Energimarknadsinspektionens förslag på prissignaler från lokalisering har gett skeptiska remissvar. – Syftet är att skapa fler verktyg för elnätsföretagen, inte att rubba etablerade system, säger Jens Lundgren på Ei. En utmaning är EU-begrepp som inte finns i svensk kontext.

På Energimarknadsinspektionen (Ei) finns inget tvivel om att framtidens nättariffer behöver bli mer kostnadsriktiga än dagens tariffer. Det kräver nya verktyg i tarifflådan och därför har myndigheten tagit fram lagförslaget Lokaliseringssignaler i elnätstariffer.

– Den prissignal som en tariff innebär ska motsvara de kostnader som kundens användning av nätet innebär. Det vore bra för nätföretagen om de har möjligheten att tillämpa olika tariffer inom ett nätområde beroende på vilka behov som finns i nätet, säger Jens Lundgren, biträdande chefsekonom på Energimarknadsinspektionen.

Komplement till tidsdifferentiering
Tanken bakom Ei:s förslag är att låta prissignaler i elnätet påverka elkundens förbrukning med utgångspunkt i lokalisering, för att då öka elnätens flexibilitet och nytta. Det ska endast vara ett komplement till andra verktyg, påpekar Jens Lundgren, som exempelvis tidsdifferentierade tariffer.

– Vad Ei föreslår är en möjlighet att använda sig av differentierade elnätspriser, så kallade lokaliseringssignaler, när det finns behov av den typen flexibilitet.

Beslutsstöd till kunden
– Ett exempel kan vara en situation där överföringsförmåga i en begränsad del av nätägarens elnät närmar sig det maximalt möjliga. I ett sådant läge behöver kunder i den delen av nätet få veta att kostnaden att använda nätet är högre än i andra delar av nätet vid en specifik tidpunkt, säger Jens Lundgren.

– Det ger elkunden korrekt information om kostnader som denne sedan kan använda för att ta beslut om hur man väljer att förbruka sin el. Lokaliseringssignalen ger användarna incitament att använda elen mer rationellt, säger Jens Lundgren.

Del av större arbete
Flera inkomna remissvar är emellertid skeptiska mot Ei:s förslag. Något av kritiken går på att lagförslaget inte känns helt moget. Svenska kraftnät tycker att det rent av är otillräckligt och att det finns ett ”tydligt behov av ett mer omfattande helhetsgrepp”.

Jens Lundgren

Jens Lundgren välkomnar remissinstansernas åsikter då de är viktiga för att säkerställa att reglerna blir så bra som möjligt. Han håller dock inte med Svenska kraftnät om att lagförslaget är otillräckligt.

– Förslaget är ett steg på vägen mot tariffer som bättre främjar ett effektivt nätutnyttjande, säger Jens Lundgren och menar det är viktigt att se sammanhangen, att lagförslaget är en del av myndighetens större nättariffarbete som har pågått ett par års tid. I det arbetet har Ei identifierat att det finns ett behov av ett större förändringsarbete gällande bestämmelserna i ellagens kapitel 4 om nättariffer, påpekar han.

Merparten fördelas som vanligt
Å ena sidan kunde Ei varit tydligare kring vilka delar av tariffen som föreslås få möjlighet att differentiera med lokaliseringssignal, menar Jens Lundgren. Ei är i och för sig tydliga med vilka komponenter som ska kunna vara differentierade i en lokaliseringssignal då förslaget innebär att bara delar av kundens kostnader för nätanvändning ska kunna skilja sig åt.

Kostnader som inte påverkas av kundernas nätanvändning – i rapporten benämnd som residuala kostnader – ska fortfarande fördelas på samma sätt som idag, berättar Jens Lundgren. Enligt Ei:s uppskattning utgör dessa kostnader 70–90 procent av nätföretagens kostnader.

Olika juridiska begrepp
Problemet är att lagtexten blir otydlig på grund av att EU-regelverkets begrepp inte finns definierade i Sverige, i svensk kontext. De begrepp som Ei behöver använda finns inte definierade i svensk lag. Det gör förståelsen av och kommunikationen kring lagförslaget mer utmanande.

– Vi använder oss av de begrepp som finns i EU-lagstiftningen. Vi föreslår därför att Ei ska få bemyndigande att föreskriva om vad dessa begrepp innebär i en svensk kontext, säger Jens Lundgren.

Lokalisering mer än geografi
Begreppet lokalisering har fått en och annan att undra om det betyder att prissignalerna enbart ska utgå från elkundens geografiska placering. Så är det inte, enligt Ei. När behovet av differentierad tariff ska värderas inkluderas elnätets förutsättningar (topologi) i begreppet lokalisering.

Prissignalerna är därför mer beroende av elnätets och elanvändningens gemensamma förmåga än exakt var prisstyrningen sker. Det innebär att lokaliseringssignalerna inte baseras på elkundens adress.

Hotar inte landsbygdsnät
Om elanvändaren finns i en del av nätet som är begränsat – exempelvis i ett nätområde som expanderar snabbt – så är elanvändaren lokaliserad i en del av nätet som det kan finnas behov att skicka lokaliseringssignaler till, enligt Lundgren. Samtidigt ska lagförslaget skydda svaga landsbygdsnät från att råka illa ut.

– Vi lever i en tid med urbanisering så risken att landsbygdsnät blir begränsade i det sammanhanget är mindre än att begränsningar uppstår i expanderande områden. Det troliga är att landsbygdsnät inte kommer att påverkas särskilt mycket med lagförslaget, säger Jens Lundgren.

Olikt om jämlikhet
Också i Danmark pågår en stor omläggning av nättarifferna. Ellagen ska skrivas om så den bland annat kan inkludera ett förslag till geografiskt differentierade tariffer, något den danska energibranschen är mycket positiv till. Det danska förslaget skiljer sig dock en hel del från det svenska, bland annat på grund av olika förutsättningar i energisystemet och elnäten, och då man inte utgår från samma definition av begreppet lokalisering.

I Danmark ska prissignalerna mer tydligt utgå från elförbrukningens placering i nätet, som i princip betyder elkundens adress. Ju närmare elproduktionen kunden befinner sig ju billigare blir det då även nätföretagets driftkostnader sjunker när belastningen på nätet minskar. Faran för ojämlik behandling av elkunderna går att hantera, menar man.

Branschen ser inte nyttan
I Sverige har oron för ojämlikhet tagit en större plats i diskussionen och remissvaren till Ei:s lagförslag. Energiföretagen Sverige är i sitt svar orolig för att de nya prissignalerna ska resultera i ökad ojämlikhet ”dels genom att det inte beror på̊ kunden om dess anslutning ligger i ett område med nätkapacitetsbrist, och dels genom att nätföretag kan agera olika”.

– Sammanfattningsvis är syftet med Ei:s förslag gott, säger Tomas Malmström, ansvarig för Elnät, regelverk och marknadsroller på Energiföretagen.

– Men vi ser en del problem med lokaliseringssignaler i tarifferna. Vi är inte säkra på att det är just den åtgärden som kan lösa de problem som finns på vissa platser i elnätet.

Respekterar samredovisning
På Ei kan man inte se att lagförslaget skulle innebära ett hot mot principerna om jämlikhet mellan elanvändarna. Elbranschens kulturella solidaritetsarv härrör framförallt från samredovisningen som röstades genom av riksdagen 2002 med den politiska avsikten att jämna ut tarifferna mellan glesbygden med dyr drift och städerna med lägre kostnader. Enligt Jens Lundgren är det ett bra arv att värna om.

– Syftet med lokaliseringssignaler är inte att rubba det etablerade systemet med samredovisning av gemensamma priser inom en nätägares område. Samredovisningsprincipen ska fortfarande gälla, säger Jens Lundgren.

– Förslagets avsikt är inte att kunder på landsbygden eller längre ut på nätet ska få det sämre. Tvärt om kan konsekvensen också bli minskade kostnader på landsbygden och ökade kostnader i städer.

* * *

Nättariffer under ombyggnad: Energimarknadsinspektionens lagförslag Lokaliseringssignaler i elnätstariffer har lämnats till regeringen. Förslaget är en del av myndighetens större arbete Tariffutformning för ett effektivt utnyttjande av elnätet som bland annat utgår från Ei:s föreskriftsrätt för nättariffer. Remissvar har inkommit från många instanser och organisationer däribland Lokalkraft Sverige, Oberoende elhandlare, Energimyndigheten, Svensk Näringsliv, Svenska kraftnät och Energiföretagen Sverige. Second Opinion har tidigare intervjuat postdoktor Mattias Vesterberg, forskare i nationalekonomi, och professor i nationalekonomi Runar Brännlund om Ei:s förslag.