Söder: så mycket kostar ny kärnkraft

Söder: så mycket kostar ny kärnkraft

Professor Lennart Söder frågar sig vad kristdemokraternas ledare Ebba Busch räknar med för kostnader för två nya kärnkraftverk. Hans egen slutsats är att det handlar om minst 200 miljarder kronor eller 20 öre/kWh för all el i Sverige.

Vad kostar ny kärnkraft?
Ebba Busch har nyligen föreslagit ”2 nya kärnkraftsreaktorer i Ringhals”. Men hon har (vad jag sett) inte ännu presenterat några detaljerade förslag. Frågan, som är rimlig att ställa sig, är vad detta då kan kosta. Nedan har jag gjort två ekonomiska beräkningar. Man kan självfallet göra olika antaganden eller bedömningar, men jag tycker att det saknas frågor till Ebba Busch om vad hon menar i praktiken. Hon kanske inte alls håller med mig nedan, men vad menar hon då? Är det andra kostnader eller andra storlekar?

Bild: Hinkley Point C under konstruktion. Foto: EDF.

Min slutsats är att detta förslag innebär kostnader om minst 200 miljarder kronor eller någon form av extrakostnader för kunder (alla i Sverige) om 20 öre/kWh, se detaljer nedan.  Jag undrar vad Ebba Busch anser om detta: Räknar jag fel? Om inte vad är hennes antaganden? Så vem ska betala? Hur ska vi kunna få in en ny el-förbrukande industri om elkostnaderna går upp radikalt? Eller ska elvärmekunderna betala? Eller från stats-kassan?

Beräkning 1: ca 20 öre/kWh
Denna beräkning avser kostnaden ”per kilowattimme” baserat på öppna uppgifter om vad ny, nu pågående kärnkraftsbyggen kostar. Dessa data är just ”per kilowattimme” där man frågat aktörer för länder där byggen just nu pågår. Resultatet innebär en extra kostnad om 20 öre/kWh utslagen på all el i Sverige i en framtid med mycket högre elkonsumtion än idag.

Frågan är hur mycket dyrare ny kärnkraft skulle bli. Det finns ju inget ”vetenskapligt korrekt” svar eftersom alla dessa beräkningar rör framtiden, och man kan aldrig veta vad som händer i framtiden. Beräkningar beror, t ex

– Antagen realränta, vilket i sin tur beror på antagen risk för investerarna. I beräkningarna nedan utgår jag från vad dagens investerare antagit.
– Elpriset sätts, i praktiken, av marginalkostnaden som inte påverkas av investeringskostnaden, utan istället av elproduktions-nivån i olika kraftverk, vilket i sin tur styr vad marginalkostnaden blir.
– Ska man bygga ett Hinkley-Ringhals så måste man, i praktiken, subventionera detta på något sätt, typ ”kärnkrafts-certifikat” eller på nättariffen, eller något annat sätt.

Jag var tidigare medförfattare till en rapport, våren 2020, där Bloomberg citerade med kostnader för, t ex, kärnkraft (se  sidan 12). Bloomberg NEF är en global informationskälla om energiekonomi och deras uppskattningar av vad olika kraftslag kostar (i öre/kWh) bygger på data från respektive land. De gör bara uppskattningar om investeringar som är aktuella, dvs inte för länder där det inte pågår några projekt.

Kärnkraft i Storbritannien kostar, enligt Bloomberg, 159-240 öre/kWh, här antas medelvärdet ca 2 kr/kWh. Vi kan ju då jämföra med vindkraft i Sverige, enligt samma källa 29-40 öre/kWh, dvs ett medelvärdet om 35 öre/kWh. Det tillkommer en så kallad ”värdefaktor” dvs att elen från vindkraft får ett något lägre värde då alla säljer elen samtidigt, men denna skillnad ligger inom felmarginalen för denna översiktliga beräkning. Här inkluderas detta genom att anta att vindkraften kostar 40 öre/kWh.

Angående Hinkley i Storbritannien så är ”Point C”: 2*1600 MW, dvs 2 reaktorer. Ebba Busch föreslog just 2 reaktorer.

Vi kan anta, t ex, att dessa producerar under 90% av året, dvs 0.9*8760*3200 MW= 25 TWh/år. Vindkraft byggs kommersiellt i Sverige idag, och därmed antas här att kärnkraften inte får kosta mer än vindkraften för att också byggas kommersiellt. Med kostnader enligt ovan måste dessa subventioneras på något sätt med skillnaden mellan 2 kr/kWh och 0.4 kr/kWh, dvs 1.6 kr/kWh, för att bli lika konkurrenskraftiga som vindkraft. Totala subventionen blir 25 TWh*1.6 kr/kWh = 1.6*25 miljarder SEK/år = 40 miljarder SEK per år.

Om vi för enkelhetens skull antar en framtida konsumtion om 200 TWh, så blir kostnaden: [40 miljarder SEK]/[200 miljarder kWh] = 20 öre/kWh. Dvs alltid, för alla, och hela året. I dagsläget är konsumtionen ca 140 TWh, men olika prognoser (elbilar, stål-utan-kol mm) talar för en klart ökad konsumtion. Detta är självfallet ingen exakt beräkning, men säger lite om storleksordningen.

Beräkning 2: minst 200 miljarder i investering, med franska kostnader blir det snarare 400
Beräkningen ovan var en beräkning av extrakostnader för kärnkraft i form av ”öre/kWh”. Ett annat sätt är att se vad själva investeringen kräver. Här bifogas två exempel:

Enligt Montel kostar den EPR-reaktor som håller på att byggas i Frankrike (Flamanville) 19,1 miljarder Euro ≈ 200 miljarder kronor. Det avser kostnaden för 1 reaktor om ca 1650 MW.
Enligt The Guardian  är kostnaden för de 2 reaktorerna I Storbritannien, Hinkley point, 23 miljarder pund ≈ 250 miljarder kronor.

Dvs om man vill bygga ”2 reaktorer” så blir Hinkley-kostnaden 250 miljarder kronor, och med Flamanville-kostnaden 400 miljarder.

Man kan självfallet göra helt andra bedömningar om framtida kostnader, men detta bygger på de senast tillgängliga öppna uppgifterna.  Och självfallet blir extrakostnaden mindre om man väljer mindre kärnkraftverk.

 

15 Kommentarer
Lennart Söder
Av Lennart Söder
Professor i elkraftsystem, KTH
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Örjan Berggren skriver:

    200 miljarder är en droppe i havet om man jämför med kostnaden att bygga ut stamnätet från norr till söder, som beräknas kosta mellan 1.000 – 1.500 miljarder, vilket behövs om inta elen för sörlänningar produceras i deras egen närhet. Dessutom är 20 öre ingenting. På min elräkning är elöverföring större än elkostnader redan idag och värre skulle det bli!. Sedan tillkommer skatter på det. Elen är 1/3 av kostnaden på min faktura idag! Ska vi dessutom ha jämn tillgång till el finns inga alternativ, om man inte vill köra kolkraft eller importera kolkraft när det är molnigt och vindstilla, viket det är halva vinterhalvåret!

  2. Max Tjellander skriver:

    Skönt och väntat att Lennart Söder håller sig till sakliga ekonomiska argument, vilket återigen visar på populismen i utspelen från de flesta högerpartier. Visst kan det bli lite dyrare att balansera den intermittenta kraften i närtid innan vi fått till grönare balanskraft och lagring, men aldrig i närheten av dessa hutlösa priser för ny kärnkraft. Att kärnkraftsanhängarna önskar se fler reaktorer är väntat, men att Kristdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna förespråkar subventioner av en kraftkälla som vissa av de slog undan benen för med avregleringen, och som vissa av dem dessutom låg bakom själva, visar bara på den fruktansvärt irrationella politiken de för. Om 10 år kan vi ha 10 GW havsbaserad vindkraft anslutet till det svenska stamnätet, som genererar vad motsvarande 5 kärnkraftverk gör, som är kommersiellt gångbar, med extremt liten projektrisk – det finns inga reella alternativ till detta. Men högerpolitikerna tycker att vi ska subventionera icke förnybar kraft som inte är kommersiellt gångbar…

  3. Peter Nilsson skriver:

    Professor Lennart Söder utelämnar de problem som finns vad gäller säker tillgång till kraft och elnätsdistributionen av el för ett i framtiden säkerligen utökat elenergibehov och av beredskapsskäl. Om vi ska lära oss något av pandemin.

    Lennart Söder har säkert möjlighet att via ett doktorandprojekt hitta den mix av i tid pålitlig kraft som vatten- och kärnkraft samt den mer varierande tillgången på sol- och vindkraft som är vägen framåt

    Jag har svårt att tro på antingen eller utan tror mer på en lagom mix.

    Det förutsätter att man gör en sådan studie åsiktsneutral.

  4. Lennart Nilsson skriver:

    För min del anser jag att professor Söder borde ägna sin skattefinansierade arbetstid mer åt vetenskap, än åt propaganda för vindkraft – som han nu gjort i 20-talet år. Han är dock en god lärare, enligt min egen erfarenhet.

    Jag behöver en bil för att varje dag ta mig till jobbet tryggt, säkert och i tid. Oavsett om bilen jag anskaffar är billig i inköp och/eller i drift, så är det föga värt om bilen vägrar starta vissa dagar, stannar halvvägs andra dagar, och allt som oftast bara går att köra i 15 km/h. Den duger inte, den bilen uppfyller inte kravspecifikationen och jag måste alltså anskaffa ytterligare en bil – en driftsäker sådan.

    Samma gäller för vindkraften. Sveriges elförsörjning är alltför samhällsviktig för att baseras på vindkraft och Söders kalkyler har uppenbara brister vad gäller hur vindkraftens oförmåga ska mötas. Därjämte saknas kostnaden för att läka de brister i elnätskapacitet som vindkraften och nedlagd kärnkraft skapat.

    I mars 2019 skrev Söder ett inlägg här på Second Opinion, om att Texas och systemoperatören ERCOT minsann hittat lösningar på hög andel vindkraft i kraftsystemet. (Det handlade då om svängmassa.)

    https://second-opinion.se/texas-hanterar-brist-pa-svangmassa/

    Söder anser förstås att den ohämmade vindkraftutbyggnaden i Texas är ett föredöme. De senaste tre dagarna med 3-4 miljoner elnätsabonnenter i Texas utsatta för roterande bortkoppling vid -20 grader C pga brist på elproduktion, är skrämmande.

    Men detta är följden av vindkraftens parasiterande på planerbar elproduktion. I en elmarknad, likt den svenska avreglerad, innebär företagsekonomiska överväganden att man lagt ned planerbar elproduktion eller slutat underhålla den.

    ERCOT i Texas, med 75000 MW toppeffekt, har det hett om öronen, och värre lär det bli i efterdyningarna.

    Här i Sverige motsvaras ERCOT närmast av SVK. GD:n säger angående oron för effektbrist i Sverige: ”Svensk export av fossilfri el är mycket stor”.

    https://www.energinyheter.se/20210215/23433/okad-forbrukning-och-hogre-elpriser-vid-kallt-vader

  5. Ricky Andersson skriver:

    Jag har tittat lite på den “extremt” dyra kärnkraftens byggkostnader och om man tar den “katastrofala Olkiluoto som alla vindkratsivrare alltid tar upp och jämför den med Svensk vindenergis egna siffror vad de lagt ut och fått tillbaka i effekt räknat i MW så kostar båda energislagen lika mycket per MW men det största felet (som Svensk vindenergi givetvis vet om) är att man jämför installerad effekt men producerad effekt/år ger nästan exakt lika kostnader per MW.

  6. Carina Berglund skriver:

    Tack Lennart S, hoppas Ebba B och hennes gelikar läser detta! En annan viktig synpunkt är väl byggtiden, låter som om kärnkraftsförespråkarna tror att ett kärnkraftverk byggs i en handvändning! Kolla in Finland…

  7. sven kallstenius skriver:

    Kan någon lyfta fram sanningen om vad det kostar att bygga om elnätet för 2000 vindkraftverk på land
    Vidare hur mkt el som behövs för fossilfria målet 2040. Det behövs dubbelt så mycket som nu minst
    Ställ skog cement industri behöver 100 tals TW för att via elektrolys skapa vätgas
    Batteriproduktion kemi 5-TW
    30-40 datacenters på 600 MW styck Dvs 20TW. 13 TW elbilar etc etc

    Det kostar2000 miljarder att bygga om elnätet. Dvs vi behöver behålla all kärnkraft , bygga gen 4 kärnkraft i Oskarshamn Ringhals och Forsmark o h samt om möjligt skapa havsbaserade vindkraftparker . Kärnkraften är avgörande för balansen i systemet .utan den krävs enorma investeringar i svänghjul och batterianlöggnibgsr .vad är det för sömniga professorer vi.har

  8. Thomas Nyström skriver:

    En liten fråga vindkraften bär väl inte sina egna kostnader som kärnkraften får göra, mycket av vinsten från vindkraften går inte tillbaka till statskassan jämfört med kärnkraften och vattenkraften och har ni tagit med rivning och återställande av mark samt borttagande av ca.1000ton betong vid varje vindkraftverk efter 20års.drift då är dessa skrot men ett kärnkraftverk har en livslängd på ca.80 år.
    Borde man inte ta med dessa aspekter i sina spekulationer angående kärnkraften vara eller inte vara.

    1. Anders Johansson skriver:

      Det är väl lite magstarkt att se avfallshanteringen som ett problem för vindkraft i jämförelse med kärnkraft? Hur diskonterar du kostnaden för 100 000 års absolut avskiljning från biosfären?

  9. Göran Schnitzler skriver:

    En fascinerande allians av betongsossar, kinakramare, dammsugarpartister, teknikoptimister håller nu på att kratta manegen för Miljöpartiet.
    Komihåg sälar och annat som fått MP att rusa!
    Det lär finnas fler än 4% väljare som inte tror på människans förmåga att hantera kärnkraft utifrån avfall, terrordåd, vapen, gruvbrytning samt, möjligen, avskräckande kostnader.
    Min prognos är att ni kommer att skrämma upp MP till över 10% nästa val.
    Bolund har all anledning att glädjas….

  10. Anders Österlund skriver:

    Om Lennart Söder tycker att Europeiska kärnkraftprojekt är dyra undrar man vad han tycker om Europeiska Förnyelsebara projekt. Tyskland, Danmark, Irland och Spanien har höga ambitioner på förnyelsebart och deras privatkonsumenter betalar de högsta priserna, betydligt högre siffror än de Söder refererar till för kärnkraft. I slutändan handlar det om vad som ger lägsta Systemkostnad för ett uthålligt och leverans säkert system. Erfarenheter från Kalifornien och Texas på senare tid vittnar ju om vikten av just ett balanserat system. Kanske skulle debatten fokusera på det och inte på vilka kraftslag som vissa debattörer tycker borde uteslutas. Ingen vet hur 2050 ser ut, alla dörrar behöver hållas öppna så vi bör ha en teknikneutral ansats.

  11. Nils-Olov Jonsson skriver:

    Vi väljer alla våra exempel för att visa vad vi anser riktigt och viktigt. Det är ingen nyhet att kärnkraftbyggen i västvärlden är dyra och tar lång tid. Du tar upp byggen i Storbritannien och Frankrike. Du kunde ha tagit med Finland och USA. Alla med tidplaner och kostnader som vi anser katastrofala. Det är dock inte ovanligt för stora infrastrukturella projekt i denna del av världen – du känner säkert till problemen med utbyggnad av flygplatser liksom andra stora projekt. Du kunde också tagit upp nybyggen som faktiskt gått rimligt bra – i Kina har man ju redan byggt och driftsatt anläggningar som är lika de som är plågsamt sena och dyra i västvärlden. Det finns fler exempel från Kina, Sydkorea och även byggnationerna i Förenade arabemiraten kan nämnas om man beaktar att det är i ett helt nytt område. Vidare de som byggts utanför St Petersburg. Eller finns andra skäl att undvika nämna dessa?
    Jag har 50 års erfarenhet från kärnkraftsbranschen och har varit med om leveranser av 9 kärnkraftsblock i Sverige och Finland. Under senare tid moderniseringar av dessa och t.o.m. rivningsprojektens inledningar och SKB:s ansträngningar att slutföra infrastrukturen för kärnkraften. Det är slående hur svårt det är att idag sätta såväl hållbara kostnads- som tidsmål för stora projekt. Samtliga de leveranser av kärnkraftverk jag deltagit i tog mellan 4 och 7,5 år från start till mål (Villkorslagen fördröjde några). Anläggningarna– sammanlagt 15 st i Sverige och 4 i Finland – togs i drift under 13 år. Samtidigt som en inhemsk industri både mognade och byggdes upp. I en miljö som präglades av osäkerheter och visst motstånd efter 1976 samt avsevärd politiskt betingad turbulens. Varför nu denna, kan tyckas, irrelevanta historiereferens? Jo, därför att jag efterlyser din analys. Det är lätt att säga att det är för dyrt och tidskrävande. Men – låt oss vända på det. Hur mycket får kärnkraften kosta om du ska anse den lämplig att använda? Och vad betyder det för såväl kostnaden för produkten som att kunna bygga den, dvs tidsåtgången? (Kan ju förtjäna påpekas att det tar ca 25 år att bygga vindkraft för att få den energimängd som det katastrofalt försenade Olkiluoto 3 kommer att producera efter att ha byggts under 17 år. Detta om vi bygger i den takt som Danmark gjort de senaste 10 åren.)
    Låt mej ge ett exempel från gången tid. Oskarshamn 3 kostade strax under 11 miljarder (”all inclusive”) att bygga och ta i drift. Markarbetena startade i maj 1980 och provdriften startade 1 november 1985. Kommersiell drift startade 15 augusti 1985. En stor del (3,46 miljarder) var finansiella kostnader eftersom räntorna var osedvanligt höga. Den ursprungliga budgeten var 10,343 miljarder – kostnadsöverskridandet (vars orsak analyserades noggrant) var således ca 6%. Du kan – med osäkerheter medges – översätta till ett dagspris om vi skulle göra det lika bra. Skulle det få dej att anse att kärnkraft vore tillämpligt i vårt energisystem? När blir den det? Och framförallt – hur skulle vi med allt det kunnande och alla de hjälpmedel vi har idag, kunna bli lika bra eller bättre? Kom med bra förslag alla ni som skrev den rapport du refererade till.
    Jag efterlyser således konstruktiva förslag till hur man kan göra kärnkraften konkurrenskraftig i Sverige. Om man nu skulle behöva bygga nytt till någon gång 2030 – 2040. Eller har du/ni gett upp? Eller har andra principiella motiv till att vilja undvika kärnkraft?
    Med de kostnader och tidsplaner som nu uppvisas i västvärlden kommer ingen att bygga den nuvarande typen av kärnkraft förrän man är tvungen. Där är faktiskt Storbritannien nu och därför tar man olägenheten. Likaså Finland som fortfarande har ett beroende till Ryssland och Belarus. Vi kan ju heller inte utesluta att vi sätter oss i samma situation, men vi har tid till förfogande. Under den tiden är det faktiskt lämpligt att analysera vilka möjligheter som står till buds att få tillräckligt billig kärnkraft för att den ska kunna bidra till vårt fossilfria energisystem. Vidare är det lämpligt att när man gör jämförelser mellan energislag, inkludera konsekvenskostnader som är förknippade med respektive energislag. Du har själv debatterat detta tidigare och om du inte redan gjort det kan du ta del av arbeten som utförts i energiutredningar i Nederländerna nyligen – du hittar dem lätt på nätet.
    Slutligen – du tar upp högst relevanta frågor, men har du några förslag på vad man kan göra åt kostnadsstegringen för kärnkraft?

  12. Annika Swanberg skriver:

    Bravo; detta är ju fakta!
    Men alldeles för komplicerat för en politiker för att förstå !

  13. Harry Frank skriver:

    Alternativet att möta en kärnkraftreaktor på 1600 MW i effekt i varje ögonblick är att installera en off-shore vindpark på 1600 MW och dra elen iland med HVDC kabel med sina stationer. På land ansluts en gasturbin på 1600 MW för att fylla ut effekten när det inte blåser fullt eller vindstilla. Nu är anläggningarna jämförbara.
    50 % energi från vindkraften och 50 % från gasturbinen. En sådan anläggning ger en kostnad på ca 100 Miljarder kronor. Men vi får nu utsläpp på ca 2,8 Mton på köpet.

  14. Lars Wiegert skriver:

    Kostnaden 200 miljarder Sek kan vara rimlig, men är inte särskilt mycket om man jämför med de 1600 miljarder som är kostnaden för 100% ‘förnybart’ enligt Swecos rapport.
    (https://www.sweco.se/siteassets/vart-erbjudande/verksamhetsomrade/energi/100_procent_fornybart_2040.pdf).
    Den rapporten är ganska otydlig om vad som ingår men är i sin tur analyserad av Miljövänner för Kärnkraft i följande rapport
    (https://www.mfk.nu/2019/07/11/40-karnkraft-mera-klimatsmart-an-100-fornybart/).
    Det visar sig att om man räknar bort kostnad för fortsatt kärnkraft (underhåll och reinvestering), återstår minst 1000 milljarder som tillkommande kostnad för utopin 100% ‘förnybart’.
    Sedan kan man ju börja med att se till att man inte behöver stänga kraftverk i sina bästa år.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet