”Största hindret för lagring är gällande lag”

”Största hindret för lagring är gällande lag”

– Batterier har de mångsidiga egenskaper som det framtida elsystemet behöver. Rollfördelningen runt batterierna borde börja med detta som utgångspunkt, inte med frågan vem som ska äga dem, säger Catarina Naucler, forskningschef på Fortum Sverige.

Energilager – centrala och lokala – och då särskilt i form av batterier beskrivs i allt högre grad som en grundbult i det framtida kraftsystemet, präglat av ökande andel intermittent och lokalt producerad el.

– Batterier är flexibla och kan leverera ett stort antal olika nyttor, förklarar Catarina Naucler, baserat på att de både kan producera och konsumera el. I ansträngda situationer kan de tillföra effekt och begränsa belastningen i elnätet, i situationer med elöverskott kan de lagra el.

Än så länge är kostnaderna för batterilösningar för höga för de flesta applikationer, men förutsättningarna förändras i takt med fallande kostnader och mer volatilt elpris. Batteriernas största fiende är ändå – gällande lag. Framför allt gäller detta ”distribuerade lager”, alltså energilager som ligger decentraliserat ute i elnätet, säger Catarina Naucler.

– För att maximera systemnyttan borde energilagren opereras såväl mot dagen-före-, intra-dag-, och balansmarknaderna, som mot lokal, regional och nationell nätnytta. Under normala förhållanden kommer då lagret att laddas vid lågt pris och låg last och laddas ur vid hög last och högt pris.

Som konsekvens borde nätägare inte tillåtas driva energilager, utan snarare vara en köpare av den flexibilitet som lagret kan erbjuda, säger Catarina Naucler, annars uppstår en risk att nätbolag indirekt kommer att påverka marknaden.

Att energilager lyfts fram som ett sätt att öka egenförbrukningen av decentraliserad produktion är enligt Catarina Naucler missriktat:
– En drivkraft för det är att undvika konsumtionsskatt och nätavgifter. Men om detta skapar system- och samhällsnytta är tveksamt. I verkligheten är dagens regelverk ett hinder för att energilager ska kunna skapa nytta, säger hon.

Det finns inte ens en tydlig definition på vad energilager är.

– Nu kallas det konsumtion när lagret laddas och produktion när lagret laddas ur. Det betyder att den som driver ett lager måste betala full energiskatt, trots att vederbörande varken producerat eller konsumerat någon el, utan snarare lånat el från nätet. Utöver detta måste operatören betala full nätavgift.

Sammantaget innebär detta en kostnad på 55-90 öre per kilowattimme (elskatt 32,5 öre + moms + rörlig nätavgift 10-40 öre + moms) för el som lagras och återförs till nätet.

– Det skulle med andra ord krävas en extrem volatilitet på marknaderna, för att skapa lönsamhet i ett lager som opereras för att maximera system- och samhällsnyttan, säger Catarina Naucler.

Ett exempel på att stödsystemen inte alltid präglas av konsekvens är det stöd som utgår, när en elkonsument med egen solelproduktion köper ett lager i syfte att öka egenförbrukningen av den producerade elen. Samtidigt utgår en stor subvention på den egenproducerade el som säljs till elhandlaren och förs ut på elnätet.

– Den subventionen tar effektivt bort incitamentet att själv förbruka den producerade elen. Staten ökar genom de här dubbla stödsystemen sina kostnader, men utan att skapa någon nytta, menar hon.

Om målet är att ge förutsättningar för att investera i och driva energilager, som optimeras mot marknaden för att skapa system- och samhällsnytta, behöver lagen enligt Catarina Naucler förändras på en mängd punkter. Hon sammanfattar:

1. För att skapa en marknad för batterilager behöver nätägaren kunna köpa de olika tjänsterna från lageroperatörer. Nätregleringen bör därför förändras, så att nätägaren ges incitament att köpa tjänster när det är mer kostnadseffektivt än att investera. Detta kommer sannolikt även att sänka kostnaden för kunden.

2. Elskatten för el som laddas i lager och senare återförs till nätet bör tas bort.

3. Eftersom ett lager som optimeras mot marknaderna sammantaget skapar en påtaglig nätnytta, genom att reducera lasten i nätet och även förlusterna, borde inga rörliga nätavgifter utgå. I stället vore det fullt rimligt att en ersättning betalas av nätägaren för nätnyttan.

4. Stödet för lokala lager bör förändras, så att alla kan ta del av systemet även utan egen produktion.

5. Frekvensregleringen behöver bli teknikneutral, så att lager och efterfrågestyrning blir introducerat hos Svenska kraftnät, inte bara som pilotverksamhet.

6. För att kunna hålla ordning på energiströmmarna, måste lagret mätas separat. Lämpligen direkt mot nätet, eftersom det gör det enkelt att hålla reda på in- och utmatad energi, även om det tar bort möjligheten för egenproducenter att optimera lagrets drift mot maximal egen förbrukning av producerad el. Detta är knappast ett problem, eftersom det inte i sig tillför någon egentlig system- eller samhällsnytta.

De här förslagen bör enligt Catarina Naucler även gälla för laddbara fordon som används som distribuerade lager:
– För dessa bör då den energi som matas ut på nätet ges befrielse från skatt och nätavgifter.

Det förutsätter i så fall att fordonen används på en förutbestämd plats. Tänker man att systemet ska gälla på godtycklig laddplats med möjlighet till inmatning, krävs en mer komplicerad lösning, till exempel mätning i bilen och kommunikation via Internet.

4 Kommentarer
Svenolof Karlsson
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Johan Montelius skriver:

    Ett Alexanderhugg vore kanske att ta bort energiskatten och slopa alla subventioner.

  2. Lars Sundström Civilingenjör SunToEarth skriver:

    Artikeln är skriven av Catarina Naucler, som är positivt inställd till kärnkraft, anställd på Fortum och publicerad i en tidskrift, Second Opinion, som delvis ägs av Fortum via Energiföretagen.
    Jag tolkar Catarina Nauclers artikel som att hon är motståndare till att privatpersoner och företag m fl inversterar i elbatterier. “Nätägare borde inte tillåtas driva energilager” skriver hon. Hon vill således hindra nätägare att själva installera energilager i form av batterier.
    Min tolkning av artikeln är att hon vill att Svenska Kraftnät ska bestämma över användningen av batterilager och efterfrågestyrning.

  3. Lars Eriksson skriver:

    Mycket bra och värdefullt att frågan om hur incitamenten för att investera fungerar. I det här fallet lagring av el. Frågan skulle mycket väl behöva vidgas till fler investeringar inom elproduktion och elnät, så heltäckande som möjligt.

  4. Leif Tollén skriver:

    Vad ska vi med batterier till i det Svenska systemet när våra vattenmagasin lär motsvara fem miljarder Tesla batterier?