Prisvariationerna nyckeln till bra affärer

Prisvariationerna nyckeln till bra affärer

Högt eller lågt elpris är likgiltigt för elhandlare – de stora pengarna finns att hämta i prisvariationerna, konstaterar elmarknadsanalytikern Anders Plejdrup Houmøller och ger exempel på hur förutsättningarna för bra affärer kan se ut. ”Erfarenheten visar att terminsmarknaden inte är bra på att prognosticera de framtida elpriserna och att den tenderar att överdriva dem. Vi ser också att långtidskontrakt inte är en metod för att minska prisvolatiliteten”, säger han.

För elhandlare/traders är det likgiltigt om energipriserna är höga eller låga – de ägnar sig ju inte åt energiproduktion. Det intressanta för dem är att priserna varierar. Ju mer de gör det, desto större möjligheter till bra affärer – helt enkelt: köp när elpriset är lågt, sälj när det är högt. Det sämsta i ett elhandelsperspektiv är om priserna ligger stabilt, vare sig prisnivån är hög eller låg.

”Samtidigt bör man ha klart för sig att utan energihandlarna skulle prisvariationerna på el- och gasmarknaderna vara ännu större än de är. De duktiga handlarna tjänar på att korrigera felaktiga grossistpriser”, säger Anders Plejdrup Houmøller.

Som känt finns fyra typer av energimarknader: terminsmarknaden (dvs. långtidsmarknaden framåt i tiden), spotmarknaden (dagen före-marknaden), intradagsmarknaden (inom det aktuella dygnet) och balansmarknaden (inom den aktuella drifttimmen).

Ett av Anders Plejdrup Houmøllers exempel förklaras med hjälp av denna illustration, där den gröna linjen visar hur terminspriset (forwardpriset) för Tyskland under första kvartalet (januari-mars) 2023 utvecklades under det fjärde kvartalet (oktober-december) 2022. Den röda linjen visar nivån på det faktiska elpriset i Tyskland (som genomsnitt) under första kvartalet 2023.

Skillnaden mellan forwardpriset och det faktiska elpriset är som synes enorm, och allra störst var skillnaden i början av oktober 2022, då forwardpriset till och med överskred 500 euro/MWh (= närmare 6 kr/kWh). I princip är den potentiella volymen för vinstaffärer alltså allt som ligger över det lägsta forwardpriset.

”Tänk exemplet att tradern säljer el i oktober för leverans i Tyskland under första kvartalet 2023. Innan vi når fram till årsskiftet köper tradern emellertid samma mängd el på samma marknad. Med det har tradern inte längre någon leveransplikt, men har sannolikt gjort en vinstaffär.”

”Samtidigt har tradern genom elförsäljningen i oktober obestridligt bidragit till att sänka forwardpriset, medan det senare köpet av el höjer forwardpriset. Tradern har i praktiken utjämnat elprisvariationen över tid”, säger Anders Plejdrup Houmøller.

Då forwardhandeln förutsätter att stora finansiella säkerheter ställs gentemot elbörserna, är den i praktiken bara något för de riktigt stora aktörerna. De flesta av de mindre energihandlarna begränsar sig till spotmarknaden och intradagsmarknaden, med dess snabba avräkning.

På intradagsmarknaden kan elhandlare och traders tjäna på prisförändringar inom en och samma timme, antingen över tid (under de timmar som föregår den timme då elen verkligen används) eller över rum (köpa i lågprisområden och sälja i högprisområden).

Den stora faktorn här är att vinden och solen inte så ofta beter sig precis så som väderprognoserna förutspår. Ju närmare drifttimmen, desto större brukar diskrepansen bli och desto större potentialen för en vinstaffär.

”Enligt min mening visar energihandlarnas stora förtjänster under 2022 hur dyrt det blir för samhället, om prissignalerna är felaktiga. Du kan tjäna våldsamma belopp bara genom att korrigera elpriserna lite grann”, säger Anders Plejdrup Houmøller.

Han ger det här exemplet från intradagsmarknaden för elområde DK1 (Jylland) söndagen den 2 juli i år. Säg att ”nu” är timme 14 (kl. 14-15), då solcellerna producerade som mest el och även vinden var stark i en stor del av Europa. Titta därifrån framåt till exempel till timme 21 (kl. 21-22).

”Om du tror att elpriset för timme 21 är orealistiskt lågt, köper du el på marknaden för leverans just den timmen. Men innan vi faktiskt når fram till klockan 21, säljer du elen på intradagsmarknaden igen. Om du gjort detta rätt, har du köpt billigare än du sålt. Och du har ingen leveransplikt kvar för timme 21.”

Som framgår av tabellen varierade priset för timme 21 mycket brett, mellan -500 €/MWh och 50 €/MWh (den sista affären för denna timme ingicks till priset 29 €/MWh). ”Det här är förklaringen till att duktiga intradagshandlare tjänar gott”, säger Anders Plejdrup Houmøller.

El kan som känt sparas bara i obetydlig mån – pumpkraft och batterier är de metoder som står till buds. Vilka möjligheter det erbjuder framgår av spotmarknaden samma dag, den 2 juli, som det beskrivna exemplet från intradagsmarknaden ovan.

”På spotmarknaden nåddes prisgolvet -500 €/MWh i flera länder (Tyskland, Österrike, Holland, Ungern, Kroatien) i timme 14, och samma länder noterade alla dygnets högsta pris 94,9 €/MW i timme 22. Med den sortens volatilitet är batterier numera en licens för att trycka pengar”, säger Anders Plejdrup Houmøller.

Det ger en bakgrund till den enorma haussen i fråga om batterier just nu. Under 2022 togs 1 900 MW ny batterikapacitet kopplad till elnätet i bruk i Europa, medan prognosen för 2023 är 3 700 MW, enligt dataplattformen STOREtrack. Till exempel Danske Commodities fick av ägaren Equinor nyligen i uppdrag att driva ett 25 MW:s batteri i Storbritannien.

För ordnings skull kan påpekas att de kommersiella aktörerna under själva drifttimmen kan handla bara med den lokala systemoperatören. De kan alltså inte handla med varandra.

Sammanfattningsvis en synpunkt av Anders Plejdrup Houmøller: terminskontrakt är inte till fördel för konsumenterna.

”I de nordiska länderna visar många års erfarenhet att terminsmarknaden inte är bra på att prognosticera de framtida elpriserna och att den tenderar att överdriva dem. Vi ser också att volatiliteten på forwardmarknaden är lika stor som på spotmarknaden – med andra ord är långtidskontrakt inte en metod för att minska volatiliteten.”

”Fjolåret [2022] visar att volatiliteten på terminsmarknaden dessutom förstärks under tider av turbulens. Och att priserna på terminsmarknaden under tider av turbulens ligger långt över spotpriserna”, säger Anders Plejdrup Houmøller.

***

Foto:  Maxim HopmanUnsplash

Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet