Frågan ”Hur blåser det när det är kallt” har kommit upp igen. På Second Opinion skriver Mats Olin bland annat att: ”En mycket kall och vindstilla vinterdag, då elpriset kan vara högt, står vindkraftverket still”. På detta svarar Staffan Engström under rubriken ”Det blåser när det är riktigt kallt”. Han hänvisar där till vind- och temperaturmätningar från Östersund. Nästa inlägg är från Mats Olin där han bland annat skriver: ”Men för mig verkar det dock som om det inte alltid blåser när det är riktigt kallt.”. Detta är förstås en nyansering jämför med att vindkraften skulle stå still när det är riktigt kallt. Mats Olin hänvisar även till specifika dagar, och hur mycket vindkraften producerade just då.
Men det gäller att ställa rätt fråga! Frågan är inte ”hur blåser det när det är riktigt kallt” utan ”hur mycket el producerar vindkraften vid hög elförbrukning”. Det kan tyckas vara en petitess, men är dock viktigt. Det kan ju hända att det blåser lite i markhöjd klockan fem på morgonen i dalgångar då det är riktigt kallt. Men det intressanta är hur mycket det blåser där vindkraftverken är, dvs 50-100 meters höjd, och vid den tidpunkt då det är riktigt hög elförbrukning, dvs t ex 8-10 eller ibland 16-18.
Åtminstone två rapporter har gjorts inom detta område: I rapporten ”Vindkraftens tillgänglighet vid hög elförbrukning”, av Lennart Söder, 1987, undersöktes 10 förbrukningstoppar under tidsperioden vintern 1979/80 – vintern 1986/87. En antagen installation av vindkraftverk vid 3 platser i Sverige studerades. Genomsnittseffekten för dessa vindkraftverk vid studerade förbrukningstoppar skulle ha varit ungefär densamma som genomsnittseffekten under hela perioden jan 1980- dec 1985. Hypotesen ”Det är vindstilla vid förbrukningstoppar” kunde uteslutas. Hypotesen ”Det är ofta vindstilla vid förbrukningstoppar” kunde inte bekräftas. Resultaten tydde på att det inte förelåg någon större skillnad mellan vindstyrkan vid förbrukningstoppar och vindstyrkan under det övriga året.
I rapporten ” Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser” av Lennart Söder, 2015, visas motsvarande för 13 elförbrukningstoppar för tidsperioderna 1996-2001 och 2007-2013. Vid dessa perioder var vindkraften från betydligt fler platser än studien från 1987. För dessa 13 tillfällen var vindkraftens medelproduktion 111% av årsmedel för vindkraftsproduktion.
Ja, vindkraftens produktion varierar, även vid hög elkonsumtion. Men de studier som gjorts hittills ger på intet sätt något stöd för hypotesen att det skulle blåsa mindre vid just dessa tillfällen. När man sedan ska räkna ut ”effektnyttan” av vindkraften så måste man förstås beakta just detta, dvs att man ibland får ganska låg effektproduktion (t ex 41% av årsmedeleffekten vid 2011 års elförbrukningstopp) och ibland mycket hög effektproduktion (t ex 220% av årsmedeleffekten vid 1998 års elförbrukningstopp). Jag jämför här med medeleffekten och inte installerad effekt. Anledningen är att vid samma årsenergiproduktion från två kraftkällor så får man också samma medeleffekt. Om man, t ex, har längre blad på vindkraftverk så får man också högre årsproduktion. Vad som ofta diskuteras är om man ersätter en viss mängd TWh av ett energislag med samma mängd TWh från ett annat energislag. Om man ska jämföra ”effektnyttan” för dessa två energislag, t ex kärnkraft/vindkraft, eller vindkraft med långa/kort blad, så bör man ju därmed jämföra effektnyttan för samma mängd TWh, dvs samma medeleffekt. Att jämföra procent av installerad effekt ger inte rätt bild.
För att få fram ”effektnyttan” för något kraftslag måste därmed nyttan från olika situationer viktas ihop. Man kan inte bara titta på extremvärden, på samma sätt som att man inte kan sätta effektvärde = noll för ett kärnkraftverk bara för att det ibland står stilla vid hög elförbrukning. Man måste ha samma metod för att se till nyttan oavsett vilken typ av kraftverk man studerar. Detaljer finns i rapporten ”Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser”.
Lennart Söder
Professor i Elkraftsystem, KTH
1 Kommentar
En Pelle
23 februari, 2017: 7:55 e mProblemet är inte de extremaste förbrukningstopparna, utan när det är ordentligt kallt norr om alperna pga ett högtryck.
Svara2016-01-21 är ett exempel på sådant återkommande väderfenomen, Finlands vindkraft producerade på 1% av installerad effekt, Tysklands på 3% och Sveriges,Danmarks och Norges på 8-11 % av respektive lands installerade effekt , under dygnstoppeffektbehovet efter arbetstid. På en sådan stor yta hjälper ledningar mellan näten föga och effekten måste tillgodoses med annan kraft eller förbrukningen stängas ned.