”Tiden med låga svenska elpriser är förbi”

”Tiden med låga svenska elpriser är förbi”

Kunderna förväntar sig att billig elproduktion i Sverige ska leda till billig elanvändning, och det är rimligt att Svenska kraftnät krediterar dem med flaskhalsintäkterna, menar Nils Andersson, Lennart Billfalk, Gunnar Lundberg, Per Norberg och Set Persson. De föreslår fyra åtgärder för att hantera problemen med dagens elmarknad.

Den europeiska konkurrensutsatta elmarknaden kommer att leda till att marknadspriserna på el utjämnas och blir i stort sett lika i hela Europa. Det är enbart överföringsbegränsningar mellan olika elområden i Europa som fortfarande ger något olika marknadspris i de olika länderna och inom de olika elområdena. I Sverige kan industrin i norr fortfarande räkna med lägre elpriser på grund av överföringsbegränsningar i stamnätet. Detta är något som Svenska kraftnät arbetar för att ta bort. Då kommer de kontinentala elpriser att spridas även till norra Sverige.

Den tid när svensk basindustri hade lägre elpriser än konkurrenterna i Europa är förbi. Frågan blir då om närheten till råvaran överväger närheten till marknaden när det gäller stora industrietableringar för koldioxidfritt stål och koldioxidfri järnsvamp?

Nu står vi i Sverige inför en mycket stor utmaning. Elanvändningen förväntas fördubblas och samtidigt ska befintlig kärnkraft avvecklas. Kommer elmarknaden där elpriset bestäms enbart av utbud och efterfrågan att klara detta? Det krävs omfattande investeringar i ny elproduktion. Idag byggs vindkraft och solkraft som har stöttats med elcertifikat. Om vi i fortsättningen ska ha en elmarknad utan subventioner krävs att politiker och myndigheter beaktar åtminstone följande fyra områden:

 

  1. Leveranssäkerhet för effekt och energi

Svenska kraftnät har ett uttalat ansvar för att ta hand om den kortsiktiga effektleveranssäkerheten. Däremot finns det ingen som analyserarar den långsiktiga leveranssäkerheten för vare sig effekt eller energi.

Den svenska elanvändningen ska i det närmaste fördubblas på relativt kort tid samtidigt som befintlig kärnkraft ska avvecklas. Detta kommer att ställa stora krav på leveranssäkerheten för energi. I Norden har vi stor andel vattenkraft, närmare 250 TWh. Under ett torrår kan nästan 50 TWh försvinna. Till detta kommer att kraftsystemet blir alltmer beroende av vindkraft. Vid vindfattiga år kan en mycket stor del vindkraft också försvinna. Kombinationen av torrår och vindfattigt år blir uppenbart dimensionerande för systemet. I det korta perspektivet kan vi importera torrårsreserv men på sikt kan det bli svårt när länderna på kontinenten också lägger ner planerbar elproduktion.

Svenska kraftnät bör få i uppdrag att analysera utvecklingen av leveranssäkerheten för både effekt och energi. Det finns idag gott om projekt för storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft men med tanke på långa ledtider är det viktigt att projekten också realiseras så att den förväntade ökade elanvändningen kan täckas. Leveranssäkerheten måste analyseras utifrån beslutade utbyggnader och inte enbart projekterade. Det gäller både produktion och användning.

Med en gedigen analys av leveranssäkerhetens utveckling finns det en bra grund att stå på för att konstatera om marknadspriserna verkligen räcker till för att få till stånd tillräcklig ny produktionskapacitet och eller användarflexibilitet. Om inte måste en teknikneutral konkurrensupphandling initieras. En sådan upphandling ligger i linje med Svenska kraftnäts upphandling av effektreserv. Det är vanligt att stora havsbaserade vindkraftparker handlas upp detta sätt.

 

  1. Underlätta utbyggnad av ny planerbar elproduktion

I samband med att Regeringen, den 21 juni, presenterade: ”Kraftpaket för mer billig el i hela landet” informerade Energiministern om att Regeringen kommer ge Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att se över vilken utveckling av regelverket och andra åtgärder som behövs för att vi ska kunna utnyttja både befintlig och framtida kärnkraft. Uppdraget kommer att omfatta att ta fram nya föreskrifter för ny reaktorteknik såsom små modulära reaktorer (s.k. SMR).

Idag är det inte möjligt att bygga ny kärnkraft annat än på de redan etablerade platserna. Med tanke på den snabba internationella utvecklingen av SMR är det nödvändigt att ändra i lagstiftningen så att sådana reaktorer kan byggas på flera platser i Sverige.

Lagen måste ändras omgående. Det behövs ingen utredning för att genomföra en sådan ändring i lagen.

Svenska kraftnät planerar för sex havsbaserade anslutningspunkter så att havsbaserad vindkraft kan ansluta till stamnätet. Det är positivt men på samma sätt borde Svenska Kraftnät få i uppdrag att planera för anslutningspunkter för ny kärnkraft i anslutning till större uttagsbehov.

Genom att etablera ny planerbar elproduktion närmare stora industriella elanvändare, exempelvis i norra Sverige, kan omfattande transmissionsutbyggnader minimeras.

Det svenska kärnkraftskunnandet är stort och det finns intresse att etablera ny kärnkraft i Sverige. Vattenfall har beslutat om en förstudie för att undersöka förutsättningar för två SMR vid Ringhals.

Planerbar produktion kommer att få stor betydelse för den operativa stabiliteten på elmarknaden. Att helt förlita sig på vindkraft och solkraft kommer att bli svårt med tanke på volatiliteten i sådan elproduktion.

 

  1. Utveckla transparenta långsiktiga avtal

För att möjliggöra för kunder som vill prissäkra sig långsiktigt, längre än dagens terminsmarknad, bör branschen utveckla långsiktiga avtal som är så transparenta att de ska kunna handlas på terminsmarknaden. Energimarknadsinspektionen bör ta initiativ till överläggningar. Förslag bör kunna finnas framme om ett år. Dagens PPA uppfyller inte rimliga krav på transparens.

Om det blir möjligt att bygga ny planerbar elproduktion kan det bli enklare att finansiera sådana investeringar med hjälp av transparenta långsiktiga avtal.

 

  1. Elprisets utveckling i Sverige

Kriget i Ukraina och arbetet med att klara klimatomställningen leder till att vi får höga elpriser på kontinenten under många år framöver. Trots att vi i Sverige har billig och miljöanpassad elproduktion smittas vi av kontinentens höga elpriser.

Det är orimligt att elpriserna i Sverige ska vara så höga trots att det är relativt billigt att bygga ny produktion i Sverige. Kunderna förväntar sig att billig elproduktion i Sverige ska leda till billig elanvändning. Så blir det inte så länge kontinentens höga elpriser smittar Sverige.

Den ambitiösa elektrifieringen kan få svårt att genomföras om inte elpriserna i Sverige reflekterar vad det kostar att bygga ny elproduktion i Sverige.

I Frankrike har man infört maxpris på el till slutkunderna. Elecricité de France (EdF) måste leverera el till kunderna under maxpriset och själva stå för mellanskillnaden mellan marknadspriset och kundens pris.

I Norge finns ett elprisstöd till slutkunderna liknande det som svenska kunder fick under den senaste vintern.

Tyskland har fortfarande ett elområde trots att en uppdelning i två eller tre elområden skulle främja hanteringen enligt EU:s elmarknadsdirektiv.

Vi föreslår att Elmarknadsinspektionen ges i uppdrag att utreda hur de nordiska elpriserna skulle påverkas av att Tyskland delas in i flera elområden.

För att mildra effekterna av höga elpriser i framför allt södra Sverige har vi och andra debattörer framfört en lösning där NordPool i de dagliga marknadsprisberäkningarna i första steget gör spotberäkningar för samtliga nordiska prisområden utan hänsyn till förbindelserna mot övriga europeiska länder. I andra steget beräknas utbytena på förbindelserna mot kontinenten med de nordiska bud som inte har aktiverats i första steget.

Tyvärr kommer en sådan modell inte att fungera. Traders och producenter kommer att kunna lägga köpbud i den första auktionen för att sedan sälja till högre priser i den andra auktionen.

En modell som skulle fungera och snabbt kunna införas i Sverige är att Svenska kraftnät i balansavräkningen krediterar de balansansvariga och därmed slutanvändarna med flaskhalsintäkterna från de svenska snitten timme för timme.

Krediteringen görs viktat mot områdesprisskillnaden jämfört med det billigaste svenska prisområdet. Om t ex område 4 har en dubbelt så stor prisområdesskillnad, mot område 1 och 2, jämfört med vad område 3 har så får balansansvarige/kunderna i område 4 en dubbelt så stor kreditering som de i område 3.

Denna modell år rent finansiell och strider därför inte mot elmarknadsdirektivet eftersom den inte påverkar några fysiska flöden eller prisbildningen på den fysiska spotmarknaden varken i Sverige, övriga Norden eller övriga Europa.

Med denna modell slipper politikerna kompensera kunderna med mer eller mindre trubbiga metoder.

 

 

 

2 Kommentarer
Av Nils Andersson, Lennart Billfalk, Gunnar Lundberg, Per Norberg, Set Persson
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Enligt den här artikeln hotar utbyggnad av stamnätet med fler parallella kraftledningar söderut att höja elpriset i el-område SE1 och SE2. Enkelt att åtgärda med strypning av pengatillgången och krångla till tillståndsförfarandet för att dra fram onödiga kraftledningar. Miljööverdomstolen är van att säga nej.
    Alla försök att sabotera vårt elnät ska leda till kännbara straff. Hela iden med europeisk elkraft går ut på att kraftigt eskalera el-förlusterna med långa kraftledningar.
    Förlusterna är typiskt ekonomers oförstående med hushållning av reala resurser. (sifferstollar)

    Den som inbillar sig att högt elpris för basindustri och invånare är nödvändigt är snett ute och havererar alla miljösatsningar, inte minst i norr med motsatt effekt.

    En redan avfolkad byggd återuppstår inte genom extrema prishöjningar. Fördubbling av elanvändningen uteblir och slutar med konkurser bland producenterna i storleksordning som Lehman Brothers i USA som vi känner av än i dag i Sverige.

    Vindkraften blir tuvan som välter hela lasset och kvar blir bara kostnaderna för felaktig investering.

    Samma fenomen som inträffar med osäkra leveranser av komponenter till följd av covid-19 och en båt på sned i Suez-kanalen.

    Typiska ekonomers påhitt som visar att man helt enkelt inte har kläm på hur seriös långsiktig industri måste fungera för att marknaden inte ska dunsta bort.

  2. Magnus Brunell skriver:

    ”Svenska kraftnät planerar för sex havsbaserade anslutningspunkter så att havsbaserad vindkraft kan ansluta till stamnätet. Det är positivt …”

    Helt fel. Upphör genast att planera för vindkraft, till havs eller land spelar ingen roll eftersom båda alternativen är lika dåliga för Sverige som land och för dess elkonsumenter, stora som små.

    ”Till detta kommer att kraftsystemet blir alltmer beroende av vindkraft. Vid vindfattiga år kan en mycket stor del vindkraft också försvinna. Kombinationen av torrår och vindfattigt år blir uppenbart dimensionerande för systemet.”

    Varje år är vindfattigt eftersom det aldrig blåser tillräckligt mycket eller tillräckligt länge för att kunna förlita sig på vindkraftverk.

    ”Kriget i Ukraina och arbetet med att klara klimatomställningen leder till att vi får höga elpriser på kontinenten under många år framöver.”

    Det behövs ingen ”klimatomställning”. Det behövs en säker och pålitlig elproduktion, inget annat. Det är inte kriget i Ukrainas fel att elproduktionen är otillräcklig utan alla dessa orealistiska projekt och teorier typ ”grön el”, ”förnyelsebar el”, ”CO2-fri el”, ”klimathot pga CO2”, ”Energiewende”, ”green deal” som är den verkliga boven i dramat. Att skylla det hela på Ukraina är helt fel.

    Efter att ha läst detta inlägg konstaterar jag att de fem författarna ibland har riktigt vettiga och realistiska åsikter men sedan trillar dom tillbaks i tjatet om ”vind- och solkraft”, ”klimatomställning”, ”miljöanpassad elproduktion”. Varför vågar dom inte ta steget fullt ut och helt enkelt ta avstånd från vind- och solkraft?

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet