Strålsäkerhetsmyndigheten redo för ny kärnkraft 2025

Strålsäkerhetsmyndigheten redo för ny kärnkraft 2025

Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör Nina Cromnier uppger att man satt 2025 som målbild för att kunna ta emot skarpa ansökningar från aktörer som vill bygga kommersiella SMR-reaktorer.

– Det är ett årtal som vi arbetar emot och då vi siktar på att det ska finnas ett färdigt regelverk för att kunna ta emot ansökningar, säger Nina Cromnier.

Det var i samband med IVA:s seminarium, Ny Kärnkraft: förutsättningar för investering, som Nina Cromnier berättade för Second Opinion om myndighetens målbild och om arbetet med att ställa om myndighetens arbete för ny kärnkraft.

Bild: Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör Nina Cromnier förbereder för att ta emot ansökningar om ny kärnkraft. Foto: IAEA/Wikipedia.

Just nu arbetar SSM med att färdigställa det deluppdrag man fått av regeringen som ska vara klart den 28 februari nästa år.

– Det ska innehålla förslag på ändringar i lagar och förordningar för hur det ska bli möjligt att bygga ny kärnkraft med andra reaktortekniker på andra platser än de idag redan existerande siterna för kärnkraft.

Regeringen har också bett SSM att särskilt undersöka och utreda förutsättningarna för SMR-tekniken.

– Det finns väldigt många olika SMR-tekniker men vi tittar främst på de tekniker som vi bedömer kan bli aktuella för Sverige. Alltså där vi kan vänta oss att få tillståndsansökningar. Lättvattentekniken är en sådan vanlig och konventionell teknik.

Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på branschorganisationen Energiföretagen, tycker att det är positivt att Strålsäkerhetsmyndigheten har ett fast årtal att arbeta emot.

– Det är bra eftersom det visar att man arbetar aktivt med detta och har skapat sig en bild av utmaningarna. Annars skulle man inte sätta ett årtal.

Man han hoppas samtidigt att det kan gå snabbare eftersom till exempel Vattenfall uppgett att man kommer att vara klara med sin förstudie om SMR-reaktorer på Ringshalsområdet i årsskiftet 2023–24.

– Ett par aktörer har aviserat att förstudier kring SMR pågår med tidplan om 1–2 år. I händelse att det resulterar i en ansökan till SSM redan inom ett år betyder det att det kan uppstå ett glapp på ett år om Strålsäkerhetsmyndigheten inte är klara förrän 2025. Men det finns inget svart eller vitt i detta. SSM kan så klart i viss mån hantera en ansökan redan idag och vi vet heller inte om eller när en ansökan kan bli aktuell, säger Carl Berglöf.

Det var på ett tidigare seminarium arrangerat av IVA som Vattenfall uppgav att man räknar med en process om sju år för att färdigställa en SMR-reaktor av typen GE Hitachi BWRX-300 från projektstart till driftstart, inklusive licensiering av SSM. Men när den första SMR-reaktorn väl är byggd, kan den processen kortas.

Carl Berglöf (foto Oskar Omne).

– I den första vändan räknar Vattenfall med att det tar fyra år för licensiering och projektplanering och tre år att sätta ihop den första reaktorn. Men när man gått igenom den första processen kan processen kortas ned till fem år, säger Carl Berglöf.

Nina Cromnier utesluter inte heller att myndigheten kan börja ta emot ansökningar tidigare än 2025.

– Det årtalet är det vi nu arbetar emot, men det beror också på när vi börjar få ansökningar. Det kommer att så klart att påverka det arbetet men det är för tidigt att säga exakt hur.

Hon tror också att aktörerna uppskattar att det finns ett klart ramverk för ansökningar.

– Det kan vara en förutsättning för att man ska våga. Det är många bitar som ska komma på plats. Men jag tror att vi kommer att få se många ansökningar för intresset är stort.

Myndigheten har också fått mer pengar av regeringen för att klara av arbetet.

– Vi har fått ett extra tillskott på 25 miljoner kronor för 2023 och 50 miljoner för åren 2024 och 2025. Det är välbehövliga pengar eftersom vi behöver stärka upp kompetensen för att klara av de nya uppdraget.

Vad är det svåraste i det arbete som ligger framför er?

– Det är nog att det ska gå så snabbt vilket ställer krav på vår organisation hur vi tänker och arbetar. Sen är kompetensförsörjningen också en utmaning.

Den tidigaste planerade driftsättningen av en SMR -reaktor är 2028. Då planerar det kanadensiska företaget Ontario Power Generation att en GE Hitachi BWRX-300 ska driftsättas. Annars är runt år 2030 måltavlan för de flesta internationella SMR-projekten.

2 Kommentarer
Av Martin Berg
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Mogens Pilgaard Sørensen skriver:

    Vi er en del rundt i Europa, der håber på mere differentierad energisektor fremadrettet.
    Især forbrugere vil have stor gavn af mere stabil elproduktion, så derfor – heja Sverige på denna 🙂

    VH Mogens | http://www.mps-solutions.dk

  2. Johan Montelius skriver:

    Vi skulle också kunna avveckla Strålsäkerhetsmyndigheten och ersätta den men en ny myndighet – Strålmöjlighetsmyndigheten.

    Utan att känna någon på Strålsäkerhetsmyndigheten så misstänker jag att man under de senast fyrtio åren rekryterat folk som har en grundsyn att radioaktivitet är farligt – till den grad att det inte finns någon hejd på vilka skyddsåtgärder som förordas.

    Att vi skall lägga 20 miljarder på ett slutförvar av kärnbränsle är väl ett tecken som något på att något har gått över styr. Vi skulle kunna gjuta in bränslet i betongkassuner och ställa på en parkeringsplats utan att någon skulle komma till skada men med de krav som finns idag skall de läggas i kopparkapslar för miljarder och sedan ställas i ett bergrum.

    Jag är inte allt för optimistisk när det gäller framtiden för svensk kärnkraft. Det finns allt för mycket motstånd som det kommer ta en generation innan det försvinner.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet