landets utbildningar kommer det att ta mycket lång tid innan branschens behov är tillgodosett.
– För stunden har intresset för energi och elenergi gått upp. När man på civilingenjörsprogrammet gör sitt val mellan olika inriktningar så är det i år 20 av 40 som har valt elkraft. Vi tycker ju det är fantastiskt, men för branschen är det så klart inget stort antal. Deras behov ser betydligt större ut. Tidigare har det varit färre sökanden och också sämre sökanden till utbildningarna som riktar sig mot elbranschen, säger Stefan Östlund professor i elkraftteknik vid KTH i Stockholm.

Samma bild ger Jörgen Blennow, programansvarig för civilingenjörsutbildningen i elektroteknik vid Chalmers i Göteborg.
– Vi har en genomströmning på Chalmers där 60 procent i genomsnitt tar sin examen, det innebär att av 65 platser på Elektronikprogrammet är ungefär 45-50 kvar när de ska välja masterprogram för sina två sista år på utbildningen. Dessa kan välja mellan tio olika masterinriktningar, vilka alla leder fram till en civilingenjörsexamen i Elektroteknik, varav elkraftteknik är ett. Så det blir inte så många som tar sin civilingenjörsexamen inom just elkraftteknik. Men de senaste fem åren har vi märkt en avsevärd ökning av studenter som väljer elkraftteknik som mastersinriktning, ungefär hälften av alla, men det innebär ju inte för den sakens skull så vansinnigt många studenter, säger han.

På Luleå tekniska universitet är upplevelsen densamma: att intresset för att utbilda sig för jobb inom energibranschen ökar. Tillsammans med Umeå universitet och Mitthögskolan har Luleå startat ett nytt program – ingenjör inom elkraftteknik. Utbildningen är initierad av energibranschen och finansieras av 13 medlemsföretag i Svensk Energi med produktionsintressen i Norrland. De första studenterna går sitt första läsår just nu och kommer att vara klara 2014. Det handlar om 30 platser på varje utbildningsort och söktrycket var större än förväntan, utbildningen är full på samtliga orter.
– Utbildningarna för högskoleingenjörer har genom åren varit känsliga för hur arbetsmarknaden ser ut och då är det läget just nu som avgör vad studenterna väljer – inte hur efterfrågan på arbetsmarknaden ser ut i framtiden. Läget på arbetsmarknaden inom energibranschen har hjälpt oss att fylla våra utbildningsplatser, säger Elisabet Kassfeldt, professor inom maskinelement vid Luleå tekniska universitet och fortsätter:

– Vi startade den här utbildningen för att vi har en starkt växande grupp forskare inom elkraftteknik som det senaste året har lagt fram två doktorsavhandlingar. Sedan har energibranschen tryckt på med efterfrågan på kvalificerade elkraftingenjörer det har också påverkat intresset och möjligheterna att starta utbildningen, säger hon. Luleå Tekniska universitet har också en nystartad civilingenjörsutbildning, hållbar energiteknik. Det är tredje året som den utbildningen erbjuds.
– Så vi är på god väg att göra det vi kan för möta delar av branschens efterfrågan. Fokus nu är att få kvalitet i dessa nystartade utbildningar, men för den sakens skull kan vi inte luta oss tillbaka och tro att allt löser sig. Vi måste ta fler initiativ, säger hon.

Men också initiativ från branschen måste till. Det menar Stefan Östlund vid KTH. Han vill se en bransch som arbetar för att den ska uppfattas som attraktiv att arbeta i.
– Vårt utbildningssystem bygger på att till syvende och sist är det studenterna som väljer. Det funkar inte så att man skapar en utbildning för 500 personer, fyller alla platser och tillgodoser efterfrågan på civilingenjörer. Branschen måste vara tydlig med sin efterfrågan för det lockar studenter och hela branschen måste bli attraktiv för att skapa ett intresse för utbildningarna. Det här är en nyckelfråga just nu, säger Stefan Östlund.

Jörgen Blennow vid Chalmers ser med tillförsikt fram emot att det som håller på att ske just nu kommer att ge skjuts åt ingenjörsutbildningarna. Han har upplevt en utveckling där intresset för ingenjörsutbildningar inom elektroteknik, data och it har sjunkit väldigt mycket. I dag har Chalmers 65 platser på Elektroteknikprogrammet att jämföra med runt 200 till 220 platser i mitten av 1980-talet och under 1990-talet. 2008 tog Chalmers in alla behöriga på de 65 platserna.

– Jag hoppas att drivet inom elkraftsbranschen som är just nu kan skapa ett sug genom hela utbildningsväsendet och få studenterna att få upp ögonen för Elektroteknikprogrammet. Min förhoppning är att vi på fyra, fem års sikt kan få ett ökat söktryck och då skulle vi i ett första steg gå upp till 90 platser och sedan 120 så att vi kan komma upp i de volymer som gör att vi kan förse den här delen av Sverige med tillräckligt många civilingenjörer inom elkraft, men också inom andra elektrotekniska discipliner, säger han, men han menar att det är en väg med utmaningar. Kullarna med 19-åringar kommer att minska de närmaste åtta till tio åren och det gör det återigen tufft att fylla platserna på ingenjörsutbildningarna.
SÅ STORT ÄR BEHOVET FRAM TILL OCH MED 2016

Civilingenjörer: 1 907
Ingenjörer: 2 548
Tekniker: 1 143
Elektriker/montör: 1 104
Övriga: 370

Källa: Svensk Energi, som bedömer det totala behovet till närmare 8 000 personer, då stora arbetsgivare inte omfattas i den medlemsenkät branschorganisationen har gjort för att komma fram till ovanstående.

1 Kommentar
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Magnus Olofsson skriver:

    Mycket intressanta uppgifter om behov av civil- och högskoleingenjörer inom elkraftteknik. Tillförseln från lärosätena förefaller liten; gapet är antagligen stort. Det är glädjande att utbildningarna blir fler och med ökat antal studenter. En ökning från en mycket låg nivå som måste fortsätta.