Att en modell som studerar elsystemet 2045 har fossilfrihet som målbild ifrågasätts just för den utgångspunkten är oväntat och mycket märkligt, skriver Lina Håkansdotter på Svenskt Näringsliv i en replik på Lennart Söder.

I en debattartikel (201027) skriver Lennart Söder att den scenarioanalys för elsystemet 2045 som Svenskt Näringsliv låtit göra skulle leda till importstopp. Inget kunde vara mer fel. För svenska elanvändare är kostnadseffektivitet och leveranssäkerhet avgörande. Vår bedömning är att elanvändningen kommer behöva öka bortåt 200 TWh till 2045 för att säkerställa klimatomställning, samhällsutveckling och välstånd. En förutsättning för att en ökad elanvändning är positiv för klimatet är att elen som används är fossilfri. Att en modell som studerar elsystemet 2045 har detta som målbild ifrågasätts just för den utgångspunkten – fossilfrihet – är oväntat och mycket märkligt. Klimatutmaningen är global och känner inte av några nationsgränser – att modellera ett robust elsystem, som inte är beroende av fossil elimport är därför det moraliskt rätta.

Läs Lennart Söders artikel.

Den långsiktiga scenarioanalys vi låtit göra inom ramen för projektet Kraftsamling Elförsörjning är ingen prognos. Det är en modell, som visar hur ett kostnadseffektivt elproduktionssystem i Sverige skulle kunna se ut 2045. Modellen är robust, den har tagit höjd för relativt torrt väder och för att grannländers eventuella fossila elproduktion inte ska lösa våra försörjningsbehov. Men det är självklart skillnad på denna framtida modell och hur verkligheten kommer te sig. Modellen vi låtit ta fram utgör ett diskussionsunderlag för hur det svenska elsystemet kan bidra till klimatomställningen. Jag är stolt över att vi från Svenskt Näringsliv kan berika den svenska energidebatten med detta underlag, men jag har också full förståelse för att detta nya angreppssätt kan vara svårt att ta till sig i början. Att på ett teknikneutralt sätt optimera elsystemet efter målet kostnadseffektivitet (med fossilfrihet som ett underliggande kriterium) är ju väsensskilt från att titta på hur eller om elsystemet kan fungera med 100 % förnybar elproduktion.

Jag hoppas att vi nu kan låta diskussionen handla om att finna lösningar på de stora utmaningar elsystemet står inför. Den långsiktiga scenarioanalysen indikerar behov av kraftigt ändrat körsätt för vattenkraften, kommer detta ens vara tekniskt och miljömässigt möjligt? Det finns också indikationer på stark korrelation mellan våtår och blåsiga år samt torrår och stiltjeår som kommer utmana elsystemet. Därutöver behöver vi få fram bättre analyser kring Nordeuropas framtida elbehov och kraftbalans.