Replik: Klimatutmaningen känner inte några nationsgränser

Replik: Klimatutmaningen känner inte några nationsgränser

Att en modell som studerar elsystemet 2045 har fossilfrihet som målbild ifrågasätts just för den utgångspunkten är oväntat och mycket märkligt, skriver Lina Håkansdotter på Svenskt Näringsliv i en replik på Lennart Söder.

I en debattartikel (201027) skriver Lennart Söder att den scenarioanalys för elsystemet 2045 som Svenskt Näringsliv låtit göra skulle leda till importstopp. Inget kunde vara mer fel. För svenska elanvändare är kostnadseffektivitet och leveranssäkerhet avgörande. Vår bedömning är att elanvändningen kommer behöva öka bortåt 200 TWh till 2045 för att säkerställa klimatomställning, samhällsutveckling och välstånd. En förutsättning för att en ökad elanvändning är positiv för klimatet är att elen som används är fossilfri. Att en modell som studerar elsystemet 2045 har detta som målbild ifrågasätts just för den utgångspunkten – fossilfrihet – är oväntat och mycket märkligt. Klimatutmaningen är global och känner inte av några nationsgränser – att modellera ett robust elsystem, som inte är beroende av fossil elimport är därför det moraliskt rätta.

Läs Lennart Söders artikel.

Den långsiktiga scenarioanalys vi låtit göra inom ramen för projektet Kraftsamling Elförsörjning är ingen prognos. Det är en modell, som visar hur ett kostnadseffektivt elproduktionssystem i Sverige skulle kunna se ut 2045. Modellen är robust, den har tagit höjd för relativt torrt väder och för att grannländers eventuella fossila elproduktion inte ska lösa våra försörjningsbehov. Men det är självklart skillnad på denna framtida modell och hur verkligheten kommer te sig. Modellen vi låtit ta fram utgör ett diskussionsunderlag för hur det svenska elsystemet kan bidra till klimatomställningen. Jag är stolt över att vi från Svenskt Näringsliv kan berika den svenska energidebatten med detta underlag, men jag har också full förståelse för att detta nya angreppssätt kan vara svårt att ta till sig i början. Att på ett teknikneutralt sätt optimera elsystemet efter målet kostnadseffektivitet (med fossilfrihet som ett underliggande kriterium) är ju väsensskilt från att titta på hur eller om elsystemet kan fungera med 100 % förnybar elproduktion.

Jag hoppas att vi nu kan låta diskussionen handla om att finna lösningar på de stora utmaningar elsystemet står inför. Den långsiktiga scenarioanalysen indikerar behov av kraftigt ändrat körsätt för vattenkraften, kommer detta ens vara tekniskt och miljömässigt möjligt? Det finns också indikationer på stark korrelation mellan våtår och blåsiga år samt torrår och stiltjeår som kommer utmana elsystemet. Därutöver behöver vi få fram bättre analyser kring Nordeuropas framtida elbehov och kraftbalans.

 

3 Kommentarer
Lina Håkansdotter
Av Lina Håkansdotter
Projektledare Kraftsamling Elförsörjning, Svenskt Näringsliv
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Johan Montelius skriver:

    Den analys som Svensk Näringsliv låtit göra är mycket bra och pekar mycket väl på de utmaningar som finns framöver.

    Ett grundläggande problem är dock att den utgår från att klimatet även fortsättningsvis kommer vara en faktor som tas med i beräkningarna. Klimathotet är inne på sista versen och utan målet att ha en fossilfri elproduktion så blir förutsättningarna annorlunda.

    Naturgas i kombikraftverk kanske kommer vara den mest kostnadseffektiva lösningen i en framtid då den subventionerade utbyggnaden av vindkraftverk dominerar produktionen.

  2. Carl-Åke Utterström skriver:

    När vi uppnått 98 procent fossilfrihet med vatten- och kärnkraft och detta inom en tidslängd av tio-, femton år. Vad vinner vi på att införa ineffektiv, intermittent vind- och solkraft över huvud taget?

    Enligt Svenska Kraftnät så räknar med 6 procent på sommaren och 11 procent på vintern av installerad effekt 90 procent av tiden.

    Avfallet från kärnkraften är totalt 6 000 kubikmeter eller en kub med cirka 18 meters sida. Detta kan ställas i relation till att tre stycken vingar om 90 meters längd från tre vindkraftverk motsvarar 90 kubikmeter vilka inte kan återanvändas och förmodligen aldrig någonsin blir oskadligt. 300 vindkraftverk genererar en avfallsmängd på 9 000 kubik eller 50 procent mer än kärnkraften. Men vi har 3 500 vindkraftverk med en livslängd av endast 20 år och förmodligen sjunkande.

    Varför acceptera dessa avfallsmängder när det gäller vindkraften plus att de ödelägger omfattande naturområden med oreparerbara skador.

    Kärnkraften har dödat ett 40-tal personer som funktion av de tre haverierna hittills vilket kan ställas i relation till att vindkraften 2016 under ett enda enskilt år dödade 166 personer.

    Videon “planet of the humans” ihop med miljöaktivist Michael Shellenberger slår fast beträffande solkraften att vi lika gärna kan elda fossilt om man tittar på utsläpp av CO2. Michael har gått från anti-kärnkraft till pro-kärnkraft vartefter han har satt sig i problematiken. Även Gunnar Littmarck f.d. Greenpeace har gjort motsvarande resa.

    Lennart Söder sätt dig gärna mer in i problematiken så kanske du ändrar åsikt.

  3. Alvar Nyrén skriver:

    Det märkliga i denna fråga är att just här skall inte fakta från verkligheten få gälla och sedvanliga vetenskapliga principer tillämpas. Lika uppseendeväckande är att detta inte skall få ifrågasättas och en fri debatt bör hindras enl ledande mediakanaler.
    https://klimathotet.com/

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet