En del hävdar att smarta tekniska lösningar löser problemet med kapacitetsbristen, men lösningen ligger i första hand i att elnäten behöver förstärkas fysiskt på alla nätnivåer. Det skriver Asoos Rasool, fd vd för Mälarenergi Elnät AB.

Idag har vi inte en betydande effektbrist i det svenska kraftsystemet. Det är viktigare nu att fokusera på att lösa kapacitetsbristen i elnäten än att lösa möjlig effektbrist på sikt. Lösningen på kapacitetsbristen i elnäten kräver stora investeringar i nätförstärkningar på alla nivåer: stam-, region, och lokala elnät. De tekniska lösningarna med smarta mätare och andra lösningar kan underlätta lite i visa situationer men det är långt från tillräckligt. Det behövs mycket mer insatser från alla håll, inte minst från regeringssidan.

Diskussionen kring kapacitetsbristen har varit igång de senaste 1-2 åren. Det finns tyvärr olika uppfattningar och bristande (?) förståelse kring problematiken dess existens och lösningarna. Det gäller inte minst i diskussionen mellan regeringen, politiken och energibranschen. Till och med i energibranschen ger en del aktörer ibland bedömningar och generella lösningar för problemet som kan ge felaktiga signaler och underskatta de stora utmaningar som landet och energibranschen står inför.

Mycket oroande i sammanhanget är när begreppen kapacitetsbrist och effektbrist blandas ihop. Ibland används begreppen för att beskriva problem på ett felaktigt sätt. Vissa aktörer i energibranschen har tydliggjort begreppen på ett bra och pedagogiskt sätt. Här är tex Energimarknadsinspektionens tydliggörande:

”Med kapacitetsbrist menas ofta en av följande två saker. Antingen produceras inte tillräckligt mycket el, eller så har inte elnäten kapacitet att ansluta och leverera el i den utsträckning som efterfrågas. Det är helt enkelt ”fullt” i elnäten”

”Med effektbrist menar man oftast den situation som kan uppstå några timmar en riktigt kall vinterdag när elförbrukningen är så hög att den el som vi producerar i Sverige inte räcker till utan vi behöver importera.”

Kapacitetsbrist på grund av brist på producerad el, det vill säga tillgång till produktionsenheter på nationell nivå, ser jag personligen som en ”enklare” utmaning att hantera och lösa på sikt.

Idag har vi inte betydande effektbrist i det svenska kraftsystemet. Effektbrist som vi får idag kan lösas med ökad import under de timmar/perioder som effekten behövs. Långsiktigt behövs det självklart att vi i Sverige ska ha en tydlig färdplan kopplad till de långsiktiga klimatmålen samt innehållande förslag för nödvändiga regelverk, incitament och affärsmodeller för olika lösningar.

Däremot är kapacitetsbrist i elnäten i Sverige ett akut problem att lösa och en större utmaning att hantera. Redan idag vet vi att bristen är en flaskhals för samhällsutveckling, nya etableringar och ökade expansion i en hel del regioner, kommuner och för hela landet i stort.

En del hävdar att befintliga smarta tekniska lösningar löser problemet med kapacitetsbristen. Efterfrågeflexibilitet, smarta elmätare och andra smarta lösningar kan underlätta läget i visa situationer, i en del av nätet och i städer, under visa förutsättningar. Men detta är långt från tillräckligt. Lösningen ligger i första hand i att elnäten behöver förstärkas fysiskt på alla nätnivåer.

Det handlar om stora investeringar, förstärkningar av nätet, förändringar av nödvändiga regelverk, enklare och snabbare tillståndshantering och incitament. Inte minst handlar det om att ge långsiktiga och hållbara förutsättningar till energibranschen att kunna investera och genomföra de stora förstärkningar.

De minskade intäktsrammarna enligt den nya intäktregleringen kommer påverka inevesteringsnivåer och nätförstärkningar vilket kommer fördröja lösningen för kapacitetsbristen. Det fattas också systemtänk för att hitta det mest effektiva samhällsekonomiska lösningarna. Den sensate skattepolitiken efter januariöverenskommelsen innehållande bland annat nya höjda skattar för lokal kraftvärmeproduktion förenklar inte heller situation och behöver ses över.

Utöver allt detta har vi inte börjat prata och diskutera ännu en utmaning som redan är verklighet i arbetet med att förstärka elnäten. Brist på resurser och kompetens för genomförande av alla investeringsprojekt riskerar att påverka alla planer och kan vara avgörande för att lösa kapacitetsbristen i en högre takt.

Redan idag ser vi stor brist på fältpersonal, konstruktionsresurser, projektledare, beredare och entreprenadföretag som vill och kan genomföra alla projekt. Här behöver branschen, regeringen, myndigheter, utbildningsinstanser, kommuner samla sina krafter ta fram en tydlig strategi och börja arbeta för att säkerställa resurser och kompetens för alla nödvändiga investeringar. Vi ska inte heller glömma det stora behovet av inveteringar för att förnya och förstärka det redan befintliga nätet för att säkra elleveranser vilket också kräver tillgång till stora resurser och rätt kompetens.

***

Foto: Mälarenergi