“På sikt måste solcellsstödet bort”

“På sikt måste solcellsstödet bort”

Åtgärder som minskar administrationen och förenklar regelverket för mikroproducenter är helt avgörande för att nå målen om en solenergiutbyggnad som inte är beroende av direkta finansiella stöd, säger Johan Lindahl, talesperson för Svensk Solenergi.

Efter en tids sjukdom fick en solcellsägare en räkning på ett par tusen kronor från elnätsföretaget. Solenergianläggningen hade dimensionerats så elproduktionen skulle matcha hans normala förbrukning utan att göra honom till nettoproducent, men nu hade hemmets elförbrukning sjunkit medan mannen låg på sjukhus. Under ett år matades mer el ut på nätet än vad solcellsägaren köpte, vilket gav elnätsföretaget rätten att ta betalt för ett inmatningsabonnemang.

– På grund av sjukdom fick ägaren en betydligt högre nätkostnad, och det är givetvis väldigt olyckligt, säger Johan Lindahl, talesperson för branschföreningen Svensk Solenergi.

– Kravet att mikroproducenter ska vara nettoanvändare av el för att slippa inmatningsavgiften föreslås nu avskaffas i den nya elmarknadslagen som är tänkt att ersätta dagens ellag. Detta är ett förslag som vi till fullo stödjer, säger Johan Lindahl.

Under flera decennier byggdes lagstiftningen för elmarknaden upp kring den traditionella strukturen där el produceras i stora kraftverk för att sedan skickas genom elnätet till passiva konsumenter. Lagstiftningen har därför inte varit anpassad efter den senaste utvecklingen där fler och fler slutkunder väljer att investera i egen elproduktion, batterier eller smart styrning.

– Nu ser vi att regeringen på allvar vill få till dylika förenklingar av lagstiftningen för mikroproducenter. Flera viktiga reformer har redan genomförts, medan andra förslag antingen är ute på remiss eller utreds, säger Johan Lindahl.

Frågan är dock om lagstiftarna har en tydlig bild av de nya små producenterna på elmarknaden, undrar Johan Lindahl. I dagens lagstiftning saknas en entydig definition av begreppet mikroproducent, en otydlighet som smittar av sig i både energipolitiken och utredningar.

Medan inkomstskattelagen definierar mikroproduktion utifrån högst 100 ampere i anslutningspunkten så använder förslaget till ny elmarknadslag 63 ampere och 43,5 kilowatts effekt som gräns för mikroproduktion, och därmed avgiftsfrihet vid inmatning av el på elnätet.

Enligt Svensk Solenergis remissvar till elmarknadslagen är det ”djupt olyckligt” att det i olika lagstiftningar finns olika definitioner på mikroproduktion. Istället för att göra det enklare bidrar lagstiftarna därmed till att öka förvirringen.

Det är givetvis en paradox, tycker Johan Lindahl, då ett av huvudskälen till ny elmarknadslag just är att nuvarande ellag anses vara för otydlig – även av regeringen, eller ”spretig och osystematisk” som Miljö- och energidepartementet uttrycker det i sin promemoria. Tanken är att den nya elmarknadslagen ska införas 1 januari 2019.

Svensk Solenergis målsättning är en utbyggnad av solenergi som står på egna ben och inte är beroende av direkta stödåtgärder. Arbetet med att anpassa lagstiftningen och få bort finansiella, lagmässig och administrativa hinder är en väldigt viktig del i det arbetet.

Den andra delen för att nå det målet är att succesivt, och i lagom takt, fasa ut de direkta stöden som nu finns för solceller. Solcellsstödet från 2009 och skattereduktionen från 2015 har varit viktiga och skapat marknadsvolymer som sänkt priserna. Men även om branschen fortfarande är beroende av visst stöd så är direkta stöd inte hållbara i längden, påpekar Johan Lindahl. I takt med prisreduktionen bör stöden därför sänkas och på sikt tas bort.

– Om solcellsmarknaden ska kunna stå på egna ben måste solcellsstödet försvinna. Vi kan inte ta bort allt på en gång, då skulle marknaden kollapsa, men man skulle kunna sänka stöden med exempelvis 5 procent per år, säger Johan Lindahl.

Därför anser branschorganisationen att det var olyckligt att regeringen i budgeten för 2018 valde att höja stödnivån för privatpersoner.

– Intentionen var såklart god från regeringen då man ville göra det ännu mer lönsamt för privatpersoner att investera i solceller. Men vi hade hellre sett att regeringen redan nu började planera för en utfasning av det solcellstödet för att minska risken för en utbyggnadsbubbla som riskerar att spricka om stöden senare helt tas bort, säger Johan Lindahl.

Generellt är regeringen inne på rätt spår, tycker Svensk Solenergis talesperson. Under 2018 fortsätter arbetet med Utredning om hinder för energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer, ledd av Lise Nordin (mp). Johan Lindahl deltar i utredningen som expert för solenergifrågor. Målet är att i första hand identifiera administrativa och regulatoriska hinder. Under februari kommer en delredovisning utan konkreta förslag men med en genomgång av de hinder man hittills har hittat.

Ett exempel på onödigt hinder är kravet på bygglov för solenergianläggningar som följer en byggnads form. Enligt Svensk Solenergi skapar kravet enbart onödig administration och ökar kostnaderna för alla inblandade. I dag ser reglerna olika ut i olika kommuner. Nu har Boverket presenterat ett förslag till ändring, och det är bra, tycker Johan Lindahl, men det finns fortfarande mycket att städa upp i.

– Vi skulle också gärna se att man helt slopade energiskatten på egenproducerad el som konsumeras i samma fastighet som där den produceras. I dag är det endast mindre anläggningar upp till 255 kW som inte behöver betala energiskatt på egenkonsumerad el, men skattefriheten behöver utvidgas till att även gälla större industritak, säger Johan Lindahl.

Till hösten kommer hinderutredningens slutredovisning med konkreta förslag till hur de hittade hindren bäst ska hanteras.

– Ska vi nå vårt mål om en solenergiutbyggnad som inte är beroende av direkta finansiella stöd så tror jag att åtgärder som minskar administrationen och förenklar regelverket för mikroproducenter är helt avgörande, säger Johan Lindahl.

 

—–

Information om regeringens Utredning om hinder för energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer finns här:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2017/06/dir.-201777/

 

1 Kommentar
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Lars Sundström Civilingenjör SunToEarth skriver:

    Jag är något förvånad över att ingen kommenterat Johan Lindahls artikel. Kan det vara att den är alldeles för vattenkammad och anpassad?

    Jag är någorlunda överens med Johan Lindahl med det mesta utom stödnivåerna.
    Vi har i Sverige endast byggt ut 0,01 promille av möjlig solcellsutbyggnad.
    Att då föreslå att vi ska minska stödnivåerna sänder helt fel signaler. Som ordförande för en organisation förutsätts du vara den som står på barrikaderna och talar i megafonen.
    Ett perfekt exempel är Svensk Vindenergis Charlotte Unger Larson.
    Johan Lindahls attityd känns väldigt akademisk och tillbakalutad.

    Vi har nu 30 % i investeringsbidrag för alla vilket bör kvarstå i minst tio år så att det är enkelt och tydligt vad som gäller.
    Vi måste ha tydliga och klara spelregler som inte ändras nästa år.

    Tänk själv vad motståndarna till förnybart säger: “Inte ens solenergins ordförande vill behålla bidragen så vi skär ner till hälften.”

    Sedan hör jag inget från Johan Lindahl gällande den viktigaste delen som ska få solcellsinstallationerna att ta fart: Den nödvändiga förändringen av de enormt stora och oskäliga fasta elnätsavgifterna till helt rörliga konsumentkostnader som debiteras per förbrukad kWh.

    Om Energibolaget SalaHeby kan klara övergången till helt rörlig nättaxa kan Vattenfall och EON klara det.

    Denna övergång är den helt överlägset viktigaste för solenergin i Sverige.

    Med helt rörlig nättaxa spar du fyra kronor per solcellsproducerad kWh istället för en krona.

    Istället för tio års payoff-tid på en solcellsanläggning får du 2-3 års payoff-tid.