Svenska kraftnät höjer prognosen för flaskhalsavgifterna med 35 procent. Ställföreträdande generaldirektören Peter Wigert lyfter fram hög elproduktion i norra Sverige som ett viktigt skäl till prisskillnaderna. Det behövs ny produktion i söder och ökad förbrukning i norr, menar Svenska kraftnät.
I den prognos som Svenska kraftnät släppte i februari räknade man med att flaskhalsavgifterna skulle uppgå till 20 miljarder under 2025.
Bild: Peter Wigert, ställföreträdande generaldirektör på Svenska kraftnät, pekar på behovet av ny produktion i söder och ökad förbrukning i norr för att skapa en bättre balans mellan utbud och efterfrågan i norra respektive södra Sverige.
Nu kan Second Opinion avslöja att Svenska kraftnät höjer prognosen till 27 miljarder – en ökning med 35 procent. Det betyder att Svenska kraftnäts konto i Riksgälden kommer att fyllas på med över en halv miljard kronor per vecka under året.
De stora prisskillnaderna är ett symtom på ett elsystem i djup obalans. Den här veckan ligger till exempel spotpriserna i norra Sverige på 1,40 euro/MWh, medan elkunderna i SE4 får betala över 53 euro /MWh (ca 60 öre/kWh) – alltså nästan 40 gånger mer.
Vad beror den här rätt kraftiga uppskrivningen av prognosen på?
”Det har under året varit otroligt låga priser i norra Sverige (SE1 och SE2) vilket vi ser kommer från en stor konkurrens i de elområdena att producera el, vilket leder till mycket låga priser. Vindkraften har fortsatt att byggas ut och vattenkraften har haft goda förutsättningar med höga magasininnehåll”, skriver Peter Wigert, ställföreträdande generaldirektör på Svenska kraftnät i ett mejl.
Man kan se att prisskillnaderna tilltar i samband med att den flödesbaserad kapacitetsberäkning metoden infördes i slutet av förra året. Ser ni ett samband här?
”Inför införande av flödesbaserad kapacitetsberäkning gjordes parallella körningar med både den gamla modellen för att tilldela kapacitet och flödesbaserad. I parallellkörningarna minskade flaskhalsinkomsterna något med flödesbaserad, med ökad överföring av el i flaskhalsarna men med mindre prisskillnader. Vi ser ingen anledning till andra slutsatser nu men med reservationen att det gamla sättet att tilldela kapacitet inte beräknas. Det vi ser är att det faktiska elflödet i nätet har ökat för perioden efter införandet av flödesbaserat.”
Räknar Svenska kraftnät med att kunna bygga bort flaskhalsarna till 2035?
”Det är inte samhällsekonomiskt lönsamt att bygga nät så att det aldrig finns prisskillnader mellan elområden. I övrigt så argumenterar vi i en debattartikel för behovet av ny produktion i söder och ökad förbrukning i norr för att skapa en bättre balans mellan utbud och efterfrågan i norra respektive södra Sverige.”
Svk uppger att prognosen om 144 miljarder mellan 2025–2035 står fast. Vad baserar ni det på, med tanke på hur svårt det verkar vara att räkna på detta?
”Vi gör bara den längre prognosen en gång per år, så nästa gång till februari 2026.”
Om den nuvarande takten på 27 miljarder om året skulle hålla i sig blir siffran 270 miljarder på tio år.
Malin Johansson, energi- och klimatexpert, på branschorganisationen IKEM menar att situationen i södra Sverige är akut och att man måste agera omedelbart.
– Flaskhalsavgifterna har blivit en geografisk straffskatt. Elanvändarna i södra Sverige betalar höga flaskhalsavgifter och får ingenting tillbaka inom en överskådlig tid, säger Malin Johansson.
Därför borde de stora summorna i flaskhalsintäkter användas till andra åtgärder, menar hon.
– Svenska kraftnät måste använda intäkterna för att höja kapaciteten lokalt genom exempelvis batterier och gasturbiner. Om det krävs ett EU-beslut för att få använda pengarna till att lösa effektbristen, då är det dags för energiminister Ebba Busch att åka till Bryssel och börja bråka, menar Malin Johansson.
Samtidigt minskar efterfrågan på el bland industrierna i elprisområde 4 , vilket beror på att man inte längre vill investera i regionen, konstaterar Malin Johansson.
– Det är en tydlig varningssignal om att vi är på väg åt helt fel håll. Sverige förlorar konkurrenskraft och på sikt även arbetstillfällen, säger Malin Johansson.
Mats Nilsson, elmarknadsanalytiker, menar att de stora obalanserna och prisskillnader riskerar att leda till att systemet förlorar sin legitimitet.
– Vi ser att de här prisskillnaderna är stora och att det dessutom ökar. Det gör det väldigt svårt för företag att verka på marknaden, och vanligt folk förstår inte hur man kunnat tillåta det att blir så här. Det är en farlig utveckling eftersom det öppnar upp för enkla populistiska lösningar, för ingen tror längre på Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen eller Ebba Busch för den delen.
Hur menar du?
– Det blir lätt att komma med populistiska förslag på att återreglera elmarknaden som riskerar att bli dyra och dysfunktionella. Socialdemokraternas förslag om så kallad ”folkhemsel” där staten ska gå ut på marknaden och köpa upp el som sedan ska subventioneras till medborgarna är ett exempel på ett sådant tokigt förslag.
9 Kommentarer
9 Kommentarer
Lars-Göran Johansson
6 juni, 2025: 9:23 f mGenom att, som Svk gjort, dra en konstgjord gräns precis söder om Ringhals och Oskarshamn har Svk skapat ett elområde som har brist på egen elproduktion.
Hade Svk i stället dragit gränsen precis norr om Ringhals och Oskarshamn så hade vi fått ett elområde med överproduktion.
Men tekniskt hade elsystemet varit identiskt med vad det är i dag!
Och hade Svk överhuvudtaget inte delat in Sverige i olika elområden så hade vi även då haft ett tekniskt sett identiskt elsystem. Samma produktionskällor och samma transmissionsledningar.
Inom Sverige, som ett gemensamt land, finns ingen elteknisk obalans. Däremot en elekonomisk obalans!
Det spelar mindre roll var elproduktionen befinner sig så länge som vi har transmissionsledningar som kan överföra elen till andra delar av landet. Och det har vi i Sverige. De räcker ju inte bara till att försörja SE4 utan också till att exportera drygt 3000 MW ut från SE4.
Så, Svk, vad skulle tekniskt sett sluta att fungera om Sverige blev som ca 90 % av EU´s medlemsländer, d v s ett gemensamt svenskt elområde? Skulle Malmö släckas ned?
SvaraMats Nilsson@Lars-Göran Johansson
6 juni, 2025: 10:53 f mvi måste på teknisk väg frikoppla oss från Norge. Phase shifters (vilket inte är dyr utrustning) så att det svenska nätet i första hand kan nyttjas av de som betalar för det. Export sker bara när vi kan göra det. Skillnaden mellan 2011 och nu är att nu är det helt legalt att minska exporten ner till 70%, Vi har många exportkablar där det är möjligt… Så "yes", ett elområde kan fungera med litet teknik och ett annat mandat/uppdrag till svenska kraftnät
SvaraLars-Göran Johansson@Mats Nilsson
6 juni, 2025: 1:42 e mExport/import av el är i grunden positivt. T o m till Norge. Det ökar driftsäkerheten. Och i snitt är de svenska timpriserna ganska OK. EU´s lägsta 2024. Däremot är det inte OK att företag i Skåne tvingas att betala i snitt 68 öre/kWh när motsvarande konkurrerande företag i norra Sverige kan komma undan med 13 öre/kWh (snitt hittills under 2025). Speciellt inte när Sverige tekniskt sett skulle fungera alldeles utmärkt som ett enda sammanhållet elområde med ett gemensamt elpris.
Det är ganska symtomatiskt att Svk aldrig använder sig av några tekniska motiveringar till varför de vill ha kvar våra unika svenska elområden. I stället för Svk ett cirkelresonemang när man, som i artikeln, talar om att: "De stora prisskillnaderna är ett symtom på ett elsystem i djup obalans." Ja, men prisskillnaderna beror ju just på elområdena. Avskaffade Svk elområdena så skulle vi få samma elpris i hela landet. Och därmed balans!
SvaraKlas Roudén@Lars-Göran Johansson
6 juni, 2025: 2:09 e mBäste Lars-Göran!
Själv är jag ju ingen anhängare av våra elområden, vilka ju infördes efter utspelet från Danmark, och som Sverige som vanligt undföll för.
Men du kommer med några förvånande uttalanden.
Våra rent geografiska snittgränser i aktuella latituder har ju funnits sedan långt före indelningen i elområden och infördes för att beräkna gränsen för spänningsstabilitet (spänningskollaps), vilket fortfarande oftast är det dimensionerande fysiska fenomenet i överföringen. Och då var det förstås helt naturligt att beräkna och övervaka det totala aktiva effektflödet, där detta oftast var störst, vilket det fortfarande är söder om Ringhals och Oskarshamn. Lite senare, från mitten av 90-talet sker dessa beräkningar i realtid.
När sedan elområdena infördes, var det ju ganska naturligt att dessa strikt följde ovannämnda geografiska snittgränser, således var gränsdragningen inte något nytt påfund av Svk, som du antyder. Det var och är alltså inte alls någon "konstgjord" gräns utan härrör alltså från ovanstående elkraftmässigt välgrundade övervakningsprincip.
Och sedan var det ju då inte alls så illa som idag i SE4.
Barsebäck mm var i drift, Själland kunde ibland stötta och med ytterligare överföring norrifrån i snitt 4, med allt noggrannare övervakning i snitt4 (vars utveckling jag själv både deltagit i och utövat i kontrollrummet, både hos Vattenfall och Svk), så talade väl ingen då om elområdet söder om snitt 4 som ett bristområde, vilket senare den helpolitiska avvecklingen Barsebäck medförde.
Ovanstående sagt för att förhoppningsvis få lite mera historiskt perspektiv på gränsdragningen för elområdena.
Avslutningsvis, ” Det spelar mindre roll var elproduktionen befinner sig så länge som vi har transmissionsledningar som kan överföra elen till andra delar av landet. Och det har vi i Sverige.”
Ett förvånande uttalande av just dig. Är det inte detta som många gastar om? Att vindkraften i norr tidvis är instängd och att nätet måste byggas ut för detta. Du menar väl inte på fullt allvar det du säger? Och att vi i så fall inte skall sträva efter att ha elproduktionen nära konsumtionscentra? Att ignorera överföringsförluster och tvingas införa snittgränser? De senare infördes ju för att övervaka nämnda spänningsstabilitet, vilket begrepp har ett entydigt samband med reaktiva förluster i långa ledningar vid stora avstånd mellan produktion och konsumtion.
SvaraLars-Göran Johansson@Klas Roudén
6 juni, 2025: 3:01 e mMed all respekt, Klas, för både din kunskap och din långa erfarenhet inom Svk, men vad är det som skulle sluta att fungera om Sverige blev ett enda elområde med ett gemensamt elpris?
I dag kan vi t ex föra ned den effekt som behövs till SE4 och dessutom kan vi exportera drygt 3000 MW söderut från SE4. Skulle det upphöra om Sverige blev ett enda elområde?
SvaraRoger Fredriksson
6 juni, 2025: 8:45 f mAnvänd flaskhals intäkterna för att minska elanvändningen i södra Sverige.
SvaraMagnus Thorstensson
6 juni, 2025: 8:09 f mDet cirkulerar olika förslag att utnyttja de upplupna flaskhalsintäkterna, men märkligt nog är det relativt tyst om det som är explicit tillåtet – mothandel. Enligt artikel 19 i Elmarknadsförordningen är optimering av användningen av kapacitet mellan elområden ett prioriterat användningsområde för dessa intäkter.
Av Svenska kraftnäts årsredovisning för 2024 uppgick intäkterna till 20 126 MSEK medan kostnaderna för mothandel uppgick till 361 MSEK. Det framgår också av årsredovisningen att 1 179 MSEK användes för att reducera tarifferna. Detta är också tillåtet enligt Elmarknadsförordningen, givet att de prioriterade ändamålen uppfyllts i tillräcklig grad, och godkänns av Energimarknadsinspektionen.
Mot bakgrund av att flaskhalsintäkterna sedan år 2020 uppskattningsvis summerar till 154 000 MSEK medan kostnaderna för mothandel för samma period uppskattas till 1 200 MSEK väcker det två frågor till ansvariga myndigheter:
På vilka grunder baserar Svenska kraftnät sina beslut att vid olika tillfällen välja att mothandla eller inte mothandla?
På vilka grunder baserar Energimarknadsinspektionen sitt beslut att de prioriterade ändamålen har uppfyllts i tillräcklig grad för att Svk får lov att använda intäkter för att reducera tarifferna?
SvaraMats Nilsson@Magnus Thorstensson
6 juni, 2025: 10:48 f mBra rutet Magnus!
SvaraBengt Hellman@Magnus Thorstensson
6 juni, 2025: 11:03 f mDet vi bevittnar är ett gigantiskt planekonomiskt misslyckande. Myndigheten Svenska Kraftnät har monopol på transmissionsnätet. Lagstiftning och olika lobbyister från industrin har fokuserat på att förhindra kostnader genom att begränsa investeringar i transmissionsnätet. Resultatet ser vi idag. Dålig lönsamhet i kraftproduktion, höga elpriser och svårigheter att ansluta ny industri i söder.
Det ensidiga fokuset på kärnkraft är orsaken till detta. Bristen på kapacitet i transmissionsnätet har gynnat kärnkraften.
Det gäller för Svenska Kraftnät att få riktig fart på elnätsutbyggnaden. Fortfarande är faslhalsavgifterna flera gånger större än investeringarna i transmissionsnätet.
Svara