MSB föreslår att transmissionsnätet ska klassas som riksintresse. Det kan få stora positiva konsekvenser för dragningen av kommande kraftledningar. Elektrifieringen har hittills hindrats av att elnät inte har haft status som riksintresse. Enligt MSB är det en säkerhetsfråga.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har föreslagit att det svenska stamnätet ska utgöra ett riksintresse. Att MSB nu tar grepp om kraftnätet kan säkra och framskynda elektrifieringen.

Riksintresse är ett legalt begrepp som ger vissa områden och anläggningar företräde framför intressen i ärenden med intressemotsättningar. Om stamnätet i tillståndsfrågor kan ges status som riksintresse så kommer det att få stor betydning för utbyggnad och drift av transmissionsanläggningar som i sin tur kommer att påverka planeringen av regionnät och distributionsnät.

Smidigare tillståndsprocesser
För MSB är det emellertid av säkerhetspolitiska skäl man nu riktar in sig på kraftnätet. Generellt sett behöver totalförsvaret uppgradera olika typer av civila anläggningar till riksintresse som då kan skyddas mot åtgärder som påtagligt kan ”försvåra tillkomsten eller utnyttjandet”.

För stamnätet kan det framöver innebära att exempelvis tillståndsgivande processer med traditionellt långa ledtider kan kortas ner. Beslut om byggande och drift av kraftledningar kan då effektiviseras och säkras på nya sätt.

Riksintressets betydelse
Ett exempel på hur viktigt ett riksintresse för elnät kan vara hittar vi i på Västkusten. Om den planerade 74 kilometer långa 400 kV-ledningen från Skogssäter i Trollhättan till Stenkullen utanför Göteborg hade haft status som riksintresse under tiden för koncessionsansökan 2016, så hade kapacitetsbristen i det västsvenska elnätet idag varit betydligt mindre.

Då hade Länsstyrelsen i Västra Götaland kunnat ge kraftnätet företräde och Skogssäter–Stenkullen-projektet hade idag stått upprest och i drift, eller åtminstone varit mycket nära driftsättning under 2024. Effektsituationen hade varit betydligt bättre för både Göteborg, industrin och generellt i regionen.

Kraftledningar prioriteras lägst
Hittills har kraftnät emellertid inte klassats som riksintresse i tillståndsprövningar. Kraftledningar prioriteras idag lägst av alla jämförbara infrastrukturprojekt. Enligt Svenska kraftnät ges elnät ett sämre juridiskt skydd och befinner sig ”nederst i prioriteringsordningen”, något Second Opinion tidigare har skrivit om.

Det är därför med tydlig lättnad och optimism som Svenska kraftnät nu välkomnar beskedet från MSB. ”Det är med glädje som vi på Svenska kraftnät tar emot detta förslag. Vi har länge pekat på detta behov”, har Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör på Svenska kraftnät, uttalat.

MSB tar styrningen
MSB motiverar sitt förslag med att samhällsviktiga verksamheter är starkt beroende av el för att fungera i så väl fredstid som under kris och krig. Totalförsvarets civila del har däremot under lång tid inte uppmärksammats i relevant planering och man har därför, ”utifrån den återupptagna totalförsvarsplaneringen som tar sin utgångspunkt i det säkerhetspolitiska läget,” ökat arbetet med att analysera och identifiera sina områden. Däri ingår att prioritera upp energiförsörjningen.

MSB har mandat att identifiera och bedöma vilka av totalförsvarets civila områden som är av riksintresse. Om ett område har riksintresse för flera oförenliga ändamål ska företräde ges åt det som bäst främjar ett långsiktigt miljöskydd, men om området eller anläggningen behövs för totalförsvaret ska det enligt MSB ges företräde.

Ointressant elnätet
Inte bara MSB utan många myndigheter har mandat att utse riksintresseområden inom sina sektorer. Därför är vägar, hamnar, flygplatser och järnväg klassade som riksintresse. Och gruvor, telenät, renbetesområden och en hel del näringslivs- och industrianläggningar.

Till och med vindkraft kan i tillståndsärenden klassas som riksintresse, något Energimyndigheten har godkänt. Dock ej elnät. Varken distributionsnät, regionnät eller stamnät kan idag prioriteras som riksintresse framför exempelvis vissa natur- och fritidsområden.

Användes för elproduktion
2013 utsågs Elsäkerhetsverkets dåvarande generaldirektör Elisabet Falemo till särskild utredare i en utredning om riksintressen. Intresset för elnät och elöverföring var emellertid svagt då effektboomen och kapacitetskrisen inte syntes till eller togs på tillräckligt stort allvar på riksnivå.

I en kommentar under Second Opinions artikel om nedprioriterade ledningar skriver Elisabet Falemo att Energimyndigheten däremot ”med framgång” använde sig av metoden ”när områden lämpliga för vindkraftsproduktion utpekades som riksintressen”. Varför inte Energimyndigheten sedan dess har tagit riksintresset vidare till elnäten menar Falemo har att göra med att frågan länge var generellt ointressant i hela energisektorn.

Försökte väcka frågan
”Att transmissionsnät eller regionnät, med några få undantag, inte utpekats som riksintresse beror enligt min erfarenhet på att energibolagen inklusive Svenska kraftnät tidigare inte tyckte att det behövdes,” skriver Elisabet Falemo. ”Idag är situationen en annan och då är det Energimyndigheten man behöver vända sig till för nya bedömningar.”

I januari 2021 överlämnade Svenska kraftnät tillsammans med flera regionsnätsföretag åtgärdsförslag till dåvarande energiminister Anders Ygeman för att effektivisera utbyggnaden av elnätet, skriver Svenska kraftnät. En av åtgärderna var ett önskemål om att energidistribution blir ett riksintresse.

Kraftledning behövdes…
2016 hängde mycket av det västsvenska elnätets kapacitet på Energimarknadsinspektionens koncessionsbeslut som i sin tur var beroende av Länsstyrelsens yttrande, i praktiken godkännande av Skogssäter–Stenkullen-ledningen. Länsstyrelsen var absolut inte motståndare till kraftnätsbygget, bedyrade man, snarare tvärt emot då all regional utveckling rimligtvis kräver el.

Under våren hade man att möte med LRF för att prata ihop sig kring en del utvecklingsfrågor och med på dagordningen fanns den kommande kraftledningen. Enligt mötesanteckningarna la Länsstyrelsen fram sin ”syn på effektiv samhällsplanering” och man kunde bland annat peka på att ”EU har ålagt oss att stärka infrastrukturen för elöverföring i nätet i Norden”. Länsstyrelsen tyckte följaktligen att ”därför behövs denna ledning”.

…men sa ändå nej
Mer än tre år efter Svenska kraftnäts koncessionsansökan kom Länsstyrelsens beslut i december 2019. Länsstyrelsen nekade framdragning genom Bredfjället–Väktorområdets naturområde då det skulle innebära ”påtaglig skada” på området, något Svenska kraftnäts Miljökonsekvensbeskrivning MKB (pdf) hade tillbakavisat redan 2016.

Länsstyrelsens beslut var lokalt sett logiskt med hänvisning till fritidsområdets riksintresse. Naturområdets riksintresse hade med automatik övertrumfat kraftledningen, en klassning som också gjorde det enkelt för Energimarknadsinspektionen att neka koncession. Man river inte enkelt upp en länsstyrelses beslut.

Enklare elektrifiering
Om stamnät generellt hade haft riksintressestatus 2016 så tyder mycket på att Länsstyrelsen i Västra Götaland och Energimarknadsinspektionen hade kunnat ta ett annat beslut. En koncession för Skogssäter–Stenkullen-projektet hade löst många av de utmaningar som dagens regionledning istället får dras med.

Med referens till den säkerhetspolitiska situationen har MSB nu tagit över initiativet kring kraftnätet, något som framöver kan innebära kortare ledtider och skarpare beslut i industriomställningens favör. MSB:s förslag har nu skickats på remiss till bland annat Boverket, andra riksintressemyndigheter och samtliga länsstyrelser, som i ett förmodat positivt regeringsbeslut kan hitta starkare stöd för egna beslut att stödja elektrifieringen.