”Prisspridningen startade efter stängningen av R2”

”Prisspridningen startade efter stängningen av R2”

Efter stängningen av Ringhals 2 i slutet av 2019 började prisspridningen mellan elområdena bli tydlig, skriver Mattias Karlsson. Kärnkraftverkens placering i det svenska elsystemet har utgjort tryckpunkter för att kunna kompensera den obalans som finns mellan produktion i norr och förbrukning i söder. När denna förmåga är reducerad är det inte förvånande att prisspridning uppstår, menar han.

Det förs en engagerad diskussion om elpriser i dagsläget och olika argument kring orsaks-verkan-sambanden mellan olika faktorer. För att bättre åskådliggöra de stora dragen kan man titta på den historiska utvecklingen i ljuset av vissa elmarknadshändelser och omvärldsfaktorer för att få ett bättre underlag att dra slutsatser ifrån.

Figur 1. Elpriser på Nordpool (medelvärde per månad och elområde) och effektskatt för kärnkraft 2000-2022/09. Klicka på bilden för förstoring.

Elmarknaden avreglerades 1996 och effektskatten på termisk effekt för kärnkraft infördes i Juni 2000 (lag 2000:466). Elprisutvecklingen på Nordpool har varit relativt stabil med en svagt uppåtgående trend perioden 2000-2011, följt av en svagt negativ trend 2011-2016. Effektskatten har över tid successivt höjts, vilket fram till 2011 följde trenden i elprisutvecklingen, medan den sista höjningen (lag 2015:471) av effektskatten följde på en period av avtagande elpriser. Skatten höjdes i Augusti till en nivå som låg ca 1 öre under elpriset föregående månad.

Samtidigt pågick politiska diskussioner om den framtida energipolitiken där nästan alla kort låg på bordet. Under tiden dessa förhandlingar pågick beslutades från kärnkraftverksägare att reaktorer skulle stängas på grund av bristande lönsamhet, Ringhals 1 och 2 (R12) samt Oskarshamn 1 och 2 (O12), och Vattenfalls vd uteslöt inte en fullständig stängning av samtliga kärnkraftverk [1]. Till slut lyckades politikerna enas om en energiöverenskommelse, ”100% förnybart till 2040, men inget stoppdatum för kärnkraften”, som bl.a. innefattade en avveckling av effektskatten [2].

Tärningen var dock redan kastad för R12 och O12. Först stängdes Oskarshamn 2, som precis genomgått en omfattande säkerhetsmodernisering [3], följt av Oskarshamn 1 ett knappt år senare. En viss ökning av elpriset och en marginell divergens mellan elprisområden kan ses under perioden, något som knappt förekommit sedan elprisområdesindelningen 2011. Efter stängningen av Ringhals 2 i slutet av 2019 börjar prisspridningen mellan elområdena bli tydlig, vilket ytterligare förstärktes av stängningen av Ringhals 1 i slutet av 2020. Medelvärdet av prisspridningen mellan SE4 och SE1 är från och med indelningen i elområden november 2011 till 2020 ca 1 öre och från och med 2020 till nu, september 2022, ca 51 öre. Rysslands invasion av Ukraina 14 månader senare ökar ett redan högt elpris och prisspridning än mer.

Kärnkraftverkens placering i det svenska elsystemet har utgjort tryckpunkter för att kunna kompensera den obalans som finns mellan produktion i norr och förbrukning i söder, vilket både har möjliggjort elproduktion i söder genom att tillhandahålla aktiv effekt och överföring från norr till söder genom att tillhandahålla reaktiv effektkompensering. När denna förmåga är reducerad är det inte förvånande att prisspridning uppstår.

Nedläggningen av de senaste fyra reaktorerna kan sägas ha skett på marknadsmässiga villkor, men det är på en marknad med ett väsentligt inflytande av politiska styrmedel så som t.ex. effektskatten.

[1] Omdebatterad kärnkraftsskatt avskaffades efter 18 år – Second Opinion (second-opinion.se)

[2] Överenskommelse om den svenska energipolitiken – Regeringen.se

[3] Oskarshamn 2 simulator approaches commissioning – World Nuclear News (world-nuclear-news.org)

 

Bild: Det var efter stängningen av Ringhals 2 som prisskillnaderna mellan elområdena tog fart. Foto: Vattenfall. 

 

 

2 Kommentarer
Av Mattias Karlsson
Mattias Karlsson, civ ing elektroteknik
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Mats Egard skriver:

    Mycket klargörande diagram. Jag tänker att kabeln Nordbalt på 700 MW från Nybro i SE4 till Klaipeda i Litauen, som togs i drift i februari 2016 och normalt levererar el i riktning mot Litauen också har bidragit till ökat elpris i SE4.

  2. Klas Roudén skriver:

    En klargörande artikel.

    Karlsson tar här upp två fysiska konsekvenser av nedläggningen av Ringhals 2-1 (R2-1), minskad aktiv och reaktiv produktionskapacitet. Det finns även en avgörande 3:e dito, vilken, som något förvånande, kom som en negativ överraskning även för Svk. Här är orsakssammanhanget följande:

    P g a nedläggningen av R 2-1 så började, helt naturligt, effekten att öka från Mellansverige till Västkusten, dvs i riktningen till SV från NO, och till den grad på vissa ledningar att deras termiska kapacitet uppnåddes. Därför tvingades Svk att begränsa snitt 2-överföringen från Norrland.

    Allltså blev nedläggningen av Ringhals 2-1 3-faldigt skadlig för kraftsystemet:
    1) Förlorad aktiv prod.kapacitet
    2) Förlorad reaktiv prod.kapacitet o därmed minskad kapacitet i snitt 4 (till Sydsverige) och snitt 2
    3) Ytterligare minskning av snitt 2-kapaciteten genom det nya effektsuget NO-SV enligt ovan.

    Så destruktiv för elkraftsystemet blev nedläggningen av Ringhals 2-1 i ett redan försvagat kraftsystem efter nedläggningen av Barsebäck 1-2 och Oskarshamn 1-2.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet