Sweco-analys: Politiska beslut lika viktiga för kärnkraftens lönsamhet som elpriset

Sweco-analys: Politiska beslut lika viktiga för kärnkraftens lönsamhet som elpriset

Det långvarigt låga elpriset i kombination med effektskatten och ökade säkerhetskrav. Det är huvudskälen till att kärnkraftens lönsamhet är så låg, menar Frank Krönert på Sweco. I sina kostnadsanalyser pekar Sweco på att kärnkraftens kostnader i väldigt stor grad styrs av politiska beslut.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Nyligen riktades nytt ljus på kärnkraftens framtid. Den här gången i form av konkreta aviseringar från Vattenfall om svag lönsamhet och att Ringhals 1 och 2 därför kan behöva stängas redan någon gång mellan 2018 och 2020. Bolagets besked ökar trycket på hur framtidens elförsörjning ska se ut och därmed direkt på politiken. Frågan är vad det är som gör kärnkraften olönsam. 

Frank Krönert är energikonsult på Sweco och har ägnat flera projekt åt att analysera just kärnkraftens lönsamhet och de ekonomiska förutsättningarna för kraftslagets framtid i Sverige.
– Den svenska kärnkraftens kostnadsutveckling pekar tydligt uppåt samtidigt som elprisets utvecklingskurva pekar nedåt eller åt sidan under de närmaste kommande åren. Det här och de ökade säkerhetskraven sätter press på beslutsfattarna att de under 2015 måste fatta beslut om den framtida driften, säger Frank Krönert, som inte är förvånad över Vattenfalls besked härom veckan.

Energikommissionens direktiv trycker på problemet med uteblivna investeringar i ny produktion och kopplar detta till elpriset. Däremot görs inga kopplingar i direktivet till hur skatter och andra kostnadsfaktorer kan påverka investeringsviljan.

En av Frank Krönerts huvudslutsatser i analyserna av kärnkraftens kostnader är just att de påverkas mycket starkt av politiken.
– Effektskatten är ett rent fiskalpolitisk instrument och står efter höjningen för 7 Euro per MWh av den svenska kärnkraftens kostnad. Med den här höjningen i senaste budgeten står skatten för cirka 25 procent av kärnkraftens löpande kostnader. Sammantaget kan man säga att kostnaden för kärnkraften är till 25 procent politiskt styrd, säger Frank Krönert, som understryker att detta inte handlar om de ökade säkerhetskraven eller avfallsavgifterna, för det är kostnader som motiveras på helt andra grunder än effektskatten.

Kärnkraftens kostnader har de senaste tio åren stigit och beräknas fortsätta stiga. I dag ligger produktionskostnaden mellan 25-32 Euro/MWh och det tillkommer investeringskostnader. Kärnkraftens investeringskostnader har totalt sett stigit sedan tankeförbudslagen om kärnkraft upphörde, 2006. Perioden med tankeförbudslagen medförde en underinvestering och att ta ikapp de här åren ledde till högre investeringskostnader än om kärnkraftsägarna hade kunnat investera efterhand, menar Frank Krönert.

Effekthöjningarna som har genomförts på flera reaktorer har också bidragit till de ökade investeringskostnaderna. Härtill har Fukushimaolyckan och efterföljande stresstester gett ökade säkerhetskrav i form av bland krav på oberoende härdkylning och Frank Krönert bedömer att de ökade säkerhetskraven kommer att fortsätta bidra till höjda investeringskostnader.

Han bedömer att kraven på en oberoende härdkylning till 2020, som kostar mellan 1 och 1,5 miljarder kronor per reaktor om den ska vara permanent kommer att bli den avgörande faktorn för ägarnas beslut.
– Vill man driva reaktorerna längre än till 2024/2025, så måste man räkna på den här investeringen. Men tänker man avsluta produktionen innan 2020, så klarar man sig med en mindre kostsam övergångslösning för härdkylningen, vilket skulle alltså bli fallet för Ringhals 1 och 2 vid en stängning mellan 2018 och 2020, säger han.

Även kärnkraftens löpande kostnader har stigit och det är framför allt höjda skatter och nya avfallsavgifter som har drivit på kostnadsutvecklingen, menar Frank Krönert. I dag är fastighetsskatten 0,4 Euro/MWh och effektskatten 7 Euro/MWh. Sammantaget är de löpande kostnaderna 25-32 Euro/MWh. Mot den här bakgrunden blir slutsatsen att elpriset – exempelvis 25,3 Euro/MWh i april och 30 Euro/MWh i januari – knappt täcker de löpande kostnaderna.

Frank Krönert menar att kärnkraften på lång sikt behöver ett lägsta elpris på åtminstone 30-35 Euro/MWh för att undvika nedläggning, beroende på site. För att ägarna ska våga investera måste det långsiktiga elpriset upp en bit över dessa nivåer.

Frågan är vad som skulle kunna vända priset uppåt. Det som har tryckt ner priset i Norden är framför allt den svaga efterfrågan på el och tillförseln av mer förnybar el i form av vindkraft, som stimuleras av stödsystemet med elcertifikat. Den förnybara energin kommer att fortsätta påverka priserna nedåt, men CO2-priset, marknadsintegreringen och nedlagd produktion påverkar uppåt.

– CO2-priset måste bli en styrande prissignal, så är det inte i dag, och den prissignalen kommer att påverka de kontinentala priserna och också det nordiska priset uppåt. Ju mer vi kopplar samman elmarknaderna med varandra desto mer kommer priserna konvergera och det innebär i praktiken att det nordiska elpriset stiger något. Sedan har också utfasning av all kapacitet påverkan på priset. Om Ringhals 1 och 2 stängs kommer det att påverka priset och påverkar alla kraftproducenter positivt, säger Frank Krönert.

Sett till helhetsbilden tror du att det kommer att komma fler annonseringar likt den som vi såg från Vattenfall nyligen?
– Alla sitter och räknar just nu, skulle jag tro, för besluten måsten fattas ganska snart. Kombinationen av en naturlig åldersutveckling, investeringsbehov kopplade till ökade säkerhetskrav samt ökningen av effektskatten påverkar kalkylerna. Poängen är att vi i dag inte har någon reaktor som har genomfört de säkerhetshöjande åtgärderna. Oskarshamn till exempel har redan idag högre kostnader än Ringhals. Det måste finnas en tro bland ägarna på att det kommer en fas längre fram med högre elpriser och det blir CO2-priset som får fixa det. Annars blir kalkylerna jättesvåra att få ihop.

7 Kommentarer
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Anders Kjellström Civ Ing Elkraft skriver:

    Att stänga Ringhals 1 och 2 inom några år kommer få sådana konsekvenser för effektbalansen i Sverige att det kommer skada vår välfärd. Därför bör Alliansen och SD göra upp om en gemensam politik för att tvinga Vattenfall att INTE stänga R1 och R2 före valet i höst!
    Då får Svenska folket välja om vi skall ha välfärd eller effektbrist!

  2. Johan Montelius skriver:

    Man kanske skall ha i åtanke att Vattenfalls primära syfte inte är att producera energi utan att tjäna pengar. Eftersom Vattenfall är så dominerande som elproducent kommer man genom att stänga R1 och R2 ha en positiv inverkan på priset (eller negativ för oss konsumenter). När Eon är med på tåget och Fortum tar sin del av medecinen genom att stänga O1 o O2 så kan de tre producenterna försäkra sig om god lönsamhet framöver.

    De enda som skulle vara intresserade av att det investeras i kärnkraft är vi konsumenter – men vi får nog vänta tills vi får ett torrår och en kall vintern innan det är någon som vaknar.

  3. Johan Swahn skriver:

    Hej och tack för alla synpunkter!

    Mitt inlägg redovisade bara två detaljer som finns som bakgrund till varför effektskatten ursprungligen infördes. Vattenkraftens effektskatt ifrågasätts inte idag. Däremot ifrågasätts kärnkraftens effektskatt trots att de investeringar som gjorts för att uppgradera effekten och förlänga livslängden på reaktorerna gjorts med full visshet om att skatten skulle vara kvar. När lönsamheten minskar för åldrande reaktorer ifrågasätts skatten. Just när den fungerar som den ska.

    Det är riktigt att motsvarande skatt borde finns på andra åldrande avskrivna anläggningar för rättvisans skull. Men en enkel analys ger att det inte skulle påverka möjligheterna till att få nyinvesteringar nämnvärt jämfört med skatten på vattenkraft och kärnkraft. Att på en planerat och ordnat sätt avveckla åldrande reaktorer skulle däremot öppna för lite högre elpriser och därmed snabbare investeringar i ett hållbart energisystem. Samtidigt skulle produktionen av kärnavfall och riskerna för att vi drabbas av ett reaktorhaveri i en åldrande reaktor minska.

    Ett hållbart energisystem är inte bara en fråga om utsläpp av växthusgaser. Kärnkraft har uppenbara miljörisker, producerar mycket miljöfarligt avfall och använder ändliga resurser. Att stödja kärnkraft med subventioner bör endast ske om en helt förnybar energiframtid är omöjlig. Det finns det inget som pekar på.

  4. Bernt Sandberg skriver:

    Johan!
    Då borde det i rimlighetens namn vara så att all elproduktion ska betala en effektskatt för att möjliggöra nyinvesteringar i konkurrens med anläggningar som är avskrivna.

  5. Carl Erik Magnusson skriver:

    Redan Olof Johansson förutsade att vägen mot kärnkraftens avveckling är ensidigt ökade kostnader: Ett exempel är effektskatten, dessutom höjd sådan, enbart på kärnkraft som till råga på allt tas ut även då verket inte producerar: Produktionsskatt på noll produktion. I motsats härtill subventioner på alternativ som vind, något som branschen dessutom vill öka. Resultat: En ny politiskt reglerad marknad. Hur kan man samtidigt begära, att marknaden själv ska leda till en pålitlig effektförsörjning framöver? Men det är bekvämt att peka på ekonomin som skyldig; det var inte politikens fel.
    En viktig men inte opportun undring: Kom med ett enda rationellt svar på varför man vill avveckla kärnkraften, minst farlig bland alla kraftslag, därutöver stabil baskraft.
    Vid klimatkonferensen i Doah 2012 fick Sveriges elsystem omdömet som det bäst fungerande systemet i världen ur klimatsynpunkt. Vad är felet? Är begreppet rationalitet numera avvecklat?
    Miljöproblem börjar ofta med ett tankefel: Ta som exempel följande politiska uttalande: ”Koldioxidens klimatpåverkan visste vi inget om förrän på 1980-talet”. Men den första vetenskapliga publikationen kom 1824, skriven av Fourier, matematiker, fysiker och dessutom politiskt aktiv. Hur lång tid ska det ta innan politiken når rudimentär vetenskaplig medvetenhet?

  6. Martin Andersson skriver:

    Johan, ingenstans i debatten nämner någon politieker att effektskatten ska fungera som en försäkringspremie för en ev. olycka. vilket jag kan hålla med om att den borde kunna fungera som. Men då bör politikerna i ärlighetens namn sluta upp med att påstå att kärnkraftsindustrin inte står för sina kostnader då en försäkring på öppna marknaden, enligt rapporter från bl.a. EU, skulle uppgå till 2-4 €/MWh

  7. Johan Swahn skriver:

    Två kommentarer på en bra analys:

    1. Effektskatten är inte endast fiskal. För det första kan den sägas kompensera för vissa externa kostnader, bl.a. det begränsade försäkringsansvaret för olyckor. För det andra uppkom den ursprungligen för att möjliggöra nyinvesteringar i konkurrens med anläggningar (vattenkraft och kärnkraft) som var avskrivna. När kärnkraftägarna beslutade sig för att nyinvestera i reaktorerna så visste de att skatten var ett villkor som måste in i kalkylen. Att nu anklaga skatten för de nuvarande problemen är inte riktigt ärligt.

    2. Det låga elpriset är det största problemet, både för befintlig produktionskapacitet och för nyinvesteringar. Att lägga ner kärnkraftreaktorer är förmodligen det bästa sättet att öka priset samtidigt som produktionen av kärnavfall minskar — en positiv miljöeffekt.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet