”Priserna saknar korrelation till vad elen kostar att producera”

”Priserna saknar korrelation till vad elen kostar att producera”

I en replik till Mats Nilsson skriver Bengt Ekenstierna att vi måste få stopp på den okontrollerade förmögenhetsöverföring som nu sker. Marknadens aktörer i form av elproducenter och stamnätsoperatören Svenska kraftnät kommer inte att förändra sina beteenden med mindre än att lagstiftningen korrigeras/uppdateras, menar han.

Jag välkomnar docent Mats Nilsson reflektioner på den så kallade BEKEN-modellen, som är en variant av nuvarande prissättningsmodell. BEKEN-modellen skulle lösa problemet redan innan vintern som svenska elkunder drabbats av, där de under det senaste året betalat upp emot 200 miljarder kronor för mycket via sina elräkningar vilka hamnat i fickorna hos elproducenterna, Svenska kraftnät och staten i form av ökade momsintäkter.

I sak är Mats Nilsson och jag överens om att det krävs mer elproduktion, men det tar minst 10 år och innan dess så måste vi få stopp på denna okontrollerade förmögenhetsöverföring som sker nu, vilket är tanken med i BEKEN-modellen. I denna modellen infört en avstämningspunkt där de volymer som avses för den svenska marknaden blir marginalprissatta (röd punkt i figuren nedan) och de tillkommande volymerna som är tänkta att exporteras söderut marginalprissätts för sig (gul punkt).

Som Nilsson ger uttryck för så kommer elproducenterna, som i många fall ägs av utländska intressenter, att efterfråga maximala intäkt på den el som de har att erbjuda marknaden med hänvisning till att det är fri prissättning. Är det verkligen det? Jag hävdar att de gör det redan idag och det skulle i BEKEN-modellen bli synliggjort!

Oligopol
Då vi i Sverige försatt oss i denna situationen, genom nedstängning av 4 500 MW elproduktion under de senaste 20 åren, så att det inte finns en tillgång som är större än efterfrågan, så har vi i praktiken fått en oligopolmarknad. Redan idag sätter de som bjuder in de sista volymerna för att klara exporten så höga priser (den 12 aug var det över 5 kronor per kilowattimme) som enligt mig saknar korrelation till vad denna el kostar att producera. Med andra ord kurvan ovan tror jag har större volymer på högra halvan.

För att förstå hur budgivningen ser ut har vårt team i brev daterat den 15 aug begärt att Energimarknadsinspektionen ska begära ut budgivningen den 12 augusti från Nordpool. Jag hoppas att Mats Nilsson och jag får del av denna informationen för vårt vidare analysarbete. Betänk att vi har all time high-priser den 12 aug. Logiskt ska detta vara på vintern när det är höglast.

Passivitet
I den mån som den politiska passiviteten fortsätter (och lutar sig på att EU elmarknadsdirektiv förhindrar åtgärder), så kommer vi att få fortsatt höga elpriser och sannolikt ännu högre än de vi har idag. Marknadsaktörerna känner varje vecka av hur mycket de kan ta betalt för elen innan kunderna gör ”revolution”. Det är mycket gnällande, men det biter inte på profitdrivna elproducenter.

Det som är besvärande är att Svenska kraftnät via flaskhalsavgifter har bidragit med att fram till idag belasta elkunderna med 54 miljarder kronor – pengar som per definition tillhör elkunderna, men som kunderna varit och fortsatt är tvingade att ”låna” ut till Svenska kraftnät utan ränta och aldrig få tillbaka. Ingen skugga över Svenska kraftnät ledning som blir ett offer för den havererade prissättningsmodellen.

Vem äger problemet?
Kommissionen har bett ACER att titta på frågeställningen i mer allmänna ordalag och de föreslår att gå ifrån marginalprissättning till att varje elproducent får betalt för vad de begär. Det är ett ännu mer radikalt synsätt än BEKEN-modellen och skulle kräva än mer regulatoriskt ingrepp. Den som vill fördjupa sig kan ta del av ACER’s rapport.

Man ska se BEKEN-modellen som ett inspel för att få i gång debatten om vad som måste göras. Vi kan se att marknadens aktörer i form av elproducenter och stamnätsoperatören Svenska kraftnät inte kommer att förändra sina beteenden med mindre än att lagstiftningen korrigeras/uppdateras. Vi har frågat om Energimarknadsinspektionen varit i Bryssel och presenterat problemställningen och vad denna leder till för konsekvenser för inleda en diskussion om nödvändiga regulatoriska undantag. Energimarknadsinspektionen har dock inte gjort detta och det är klart att då händer ingenting från Bryssel. Vi vet att flera andra medlemsstater har uppvaktat kommissionen i andra frågeställningar och fått olika undantag från regelverket efter att de begärt detta.

När och om politiken bestämt sig för att detta är ett problem och att så här kan vi inte fortsätta, då börjar resan mot att lösa problemet. Det är dock bara vänsterpartiet som varit konkreta hur man tar sig an problemställningen, medan de andra riksdagspartierna under valrörelse lovar några tusen kronor i subventioner (som du och jag får betala via skattsedeln). Det är lätt att kommunicera för att attrahera väljare, men likt ett täckförband hjälper det inte mot orsaken till varför det blöder.

Mitt budskap till de svenska elkunder – förberedd er på att elpriset i Sverige kommer att ligga på de nivåer vi nu har och sannolikt ännu högre i framtiden.

 

 

9 Kommentarer
Av Bengt Ekenstierna
Tidigare styrelseledamot Statkraft, tidigare E.ON.
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Rolf Olofsson skriver:

    De politiker vi har begåvats med tycks tro att våra skattepengar är en påse bjudgodis som de godtyckligt kan dela ut till hela världen, men när det kommer till att landets invånare är i behov av stöd är påsen tom. När dom möter höjdarna i Bryssel beter dom sig som en inställsam hund, viftar på svansen och gnäller ynkligt.

  2. Karl Johansson skriver:

    Vattenfall har sålt 72% av sin produktion 2022 riktigt nöjda 28 öre-sen kostar den 7kr. hur kan den öka 25 ggr i pris (2500%)
    Samtidigt påstås skolan tjäna 2%.

  3. Lisa Hardenstedt skriver:

    Det är inte lätt att göra den här frågan pedagogiskt förståelig. Tycker trots det att jag har fått en klarare bild av elproduktion och prissättning genom att läsa Bengt Ekenstiernas förklaringar.

    Så tänker jag på en återbetalning till svenska folket där man påstår att den inte ska komma av skatteintäkter… men visst är det väl just så det är, eftersom Svenska Kraftnät är en statligt finansierad verksamhet – skattemedel alltså, eller? Det vore fint om politikerna informerade mer om ägaren till Svenska Kraftnät i sina debatter…

  4. Hans Persson skriver:

    Jag tycker att nordpol verkar precis som en kartell rätta mig om jag har fel .Det är vad två stycken asfalt bolag åkte dit för några år sedan. Hasse.

    1. Fredrik Steen skriver:

      Nordpool är ingen kartell, det är en marknadsplats. Är det någon vi kan likna vid en kraftkartell så är det väl Energiföretagen Sverige 😀

  5. Johan Jansson skriver:

    Mycket intressant och initierat. Har letat länge i nyhetsflödet efter röster om problemen som orsakas av marginalprissättningen på el. En spridd uppfattning verkar vara att detta inte går att göra något åt utifrån tesen att EU-regler och den ”fria marknaden” inte kan ifrågasättas.

  6. Johan Rönnblom skriver:

    Förslaget från S nu är ju att använda överskottet från Svenska Kraftnät för att kompensera elkunderna, dvs inte skattepengar.

    I mina ögon vore en ny prissättningsmodell helt klart att föredra, men det är nog inte helt enkelt att få en sådan på plats, så regeringens förslag kan på kort sikt vara mer pragmatiskt.

  7. Björn Wetterborg skriver:

    Troligen ligger det en hel del vattenkraft i utbudskurvans högsta delar. Prissättningen av vattnet är medlet för att hushålla så att det finns kvar vatten i magasinen ända tills vårfloden kommer.

    Vatten som inte kan sparas prissätts alltså väldigt lågt medan vatten för vintern idag prissätts väldigt högt. Allt utan koppling till vad kostnaden är för att producera (underhåll och nätavgift).

  8. Magnus Thorstensson skriver:

    Anledningen till att Svk införde elområden i Sverige 2011 var risken att bli fällda i domstol för att exportbegränsningarna medförde lägre pris för svenska kunder än för de utländska.

    På en marknad beräknas priset som en funktion av utbud OCH efterfrågan vilket innebär att priset kan ha bestämts av efterfrågan och därmed inte behöver ha någon koppling till produktionskostnaderna.

    Knappt 40% av elproduktionen är utlandsägd, huvudsakligen genom finska staten (Fortum) därefter norska staten (Statkraft).

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet