Sivert Göthlin: Sverige riskerar elbrist

Sivert Göthlin: Sverige riskerar elbrist

Innevarande vinter visar på vindkraftens stora brister som energikälla. Långa tider har vindarna uteblivit och produktionen varit under 3% av den installerade effekten. Samtidigt har det inte heller blåst i Danmark som varit helt beroende av upp till 30% import för att klara elförsörjningen. Där har man små reserver kvar i form av  äldre fossilkraft.

Kallare väder inföll först i  början av februari och elförbrukningen uppgick den 5 februari till drygt 25000 MW. Detta är ca 2 000 MW under det tidigare högsta värdet.

Tas tidpunkten kl 17 denna dag som exempel så var produktionsfördelningen då: 13 100 MW vattenkraft, 8 600 MW kärnkraft, 2 600 MW övrig värmekraft + ospecificerat, 500 MW vindkraft och 200 MW import.

Vattenkraftens installerade effekt är 16 000 MW men detta kan aldrig nås pga hydrologiska och administrativa hinder (ingen gemensam produktionsledning finns utan varje ägare bestämmer själv). Troligen är 13 500 MW ett max.värde.

Kärnkraften producerade maximalt på de åtta aggregat som fortfarande är i drift.

Vindkraften gav vid nästan vindstilla 500 MW med installerad kapacitet på 6 500 MW. Lägsta observerade värde senare i månaden är under 130 MW (22/2) och nästan varje månad är lägsta värdet under 300 MW. I Danmark gav vindkraften ett dygn bara 30-100 MW med nästan lika mycket installerad effekt som i Sverige. Tidvis har vindkraften i  både Sverige och Danmark  täckt under 1% av elbehovet trots den enorma utbyggnaden.

Elpriset på börsen ligger vanligen på nivån 30 öre/kWh men var den 5/2 upp till  tre gånger högre. Särskilt Sydsverige kan få högt pris.
Senare i februari var elförbrukningen över 26 000 MW. Högsta kraftvärdet på börsen har tillfälligt varit ca 200 öre/kWh.

Leveranssäkerheten i elförsörjningen försämras snabbt när fyra kärnkraftsaggregat tillåts stoppas i förtid. Energikommissionens slutrapport från år 2016 heter “Kraftsamling för framtidens energi”. Rapporten hyllades av alla politiker och media, antagligen för att man lyckats komma överens för innehållet och konsekvenserna begrep man antagligen mindre eller inget av. Kommissionen tror att kärnkraften kan ersättas med väderberoende el från vind och sol samt biobränslen i  kraftvärmeverk tillsammans med att konsumenterna skall förmås reglera sitt eluttag.  Ingen annan ny produktion föreslås heller när resterande kärnkraft avvecklas.

Kärnkraftsaggregaten Oskarshamn 1 och 2 har redan stoppats. Senast 2020 skall ytterligare två kärnkraftsaggregat (Ringhals 1 och 2) stoppas med nära 2000 MW. Leveranssäkerheten kan nog upprätthållas med sex kärnkraftsaggregat men problemen uppstår när ett eller två är ur drift. Driftreserven skall alltid tillåta att största enhet kan falla bort, i detta fall Oskarshamn 3 på 1 500 MW. Men man måste även räkna med att något ytterligare aggregat kan vara avställt längre tid för reparation eller ombyggnad.

För de flesta borde det vara obegripligt att elförsörjningen skall försämras på detta  sätt helt i onödan. De fyra kärnkraftsaggregaten som stoppas i förtid – varav två ägs av staten – skulle kunna drivas i ytterligare ett par decennier efter komplettering av kylutrustningen. Det skulle ge lägre elpris för alla innevånare och högre leveranssäkerhet. Miljömässigt innebär även stoppen att kolanvändningen i andra länder ökar ungefär lika mycket.

Elbrist har vi inte haft i Sverige sedan år 1970. Då hade vi förbud för viss elanvändning under ett par månader i början av året och sparkampanj. Orsaken var kombinationen två torra år i rad, fel på ett par nya oljekraftverk samt kall vinter med snabbt växande elförbrukning. Då var det brist på energi men nu blir det främst effektbrist vid höglast. Skulle detta inträffa kan vi räkna med s k ‘roterande frånkoppling’ av abonnenter – ett par timmar i taget för olika samhällen.

Bild: Oskarshamn 1, nedlagt kärnkraftverk. Foto: OKG

16 Kommentarer
Sivert Göthlin
Av Sivert Göthlin
Tidigare ansvarig för Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. christoffer Willenfort skriver:

    Lars Sundström: Det går inte att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det har regeringen sett till.

    Visst, på papperet är det teoretiskt möjligt att bygga nytt men i praktiken går det inte. För man får bara bygga nytt där det redan finns kärnkraft som har stängts ner. Och det betyder att nuvarande ägare måste godkänna detta. Och svenska regeringen har genom sitt ägande i Vattenfall förbjudit nybyggnad.

  2. Lars Wiegert skriver:

    Visst är effektivisering generellt sett och speciellt inom bygg och industri bra och säkert lönsamt. Men artikeln som vi kommenterar handlar om elproduktion. Där har vi skapat ett miljö- och klimatneutralt system som fungerar och ger vår industri en konkurrensfördel tack vare ett särdeles bra pris på el internationellt sett. Mitt budskap är att det inte finns anledning till att ändra på det. Det är detta som de 1600 Mdr SEK handlar om. Att ersätta basen i kraftsystemet med slumpkraft som bara levererar när det behagas är ingen effektivisering. De som en gång skapade hittillsvarande välfungerande infrastruktur ska betraktas som pionjärer, som låg i framkant tills de bromsades av okunniga politiker (ex. förbud mot 800 kV). Det system vi har idag lär behöva byggas ut, för ju mera tillgång till eleffekt som finns, desto mera fossil energi kan ersättas. När vi slipper ministerstyren modell MP och konkurrens kan ske på lika villkor, blir det säkert ånyo lönsamt med kärnkraft. Den kan också effektiviseras med nya typer av reaktorer.

  3. Lars Sundström Civilingenjör SunToEarth skriver:

    Wiegert kallar följande för ståhej:
    eleffektivisering, utökning av vattenkraft, utökning av kraftvärme, utökning av kraftvärme i industrin, effektivisering inom industrin, utökning av energilagring inom många olika former, utökning av vindkraften, tim- och dygnsutjämning av effektbehov, värmepumpar, effektivisering av hushållsprodukter, utökning av förnybar el inom handel och industri, effektivisering inom bostadssektorn, ny energisnål teknik, utökning av fjärrvärmen, utökning av solcellsinstallationerna(över 400 % sedan 2017), effektivisering av tryckluft, lokal elproduktion med tex stirlingmotorn, forskning inom större delen av energispektrat, biomassa, tallolja, direkt övergång av direktel till vattenburen el, effektivisering av eldistributionen, nyproduktion plusenergihus och omvandling av äldre hus till plusenergihus.

    Wiegert tar fram miljardkostnader men alla vet att effektivisering är mycket billigare än nyproduktion av elkraft. Det är det är därför ingen vill bygga kärnkraft i Sverige. Det är faktiskt tillåtet men ingen vill investera.

    Ett litet exempel: En mycket känd statlig byggnad i Stockholm har nyligen minskat sina energikostnader med över 50%. Undrar vad den sk pay-off-tiden var?
    Svaret är: Långt under ett år!

  4. Lars Wiegert skriver:

    Man kan också låta bli att avveckla kärnkraften i en infrastruktur som är väl beprövad. Då slipper vi alla de ståhej som Sundström räknar upp. De är inte gratis. Här har många lycksökare dykt upp som vill ha våra pengar. Omställningen till det så kallade förnybara elkraftsystemet lär enligt Swecos utredning kosta oss svindlande 1600 Miljarder SEK. Det motsvarar minst 40 nya kärnkraftverk. Så många behöver vi inte för att slippa spela rysk roulette med kraftförsörjningen. Att satsa på ‘förnybart’ med obeprövad teknik garanterar inte minskad klimatpåverkan. Det är dyrt och onödigt. Vi har ju redan ett klimatneutralt elkraftsystem.

  5. Lars Sundström Civilingenjör SunToEarth skriver:

    Gällande Lars Wiegerts påstående gentemot min kommentar: Jag har exakt samma ståndpunkt i frågan som Energiöverenskommelsen 2016 och Vattenkraftöverenskommelsen från i mars i år.

    Det som nu konkret händer i Sverige under tiden 2016-2023 gällande eleffektivisering, utökning av vattenkraft, utökning av kraftvärme, utökning av kraftvärme i industrin, effektivisering inom industrin, utökning av energilagring inom många olika former, utökning av vindkraften, tim- och dygnsutjämning av effektbehov, värmepumpar, effektivisering av hushållsprodukter, utökning av förnybar el inom handel och industri, effektivisering inom bostadssektorn, ny energisnål teknik, utökning av fjärrvärmen, utökning av solcellsinstallationerna(över 400 % sedan 2017), effektivisering av tryckluft, lokal elproduktion med tex stirlingmotorn, forskning inom större delen av energispektrat, biomassa, tallolja, direkt övergång av direktel till vattenburen el, effektivisering av eldistributionen, nyproduktion plusenergihus, omvandling av äldre hus till plusenergihus är sådant som Lars Wiegert m fl inte känner till så mycket om då de inte är särskilt intresserade av sådana frågor.
    Men för Sveriges energiframtid är utvecklingen i närtid inom dessa områden av största vikt.

  6. Lars Wiegert skriver:

    De ‘energitillskott’ Sundström pratar om är inte samma som och kan inte ersätta den baseffekt som behövs för att ge stabilitet i nätet. Att ‘krama ut mera effekt’ ur vattenkraften innebär större nivåvariationer i magasinen. Det strider mot nuvarande vattendomar och går stick i stäv mot nya EU-regler, som innebär ännu snävare nivåvariationer än idag ur miljöhänsyn. Sundström har tydligen läst referenserna i Nils-Erik Nilssons kommentar i den här följetongen, för hans enda argument till varför kärnkraften ska bort är att den inte är lönsam. Må så vara idag, men det beror på ohöljt ministerstyre,som borde synas mot konstitutionen. Varför måste då vind och sol vara subventionerade långt över öronen om de är så lönsamma som påstås? Låt kraftslagen konkurrera på lika villkor så får vi se vilka som är lönsamma.
    Att framhärda den av överenskommelsen inträdda vägen är att spela rysk roulett med kraftförsörjningen. En utopi som kommer att ruinera oss. Enligt den av Klas Roudén nämnda Sweco-rapporten skulle omställningen till ett kraftsystem med ’100 procent förnybart’ kosta svindlande 1600 miljarder SEK, en och en halv gång rikets hela årsbudget! För det får vi ett sämre kraftsystem med mindre tillgänglig effekt, ransonering och större utsläpp av CO2. Till vilken nytta? Var det inte klimatet vi skulle rädda? Klimatneutral elkraft har vi redan i en beprövad infrastruktur.
    Att några politiker gjort en överenskommelse imponerar föga. Redan Birgitta Dahl yttrade under sin tid som energiminister, att naturlagar inte gäller i politiken – ”där gäller andra lagar”. Den lovsjungna överenskommelsen är inget beslut. Den är framlagt som ett mål, men blir väl snart ett ”löfte om en målsättning” för att även här citera nyss nämnda potentat från 80-talet.

  7. Lars Sundström Civilingenjör SunToEarth skriver:

    Att L inte ville vara med är förståeligt och att SD utestängdes från energiuppgörelsen är normalt.
    Tror dock inte alls att Baylan fått kalla fötter då det finns goda marginaler för att ta bort ett par reaktorer till 2020.
    Vi har så mycket nytt energitillskott på väg och så stor energieffektivisering som utförs så vi kommer som vanligt att få exportera en massa el år 2020.
    Vi ska inte utföra någon sönderreglering utan effektivisering av befintliga turbiner med miljöhänsyn.
    Gällande nedläggningen av kärnkraftverken är det ju ägarna själva som lägger ner för att det inte är lönsamt enligt deras egna ord.
    Alla kan ju se att vindkraften är mycket billigare än kärnkraften genom att titta på elpriset när det blåser. Då sjunker elpriset rejält.
    Utbyggnaden av vindkraften i norr görs ju helt på ekonomiska grunder. Stora bolag som General Electric i USA väljer att investera i vindkraft i Sverige.
    Varför ?
    För att det är lönsamt.
    Svk tar rejält betalt av General Electric för att dra fram kabel.

    Bland de förnybara energikällorna är solcellerna lönsammast. Dagens rörliga elkostnad är 1 kr och 50 öre. Blir rörliga elpriset 3 kronor om 10 år? Med hjälp av solcellsbidraget blir solelkostnaden låst i 25 år på 0,4 kr per kWh. Vilka satsar idag på solceller? Tyvärr mest folk och företag med pengar som till exempel Björn Ulveus på grund av startkostnaden.

    Viktigast just nu för vanligt folk att vi förändrar de fasta nättaxorna till helt rörliga.

    .

  8. Klas Roudén skriver:

    Ja risken för effektbrist illustrerades ju mycket klart vid förra veckans presskonferens om den nya uppgörelsen om vattenkraften med vår hyllade energiminister Baylan, som lyckades baxa fram förra årets politiska Energiuppgörelse, som dock L frånträtt och SD som vanligt utestängts från.
    Vår energiminister upprepade flera gånger: ”krama ut mera effekt ur vattenkraften” och liknande.
    Det verkar som om regeringen och Baylan nu fått kalla fötter, vilket ju är fullt förståeligt med tanke på den effektbrist som kommer att uppstå till 2020, om också Ringhals 1-2 tas ur drift, om det blir smällkallt i Nordeuropa med en mycket låg vindkraftproduktion, ingen import samt troligen fullt utnyttjad effektreserv. Men inte ens ett hotande ministerstyre, för att skynda på alla vattenmål enligt ovannämnda senaste överenskommelse, är tillräckligt, eftersom det är för kort tid till dess.
    Att sedan alla; politiker, kraftföretagen m fl, fortfarande håller helt tyst om den kommande sönderregleringen av våra älvar och vattendrag för att ”krama ut mera effekt”, kan man ju förstå: för den storskaliga gröna energiomställningen skall fram till varje pris! Jag kan här bara hänvisa till Swecos förnämliga studie ”100 procent förnybart” från 2017-06-15 samt till min egen debattartikel https://second-opinion.se/sonderreglerade-alvar-vid-storskalig-gron-omstallning/

    Och vad blir totalnotan för kapitalförstöringen av nedläggningen av Oskarshamn 1-2 samt Ringhals 1-2? Vi har ju redan en skaplig ren konfiskation för svenska folket vid nedläggningen av Barsebäck 1-2, i och med att aktieägarna hos dåvarande Sydkraft gjordes skadeslösa genom utdelning av motsvarande ägarandelar i vårt statliga Ringhals. Enligt uppgift hade nu redan ca 9 miljarder satsats på en upprustad toppenanläggning i Oskarshamn 2, som inte ens togs i drift.
    Och som lök på laxen av den planerade stora vindkraftutbyggnaden i Markbygden väster om Piteå mm, hur många miljarder måste Svk bygga ut stamnätet för, för att i någon mån ersätta ovannämnda nedlagda kärnkraftproduktion i söder, och detta därtill med en låg utnyttjningsgrad i stamnätet relativt en normal basproduktion (som för vatten- och kärnkraft) samt ökade stamnätsförluster.
    Man kan bara undra: Tar våra senaste regeringar överhuvud något ansvar för Sveriges elenergiförsörjning på ett realistiskt sätt? Att behålla den politiska makten verkar överskugga allt!

  9. Bengt Göran Dalman skriver:

    Du avslutar din text med att Då var det brist på energi men nu blir det främst effektbrist vid höglast. Skulle detta inträffa kan vi räkna med s k ‘roterande frånkoppling’ av abonnenter – ett par timmar i taget för olika samhällen. Jag tycker att det är att skrämmas lite väl mycket för inte blir det första man gör och startar ”roterande frånkoppling” om det inte är balans mellan tillgång och efterfrågan på el utan man gör väl som man brukar dvs importerar el från grannländer. Jag är helt med på att det i huvudsak och under många år framöver innebär ökad elproduktion med kol någonstans. Även om vi importerar från Norge som bara har vattenkraft så innebär vår import att någon annan blir utan. Även priserna kommer att bli skyhöga vid hög elimport som kommer att leda till en turbulent debatt. Jämför hur det var 2010. Jag tror att de som står bakom Energiuppgörelsen delvis tänkt sig att lösa effektfrågan med import och man ser inget problem att importera kolkraft för svenska elbehov eftersom utsläppen sker ju utanför Sveriges gränser och därmed är det inget svenskt problem. Det skulle vara intressant att höra din syn på möjligheter till import och dess konsekvenser. En annan åtgärd man kan göra är att minska elvärmen genom att istället för el värma med fjärrvärme eller biobränsle. Jag har själv varit med om utbyggnad av fjärrvärme till 10 000 småhus i Göteborg och tekniskt, ekonomist fungerade det alldeles utmärkt med nöjda kunder. I Göteborg finns ytterligare 45 000 småhus varav ett stort antal skulle kunna anslutas till fjärrvärme. Förhållandena är liknande på många håll i landet och pga av den besparing som skett hos befintliga kunder så har de flesta fjärrvärmeleverantörer produktionskapacitet över att även leverera och ersätta elvärme. Jag skulle tro att en utbyggnad av fjärrvärme skulle komma igång ju mer el vi importerar eftersom priset på el under vinterperioden då också stiger. Min bedömning är att idag kostar en fjärrvärmeanslutning ca 140 000kr för ett småhus som drar 20MWh värme och ligger i en tätort. Min uppskattning av eleffekten som går till uppvärmning är ca 10 000MW en kall vinterdag och jag baserar den uppskattningen på att jämföra Sveriges Eleffektuttag v3 och v4 2016. v3 var kall och v4 betydligt mildare och enda skillnaden i elbehov måste vara mängden el som gick till uppvärmning. Så det skulle även vara intressant att höra om en minskad elvärmeanvändning kan vara en möjlighet att undvika effektbrist och alla dess negativa konsekvenser.

  10. Lars Sundström Civilingenjör SunToEarth skriver:

    Elisabeth Rachlew skriver att jag ignorerar fakta och att vi redan idag har effektbrist.

    Jag baserar mina fakta helt på Energiöverenskommelsen från 2016 som en helt övervägande majoritet av våra parlamentariska partier ställt sig bakom.
    Till detta kom överenskommelsen från i torsdags om vattenkraften.

    Tåget har gått för kärnkraften och det hjälper inte hur mycket kärnkraftsanhängarna än försöker.

    Nästa steg som måste tas är övergången från fasta nätavgifter till helt rörliga nätavgifter.

  11. Elisabeth Rachlew skriver:

    28 februari 2018 startades Karlshamns oljekraftverk. Både Svenska Kraftnät, som behövde reserven för att stabilisera nätet och det tillgängliga kraftverket startades fem gånger under tio timmar. Dvs vi har redan effekt brist och problem med nätstabilitet. Vore trevligt om detta kom fram i debatten där Sundström helt ignorerar fakta.

  12. Per Åhlström skriver:

    På sätt och vis är det synd att man inte höll fast vid 2010 som slutdatum för kärnkraften. Då hade verkligheten trängt sig på mycket tidigare och tvingat fram en mer realistisk energipolitik. Det är naturligtvis dårskap att tro att väderberoende elproduktion kan ersätta kärnkraften, Det verkar inte gå att göra begripligt med mindre än att effektbristen blir verklighet.
    Att bygga elproduktion som bara ger några procent av den installerade effekten när behovet är som störst är naturligtvis ekonomiskt vanvett.
    Det märkliga är att de som tror på den nya religionen “förnybar energiproduktion” svänger sig med lika många trossatser som de gamla etablerade religionerna, men el produceras inte med trollformler utan med roterande generatorer, eller – på varmare och mer solstekta platser än Sverige) med fotoelektriska paneler. Vindkraft må vara bra där passadvindar blåser och solenergi kan vara bra där luftkonditionering skapar effekttoppar, eftersom elbehovet då samvarierar med solinstrålningen, men Sverige har varken passadvindar eller stort effektbehov på sommaren. Den svenska energipolitiken är utformad som om Sverige skulle vara ett subtropiskt land.
    För att göra det hela än mer obegripligt så ställer samma människor som tror på väderberoende elproduktion krav på mer elektrifiering av samhället. Enda sättet att få den ekvationen att gå ihop är att inte räkna på balansen mellan produktion och konsumtion.
    Och ännu konstigare är det att energibranschen deltar med liv och lust i denna bedrägliga cirkus.
    Är det bara pensionärer som vågar berätta för allmänheten hur det svenska, eller egentligen nordiska – elsystemet fungerar?

  13. Harry Frank skriver:

    Framtidens utsläppsfria elekvation går dock inte ihop.

    F. Wagner Max- Planck Institutet och E. Rachlew vid KTH har gjort en studie av det hypotetiska fallet att all kärnkraft i Sverige ersätts av vindkraft. Analysen” Study on a hypothetical replacement of nuclear electricity by wind power in Sweden” redovisades i ”The European Physical Journal Plus” i april 2016.
    Resultatet som redovisas är att 9 GW kärnkraft som producerar 63,8 TWh elektricitet ersätts av 22,3 GW vindkraft samt ett back- up system med 8,6 GW gaskraft, som tillsammans producerar 64,8 TWh elektricitet. CO2 utsläppen ökar med 50 %.
    Resultatet är ju minst sagt uppseendeväckande, oekonomiskt samt inte klimatvänligt.
    I spåren av förläggningen av Northvolts batterifabrik till Sverige har lovorden och hyllningarna från regeringen och nu senast från energimyndigheten haglat om Sveriges gröna el och dess trygga leveranssäkerhet. Även företag med datahallar har ökat sin etablering i Sverige av samma skäl. Implicit innebär det hela egentligen att kärnkraften har kommit in i finrummet.

    Det ökade intresset för fossilfri svensk el ligger i storleksordningen 30 TWh på årsbasis. Men bakom kulisserna spökar energiöverenskommelsen mellan partierna som säger att till år 2040 skall vi ha 100 % förnybar el, dvs den fossilfria elen från kärnkraft skall fasa ut. Redan år 2020 har fyra reaktorer fasats ut motsvarande 20 TWh el. Kvarvarande reaktorer på minst 40 TWh måste vara borta år 2040 för att uppfylla villkoret 100 % förnybart. Vi får en förlust på ca 60 TWh fossilfri el.

    Ena handen vill lägga ner 60 TWh fossilfri el medan andra handen vill öka dagens elproduktion med ett tillskott av grön el på 30 TWh. Var skall dessa 90 TWh förnybar el komma ifrån och hur skall Sverige kunna övertyga presumtiva exploatörer att detta kan ske ? Med vilken planerbar el skall Sverige kunna upprätthålla en hög trygg leveranssäkerhet utan ökade utsläpp?

    Vetenskapliga artiklar visar att utbyggd vindkraft måste balanseras av gaskraft eller kraftigt utbyggd vattenkraft (inklusive de skyddade älvarna).

  14. Carl-Erik Nyquist skriver:

    Bra Sivert. Detta är en mycket allvarlig fråga som helt förbises av flertalet i branschen. Balansansvaret som ligger på Svenska Kraftnät har inte klart redovisat hur man tänker lösa detta. Som Du påpekar så äger elproducenterna hela balansreserven och borde erbjudas att mot ersättning från SvK ställa upp med en viss roterande balanseffekt utöver de få gasturbiner och effektbortkoppling på konsumentsidan som SvK förfogar över. Stig Göthe f.d. Vattenfalls koncernledning har skrivit ett bra papper om problemet för att få upp det på bordet och försökt initiera Energiforsk och Svensk Energi att belysa problemet. Jag vet ej om det blivit något resultat av detta ännu. Det vore intressant att få SVK. att redovisa hur de hanterar denna viktiga fråga.

  15. Lars Sundström Civilingenjör SunToEarth skriver:

    Hej Sivert Göthlin!

    Jag har tidigare inte känt till Sivert Göthlin.
    Jag har länge letat efter de ansvariga för Vattenfalls huvudlösa energipolitik under de senaste trettio åren. Vattenfall har kostat Sverige hundratals miljarder kronor genom katastrofal politik och Magnus Hall fortsätter på samma sätt än i dag.
    Ledningen för Vattenfall, idag och igår, är elsäljare som misslyckats totalt genom att sälja smutsig el från kol, olja och kärnkraft. Sveriges skattebetalare och elkonsumenter har tvingats betala förlusterna med hundratals miljarder kronor.
    Sivert Göthlin är som Hall en trogen kärnkraftsvän som till varje pris vill behålla så mycket som möjligt av kärnkraften fram till 2040.
    Efter att ha läst Sivert Göthlins insändare förstår jag ännu bättre Vattenfalls problem under se senaste trettio åren. Sivert Göthlins sammanställning av effekttillgångar och effektanvändning är undermålig och även rent matematiskt felaktig.

    Energikommissionens slutrapport från år 2016 ”Kraftsamling för framtidens energi” hyllades av alla politiker och media skriver Sivert Göthlin. Sivert Göthlin skriver att ”dessa politiker och media begrep antagligen mindre eller inget av konsekvenserna”.

    En överlägsen parlamentarisk majoritet bestående av moderaterna, socialdemokraterna, centerpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet har 2016 kommit överens om att Sverige 2040 ska ha 100 % förnybar elproduktion.
    I torsdags kom samma partier överens om ramarna för en miljövänlig vattenkraftsutbyggnad.
    Denna vattenkraftsutbyggnad kan enligt Swecos utredningar ge 4.900 MW extra vattenkraft.

    Vi har idag ingen som helst elbrist, trots att kärnkraftsanhängarna desperat försöker påskina risken för detta. Vi har inte haft något elproblem sedan 2010 då flera kärnkraftsaggregat gick sönder.

    Idag är Sveriges maximala eleffektbehov ca 25.000 MW vid stark kyla. Vi har idag tillgång till ca 35.000 MW eleffekt med alla effektproducenter inräknade inkl vatten, vind, sol, biomassa, avfall, kol, gas, olja, kärnkraft mm. Det är således idag ingen ko på isen ifall vi redan idag får stark kyla.

    Sverige håller nu på med att bygga upp elkrafteffekt så att vi har tillräckligt med effekt till år 2040.
    Det handlar om extra kraftvärme med biomassa om minst 2.000 MW till totalt minst 4.000 MW.
    Det handlar om extra vattenkraft 4.900 MW till totalt 20.900 MW. Härvid ingår krav på vattenkraftsägare att samarbeta med gemensam produktionsledning.
    Utbyggnad av vindkraft beräknas ge 4.300 MW uppskattat effekttillskott utgående från vedertagna 11 % tillgänglighet av total effekt vid stark kyla.
    Tillsammans ger detta 29.200 MW förnybar elkraft till 2040. Detta överstiger Sveriges maximala effektbehov med 4.200 MW.

    Vad kommer att ge oss ytterligare ökad miljövänlig eleffekt fram till år 2040?

    Minskning av effektbehovet
    Energieffektivisering inom alla sektorer. Uppskattad effektminskning 4.000 MW.
    Nyproduktion av byggnader med passivhus och plusenergihus . Uppskattad effektminskning 2.000 MW.
    Ökning av efterfrågeflexibiliteten(förbrukarflexibilitet). Uppskattad effektminskning enligt Sweco 8.000 MW under dygnet.
    Varmare klimat på grund av miljöfarliga utsläpp. Uppskattad effektminskning 1.000 MW.
    Summa 15.000 MW

    Småskalig elproduktion
    Installation av solcellsanläggningar och småskalig vindkraft tillsammans med energilagringssystem. Uppskattad effektökning 1.000 MW.
    Vågkraft. Uppskattad effektökning 200 MW.
    Utökad energilagring i batterilager, saltlager och termiska lager. Uppskattad effektökning 1.000 MW.
    Utbyggnad av småskalig biokraft. Uppskattad effektökning 1.000 MW.
    Summa 3.200 MW

    Sammanlagt miljövänligt effekttillskott 18.200 MW

    Detta ger ett totalt effektöverskott om 22.400 MW vid stark kyla år 2040.

    Till detta kommer möjlig förnybar import från Norge gällande vindkraft och vattenkraft mellan 1000 och 5000 MW som jag dock inte räknar in.

    Övergången till helt förnybar el år 2040 handlar om kunskap och jag bedömer att kunskapen i Sverige är god. Det finns dock ett stort utbildningsbehov under de närmaste åren gällande energieffektivisering. Vi måste därför satsa mycket mer på energiutbildning.

  16. Nils-Erik Nilsson skriver:

    Kärnkraften är också den minst skadliga elproduktionen. Detta visas t.ex. i:
    https://second-opinion.se/energislagens-dodslista-sammanstalld/
    http://analys.se/wp-content/uploads/2015/05/externe-halsorisker-vid-elproduktion-bakgrund2001-1.pdf
    http://analys.se/wp-content/uploads/2015/05/externe-halso-och-miljoeffekter-bakgrund1998-2.pdf
    http://www.externe.info/externe_d7/?q=node/4

    Det är, politiskt oansvarigt, miljömässigt vansinne, hasard med människors liv och hälsa, att drastiskt försämra stabilitet och leveranssäkerhet i elsystemet genom att avveckla vår minst skadliga energiproduktion.
    Den enda förklaring jag kan hitta är att de höga ambitionerna och goda ekonomin skrämt kärnkraftindustrin och myndigheterna att agera på ett psykologiskt felaktigt sätt, som skrämt upp människor. Se
    http://www.mfk.nu/?p=767