DEBATT
Under 2023 startade ett nytt massabruk, som inte förbrukar el utan istället kommer att leverera stora mängder el till nätet, skriver Åke Modée. Industriell förnyelse av massaindustrin kan ersätta tre kärnkraftsreaktorer och detta sannolikt med företagsekonomisk lönsamhet, menar han.
Sveriges kanske viktigaste industri är massaproduktion där skogen blir till fibrer, som sedan blir papper. Industrin förbrukar idag omkring 15 TWh el per år. En förbrukning som ökade åtskilligt när kärnkraften kom och elintensivare processer infördes. En TWh motsvarar elbehovet av 50 000 eluppvärmda villor per år.
Bild: Metsä Fibres nya massabruk levererar el. Foto: Mestä/Petri Lyytikäinen.
Under 2023 startade ett nytt massabruk, som inte förbrukar el utan istället kommer att leverera stora mängder el till nätet. I den finska orten Kemi, nära Haparanda, har Metsä Fibres ersatt ett massabruk med ett nybyggt. Bruket ska producera 1,5 miljoner ton barr- och lövvedsmassa och två TWh förnybar el per år till nätet. Produktionen är extremt miljövänlig och ger en rad värdefulla biprodukter. Investeringskostnaden var drygt 16 miljarder kronor.
Översatt till svenska förhållanden med en produktion på cirka 13 miljoner ton massa per år skulle åtta fabriker, liknande den finska, kunna ersätta dagens omkring tjugofem gamla massabruk. Förutom en rad miljömässiga fördelar skulle en sådan industriell förnyelse av industrin kunna bidra med 31 TWh el per år, vilket motsvarar tre stora kärnkraftsreaktorer. Detta genom att elkonsumtionen till nuvarande massabruk på cirka 15 TWh försvinner och att åtta nya massabruk, vardera med ett elöverskott på två TWh, ger på 16 TWh.
Redan för 20 år sedan redovisade Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) i forskningsprogrammet KAM, Kretsloppsanpassad massafabrik att det fanns stora möjligheter till energieffektivisering och en miljövänligare produktion med tillgänglig teknik. Någon demonstrationsanläggning eller innovativt massabruk har inte etablerades i Sverige.
För 20 år sedan utnyttjade massaindustrin endast hälften av energin i sin skogsråvara. Under de senaste decennierna har löpande förbättringar genomförts genom delprocesser, bland annat med utgångspunkt från KAM-projektet. Energiutnyttjandet i skogsråvaran är idag troligen 60–70 %. De stora vinsterna finns emellertid i nya integrerade fabriker, liknande den som byggts i Finland.
Inom massaindustrin utgör elkostnaderna en betydande del av förädlingsvärdet. Låga elpriser på långa kontrakt har medfört att lönsamheten varit god och inga nya massabruk har etablerats i Sverige under lång tid. Vattenfall sålde två tredjedelar av sin elproduktion för 18 öre per kWh, år 2022[1], samtidigt som det genomsnittliga priset i Norden var 139 öre.
Somliga företag skulle inte överleva ett högt elpris, men det allvarligaste är ändå att låga elpriser gör att industriföretagen tappar incitament till förnyelse och energibesparingar. Industriell förnyelse av massaindustrin kan ersätta tre kärnkraftsreaktorer och detta sannolikt med företagsekonomisk lönsamhet, som i Finland.
[1] https://www.svd.se/a/zEyE21/ny-karnkraft-allt-dyrare-kravs-hogt-elpris-for-att-bli-lonsam
11 Kommentarer
I referensen från Mestä är investeringskostnaden €2,02 miljarder = 23 miljarder SEK.
Det som är intressant här är följande:
1. Om bruket skulle byggt utan elproduktion, hur mycket skulle det kostat, allt annat lika? På det sättet skulle man se kostnaden per kWh producerad (för insatsvaror behövs inte, det är bara kapital och driftkostnader). Försäljningen av el blir då ytterligare ett ben att stå på för massabruket, förutsatt att elpriset är tillräckligt högt.
2. Det är nog inte genomförbart att ha 8-9 sådana anläggningar i Sverige, baserat på ägarstruktur och konsekvenser för boenden i orter som förlorar sin utkomst, men kan man få samma kostnadsfördelar med mindre enheter också?
3. Då massabruk arbetar med höga temperaturer, kan det finnas förutsättningar för vätgasproduktion (helt eller delvis), som då kan utföras effektivare med höga temperaturer. En tanke skulle då vara att göra vätgas vid låga elpriser och sälja elen vid höga priser.
Så, idén är inte fel, men har nog lika lång om inte längre implementeringstid jämfört med kärnkraft. Jag antar att de ägare som har anläggningar som är i relativt gott skick skulle ha svårt att motivera ett helt nytt bruk. Alternativt kanske man kan se möjligheten att enbart bygga om verket till att säkerställa elproduktion.
Detta låter nästan för bra för att vara sant! Siffrorna ger en investeringskostnad på 16/2 = 8 miljarder kr per årlig producerad TWh el.
Och, som jag fattar artikeln, så ingår då dessutom själva massafabriken i detta!
Jämför sedan detta med den likaledes finska Olkiluoto 3, som lär ha kostat drygt 10 miljarder euro eller cirka 114 miljarder kr. Med en kapacitetsfaktor på 0,9 kan den producera cirka 12,6 TWh per år. Det ger en investeringskostnad på 9,0 miljarder kr per årlig producerad TWh.
Och då ingår naturligtvis ingen massafabrik i detta!
Man kan undra om artikelns och mina siffror verkligen kan stämma? Eller om det finns någon annan hake.
Dina siffror stämmer, men om nya massabruk ersätter gamla spar man dessutom 15 TWH el.
En sådan strukturell förnyelse är troligen företagsekonomisk möjlig. Summa summarum är det ett alternativ till några kärnkraftsreaktor och kan byggas på kort tid.
Hurdå?
Frågan är om elproduktionen sker med koldioxidutsläpp till atmosfären ? Kärnkraften gör det inte
Ingen koldioxidutsläpp, det är skogsenergi.
Kollar man på Sveriges territoriella utsläppsstatistik ser det ut som att vi stadigt minskat våra inhemska utsläpp av koldioxid sedan 1990, men verkligheten är en annan. Vi har ersatt fossila utsläpp med biogena dvs skogsenergi. Utsläppen betraktas ofta som neutrala eftersom nya växter och träd förväntas suga upp samma mängd som släpps ut vid förbränning. Men att räkna på detta viset är att föra oss alla bakom ljuset – utsläppen är inte neutrala inom den relevanta tidsramen, det tar åtskilliga årtionden för träden att återuppta koldioxiden.
Kolets kretslopp i biomassan varierar i tid mellan tillväxtens upptag och utsläpp från t.ex. förbränning eller långsam förmultning. Här sluter t.ex. veteodlingen för etanolproduktion kretsloppet mellan år.
Rätt till uttag.
Om jag placerat en viss summa i banken så har jag om 40 år rätt till uttag av samma belopp utan skuld.
Om jag planterat granskog så har jag rätt till uttag och förbränning från denna 40 år senare utan skuld till atmosfärens koldioxidhalt
Snabbväxande trädarter kan skördas på halva tiden.
Hur bråttom är det?
Att bioenergi inte släpper ut CO2 är rena myter och konspirationer som konstruerats av politiska tolkningar helt frikopplat naturlagarna. Klimatet bygger på naturlagarna.
Om dessa massabruk matas med ved som skördats med koldioxidneutrala drivmedel så är detta ju bra. Omhändertaget virke är bättre än urskog ur CO2-synpunkt, på lång sikt.
Bygg vindkraft NU, dessa pappersbruk sen och sen ändå ny kärnkraft så har vi chans klara allt elbehov hela tiden.
Elda sopor för elproduktion NU i alla stunder det ändå eldas fossilt, vid elpriser över 1 kr på marknaden. Värm fjärrvärmesystem med el om elpriset på marknaden är under 20 öre. Ingen elskatt på den elen. Spar då på utsläpp av ”förnybar CO2” träbränslen för att kunna elda mer förnybart då det varken finns vind eller sol i systemen. Vindkraften skulle ju inte gå i konkurs om dom har ett minipris och övriga elkraftslag skulle ha en bättre bottenplatta. Danskarna skulle ändå behöva elda fossilt för systemets skull.
Jaa man talar i egen sak…. industrin maximerar väl alltid sin vinst….. att spara på något kan väl aldrig vara fel…. MEN att allt skall vara utan kärnkraft har en mörk agenda……