Förslagen till skattehöjningar ökar dramatiskt risken för effekt- och kapacitetsbrist på elnätet i flera av våra storstadsregioner. Det skriver vd:arna för Energigas Sverige, Energiföretagen och Avfall Sverige.

Artikelförfattarna: Weine Wiqvist, vd Avfall Sverige, Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen, Maria Malmkvist, vd Energigas Sverige.

Energisystemet är mitt uppe i sin största och viktigaste omställning någonsin. Vi är helt med på att den ska göras. Men regeringens förslagna skatteökning på kraftvärmen motverkar utfasningen av fossila bränslen i stället för att främja den. Januariöverenskommelsens förslag om en ny skatt på avfall till förbränning har samma brister. Tanken är god, nämligen att främja mer materialåtervinning, men skatt som styrmedel är inte effektivt här. Det leder bara till onödiga kostnader.

För att nå ett hållbart samhälle där vi använder förnybar och återvunnen energi, krävs omfattande investeringar. En stor del av investeringsansvaret ligger på oss i energibranschen och industrin, men staten har ett ansvar för att skapa stabila regelverk som ger incitament till investeringar. Nu väljer man i stället att minska utrymmet för vidare investeringar i förnybar kraftvärme och elproduktion.

För gaseldade kraftvärmeverk innebär förslaget en skatteökning motsvarande 473 procent eller 246 kronor per megawattimme. Det är i vissa fall mer än vad själva gasen kostar. En sådan dramatisk ökning på mindre än ett halvår är inte rimlig och kan leda till att gaseldade kraftvärmeverk tvingas att stänga.

Eftersom kraftvärmeverken även producerar el, minskar då både värme- och elproduktionen. Samtidigt ökar elbehovet i och med att hushållen behöver växla från fjärrvärme till värmepumpar. Tillsammans med en ständigt stigande efterfrågan på el inom bland annat industrin och transportsektorn riskerar den redan ansträngda kapacitetssituationen i elförsörjning av våra storstäder att bli akut. Det förstärks av Svenska kraftnäts prognoser för den nationellt allt sämre effektbalansen de kommande åren.

Resultatet blir att Sverige tvingas köpa kolbaserad el från exempelvis Polen vintertid. Det gör verkligen ingen klimatnytta, och motverkar själva syftet med förslaget – att styra mot fossilfrihet. Dessutom uteblir skatteintäkterna om kraftvärmeverken väljer att lägga ner i stället för att fortsätta omställningen till förnybart.

Svensk ekonomi vilar på att vårt näringsliv är globalt konkurrenskraftigt och på utländska investeringar här på hemmaplan. Regeringens förslag skapar osäkerhet bland Sveriges industrier, som är beroende av en säker elförsörjning. Även utländska företag som funderar på att investera i Sverige lyfter ofta konkurrenskraftig och stabil eltillgång som en viktig fråga.

Det höjs nu röster från flera håll att regeringen måste ta ett större ansvar i effektfrågan. Vi stämmer in i den kören. Innan den här typen av förslag läggs måste naturligtvis konsekvenserna utredas grundligt. Dessutom har vi en energiöverenskommelse som ska följas, och som det nu finns all anledning att uppdatera efter dagens nya förutsättningar när det gäller effekt och kapacitet i elnätet. I stället väljer alltså regeringen med stödpartier att föreslå skattehöjningar som:

– Dramatiskt ökar risken för effekt- och kapacitetsbrist på elnätet i flera av våra storstadsregioner.
– Bromsar den omställning som redan tagit full fart inom gasbranschen.
– Gör det omöjligt att göra tillförlitliga beräkningar kring fortsatta investeringar i förnybart.
– Inte kommer att ge något större klirr i statskassan, eftersom de som drabbas av skatten i stället tvingas lägga ner verksamheten.

Det regeringen borde göra är att undanröja hinder för omställningen. Gaseldade kraftvärmeverk kan enkelt gå över till förnybart genom att byta ut naturgasen mot biogas. Men då behövs stabila och långsiktiga villkor för biogasen. Exempelvis måste biogas som samdistribueras via gasnätet kunna tilldelas elcertifikat och tillgodoräknas i EU ETS. När sådana stabila och långsiktiga villkor är på plats kan man börja fundera på effektiva styrmedel som skyndar på den omställning av energisystemet som redan är på god väg.

Vi förstår att syftet med förslaget någonstans är gott, att det kan låta bra på papperet att ”skatta bort det fossila.” Men i verkligheten blir det dåligt på alltför många sätt. Vi är alla fast beslutna att det är mot fossilfrihet samhället ska sikta. Men siktet måste kalibreras, annars riskerar vi att träffa helt fel.

Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige
Pernilla Winnhed, vd, Energiföretagen
Weine Wiqvist, vd, Avfall Sverige

Toppbild: Stockholm Exergis biobränsleeldade kraftvärmeverk i Värtan