Fjärrvärmens “prisdialog” behöver utvecklas

Fjärrvärmens “prisdialog” behöver utvecklas

Branschen har möjlighet att själv ta tag i frågan om skälig prissättning så att fjärrvärmen inte hamnar i samma situation som regleringen av elnät, skriver Bengt Göran Dalman, konsult och tidigare chef för fjärrvärmen inom Göteborg Energi.

Att etablera Prisdialogen var ett mycket bra initiativ från branschen för att skapa förtroende för fjärrvärme både hos kunder och politiker. Initiativet kom efter att branschen ur kundernas perspektiv agerat som döva monopolister, vilket resulterat i att kunderna var missnöjda med prissättning och ville få tredjepartstillträde för alla leverantörer, och därigenom kunna sänka fjärrvärmepriserna.

Prisdialogen utger sig för att ge kunderna inflytande över prissättningen. När det gäller prisökningar mellan år så har Prisdialogen nog haft en återhållande effekt på stora prisökningar. Men när det gäller vilken avkastning fjärrvärmeleverantörer långsiktigt kan få på sin fjärrvärmeverksamhet så har kunderna genom Prisdialogen ingen påverkan. Erfarenheterna från genomförda Prisdialoger visar att fjärrvärmeleverantören ensidigt utan inflytande från kunder bestämmer vilken avkastning man får på sin fjärrvärmeverksamhet. Det enda som krävs av fjärrvärmeleverantören är att i Prisdialogen redovisa vilka krav man har på avkastning, och sedan sätta det pris som ger detta resultat. Avkastningen behöver inte heller vara lika mellan år, utan kan fritt varieras så att när exempelvis bränslepriser går ner så ökar avkastningskravet och därmed priset. En ägare som vill ha hög avkastning från sin fjärrvärmeverksamhet har egentligen bara att beakta hur konkurrenssituationen ser ut för de alternativ som kunderna har. Hittills har det varit el och värmepumpar som sätter den övre gränsen för vad priset kan vara.

I framtiden förväntas elpriserna stiga och därmed ökar möjligheten att höja fjärrvärmepriset och därmed avkastningen. I städer och tätorter där elnäten nått sitt kapacitetstak är inte el ett alternativ för fjärrvärmekunder, så i sådana situationer befinner sig kunderna i en verklig monopolsituation och fjärrvärmeleverantören kan ta ut priser som ger 7, 10, 15, 20% osv i avkastning på totalt kapital, och det finns ingen övre gräns. Så framtiden innebär att kunderna får mindre valfrihet och återigen kommer att känna sig låsta till en döv monopolist med möjlighet till fri prissättning.

En ägare av en fjärrvärmeverksamhet skall givetvis kunna få en skälig avkastning på sin verksamhet, men det finns inget som definierar vad som är skäligt. Idag är det ägaren till en fjärrvärmeverksamhet som ensidigt definierar vad som är skäligt. Givetvis kan man som kommunal ägare till en fjärrvärmeverksamhet tycka att det är bra att från fjärrvärme ta in överskott som används för att täcka andra underskott inom annan kommunal verksamhet. Om fjärrvärmen har privata ägare så går pengarna till aktieägarna. Som ägare till en fjärrvärmeverksamhet skall man ha med sig att regering och riksdag gett fjärrvärmen goda förutsättningar, men inte för att ägarna skall få oskäligt höga avkastningar, utan för att fjärrvärmen är en del i landets energiförsörjning och energipolitik.

Fjärrvärmen har ingen koncession, som för elnät, men det förväntas att fjärrvärmen byggs ut där det är rimligt. Idag finns fjärrvärmeverksamheter som har så höga avkastningskrav att kanske 90% av potentiella nya kunder köper fjärrvärme, där 100% skulle valt fjärrvärme med skälig avkastning. Det är nog så att man genom detta agerande skapar bästa avkastning på sin fjärrvärmeverksamhet, men var det så regering och riksdag tänkte när man fattade beslut om fjärrvärmens ramförutsättningar? Konsekvensen blir ju också att de 10% som väljer bort fjärrvärme med största sannolikhet väljer en elbaserad lösning, som därmed belastar elnätet och försvårar omställningen till fossilfritt inom andra sektorer i samhället som inte har några bra alternativ till el. Dessutom kommer dessa elbaserade värmelösningar att försämra den nationella effektbalansen och öka på importbehovet.  Man kan således inte betrakta fjärrvärmen som vilken annan konkurrensutsatt marknad som helst utan ägarna till fjärrvärme måste se fjärrvärmens roll i Sveriges energiförsörjning och agera sig utifrån någon skälighetsprincip när det gäller avkastning.

För att få inspiration till vad som kan vara skälig avkastning så kan man ta fram några olika perspektiv. För elnät som i mångt och mycket liknar fjärrvärme när det gäller risk med mera så har Energimarknadsinspektionen kommit fram till att skälig avkastning är under 4% på totalt kapital (bokförda värden). Många elnätsföretag har överklagat men det ger ändå en uppfattning om vad myndigheten anser i frågan. I fastighetsägarnas rapport Het marknad anger man att avkastningen för alla varuproducerande företag 2012–2016 var 6,5%. Man kan fråga sig hur argumenten ser ut för att fjärrvärme skall ha högre avkastning än konkurrensutsatta varuproducerande företag

För att Prisdialogen skall fortsätta att skapa förtroende för fjärrvärme så behöver den utvecklas och ge inriktningar på skälighet för både befintliga verksamheter och för expansion av näten. Branschen och Prisdialogen har nu möjlighet att själv ta tag i dessa frågor så att fjärrvärmen inte hamnar i samma situation som regleringen av elnät.

 

 

Bengt Göran Dalman
Av Bengt Göran Dalman
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

De senaste kommentarerna

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet