Stora blad ger vindkraft bättre betalt

Stora blad ger vindkraft bättre betalt

I takt med att vindkraften växer som energikälla blir större vindkraftverk lönsammare än små. Dessutom är de större mer ”systemvänliga”, visar den tyske forskaren Lion Hirth i en studie.

Vindkraftsutbyggnaden har avtagit i Sverige och det beror på dålig lönsamhet. Elpriserna är låga, vilket delvis hänger ihop med överkapacitet i elproduktionen, och det drabbar alla kraftslag. Men för vindkraften är det värre än för exempelvis vattenkraften. Vindkraftverk kan till skillnad mot vattenkraftverk inte välja när elen ska produceras.

Gynnsam vind ger hög produktion i vindkraften och när utbudet av el ökar trycks priset ner. Och ju större andel av elproduktionen som består av vindkraft ju hårdare slår det här på elpriset. Genom att bygga fler vindkraftverk sänks då lönsamheten för hela branschen och man talar därför om att vindkraften ”kannibaliserar på sig själv”.

För en vindkraftägare kan det innebära att när vindkraftverket producerar som mest är det sämst betalt. En mycket kall och vindstilla vinterdag, då elpriset kan vara högt, står vindkraftverket still. För en vattenkraftägare är det tvärt om, när elen är billig kan vattnet sparas och när elen är dyr kan produktionen gå för fullt. För en genomsnittligt producerad MWh får alltså vindkraftägaren mindre betalt än vattenkraftägaren.

Men det finns sätt att öka värdet av vindkraftselen, och det handlar om högre torn och större rotorblad.
– Ett vindkraftverk med större rotor behöver inte lika mycket vind för att producera med maximal effekt. Ett sådant verk kan alltså producera för fullt även när priset på el är högre, säger den tyske energiekonomen Lion Hirth.

Lion Hirth har i rapporten ”Systemvänlig vindkraft” visat att det handlar om stora pengar. Det beror på att vindarna är mer gynnsamma högre upp, men också på att det krävs mindre vind för att nå maximal produktion på ett stort vindkraftvek. Traditionella vindkraftverk med mindre rotorblad behöver en vindhastighet på minst 15 m/s för att producera maximalt, medan de större producerar för fullt redan vid 11 m/s. Det blir alltså fler timmar full produktion för det större verket, men framförallt timmar med bättre betalt.

– Värdet av den producerade el-energin blir 15 procent högre per MWh med stora vindkraftverk, givet en 30-procentig andel vindkraft i elproduktionen, säger Lion Hirth.

Studien visar också att jämfört med andra åtgärder, som till exempel att öka möjligheten att lagra el eller att öka överföringskapaciteten i näten, så är större vindkraftverk effektivare för att öka värdet på den producerade vindkraftselen.

Stora vindkraftverk har också ett värde för elsystemet eftersom de timmar då vindkraften inte kan producera blir färre.

Bild: Stora vindkraftverk skapar värde på flera sätt: högre genomsnittligt pris på producerad el, minskade kostnader för balansering, lägre behov av nätinvesteringar.

Frågan om hur mycket effekt man kan räkna med från vindkraften när elanvändningen är som högst har varit i fokus och varje år gör Svenska kraftnät en bedömning av den tillgängliga effekten. ”Baserat på statistik från vintersäsongerna 2010–2015 antas 11 procent av den installerade effekten från vindkraften finnas tillgänglig under timmen med högst förbrukning”, skriver Svenska kraftnät. Men med stora, avancerade vindkraftverk kan den siffran öka, enligt Lion Hirth. Exakt hur mycket återstår att bedöma.

Värdet på den producerade elen med stora vindkraftverk är beroende av vilken marknadsandel vindkraften har i elproduktionen. Vid låg marknadsandel är det mer ekonomiskt med traditionella vindkraftverk med mindre rotorblad. Men, vid en större marknadsandel blir det mer lönsamt med större verk.

– Det här understryker behovet av att förse investerare med bra information om hur subventionssystemen kommer att se ut på lång sikt, menar Lion Hirth.

Rapporten bygger på att marknadsandelen för vindkraft är 30 procent, vilket är fallet på vissa marknader. I Sverige har vindkraften ännu bara drygt 10 procents marknadsandel.

2 Kommentarer
Mats Olin
Av Mats Olin
VD Second Opinion
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

2 Kommentarer

  • mats persson
    2 februari, 2017: 12:37 e m

    Vilken vansinnigt dålig artikel som bara syftar till att förlänga livet för en bransch som tydligen aldrig kan klara sig utan subventioner.

    Först räknas ett antal självklarheter upp så som att vindkraft bara producerar el när det blåser och när det blåser så blåser det ofta överallt. Detta ger ju ett lägre elpris vilket gör vindkraften olönsam..
    Detta torde väl knappast komma som en överraskning för en normalt tänkande ekonom!
    utbud och efterfrågan styr priset!!

    Sedan så har artikelförfattaren tydligen kommit fram till att vi nu måste börjar subventionera fram nya och ännu större vindkraftsverk för att de skall bli lönsamma!!! Oklart hur stora de skall vara men eftersom det idag byggs upp till 200 m höga verk med 3MW turbin och ca 55m bladlängder så torde det alltså röra sig om större än så!

    Artikelförfattaren kommer aldrig in på var dessa monstersnurror skall byggas i stora antal. Men klart är att det då måste handla om Norrlands inland och områden där som av politiker pekats ut som ”Waste land”. För inte kommer dessa att placeras ut i Stockholms skärgård eller nära större tätorter där det snabbt blir uppenbart vilket vansinne som pågår.

    De områden i glesbygd där dessa vindkraftsverk skall byggas befolkas av människor som av totalt igonerats av våra politiker under lång tid nu. De saknar talan och har inget att sätta emot när deras livsmiljöer krossas av enorma vindindustrier som subventioneras fram runt deras bostäder och friluftsområden.

    Artikelförfattaren har heller inte förklarat hur kalkylen kommer att se ut ifall alla nu bygger högre och större verk som kan producerar el vid något lägre vindhastigheter. Det torde också leda till starkt fallande elpriser när det blåser! Eller är det något jag missat?

    Nej lägg ner fortsatta subventioner på vindkraft då den aldrig kommer att kunna bli ett alternativ till tradionell styrbar och efterfrågestyrd elproduktion.

    Man pratar om lagring av el. Idag finns ingen som helst möjlighet att lagra större effekter eller energimängder på ett kostnadseffektivt sätt..
    tar man till exempel batterier förstår man snabbt efter ett enkelt överslag att det är omöjligt för dagens batteriteknik att lagra el i stor skala..
    Enligt uppskattning finns idag litiumjon batterier som motsvarar en lagringskapacitet på ca 80 Gwh. Den beräknas öka till ca 200 GWh till år 2020. Detta är alltså globalt och gäller samtliga batterier som finns år 2020.
    Svensk kärnkraft skall enlitgt vissa bedömmare ersättas med vind och sol i sverige!
    Svensk kärnkraft producerar idag ca 60 TWh/år . Om vi antar att Sverige år 2020 fick tillgång till världens alla batterier och vi på något sätt lyckas koppla upp dem till vårt elnät. Då kunde vi lagra kärnkraftsproduktionen i ca 1dygn.
    Tar vi hela världens elproduktion som är ca 25000 TWh/år så kan de då lagras i ca 4 minuter..

    Det ger lite perspektiv på vilken potential som finns i att lagra el med batterier i en nära framtid!
    Så länge ingen på ett tydligt sätt kan förklara detta för landets ledande politiker så verkar de forstätta tro att Sverige kan lägga ner all kärnkraften och ersätta detta med undermålig sol och vindkraft.

    Svara
  • Kalle
    1 februari, 2017: 9:16 f m

    Billig el med vindkraft? Av uppenbara skäl det är det inte så.

    Danmark och Tyskland ligger i topp när det gäller höga elpriser.

    http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Electricity_price_statistics

    Svara