Investeringsklimatet för elproduktion är dåligt, det slår branschorganisationen Eurelectric fast i en rapport. Politiken skapar en ond cirkel där nya regleringar ger oförutsägbarhet som hindrar investeringar och i detta läge försöker politiker desperat se till att nödvändiga investeringar sker genom ytterligare regleringar.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Det är onödigt svårt att få till investeringsbeslut på den europeiska elmarknaden. Det är slutsatsen av den rapport som den europeiska branschorganisationen Eurelectric nyligen släppte. Anledningen är framför allt de politiska regleringarna som ger osäkerhet, men också högre upplåningsräntor till följd av finanskrisen, snedvridningar i detalj- och grossistleden samt ad hoc-skatter på nationell nivå. ”De viktigaste hindren för investeringar skulle kunna lösas om politiker levererar politisk konsekvens och prioriterar långsiktigt strategiskt tänkande framför kortsiktiga ingripanden”, skriver Eurelectric i ett pressmeddelande. 

Niclas Damsgaard, energimarknadsanalytiker på Sweco, menar också att förutsättningarna för investeringar är dåliga: både i Europa och Norden.
– Förbrukningsprognoserna pekar på att vi i Norden först efter 2020 kommer vara tillbaka på de nivåer som Norden låg på före finanskrisen. Den lägre efterfrågan påverkar naturligtvis lönsamheten och därmed viljan att investera i såväl befintlig som ny produktion, säger han.

Samtidigt som efterfrågeminskningen håller tillbaka lönsamheten i energisektorn och därmed investeringsviljan är subventionerna på förnybar energi en faktor som driver investeringarna än mer från den konventionella elproduktionen.
– De subventionerade kraftslagen blir gradvis mer lönsamma, kostnaderna faller, tekniken utvecklas och det producerar bättre energi. Men att effekten finns när den behövs är en annan fråga, vi behöver den konventionella kapaciteten för att systemet ska hålla ihop. Men som energipolitiken ser ut nu undergräver vi lönsamheten för konventionell elproduktion, investeringar här blir inte lika lönsamma, säger Niclas Damsgaard.

Om utvecklingen fortsätter med stora subventioner av förnybar energi kommer marknaden att förändras påtagligt i framtiden.
– Vi kommer att få en marknad där den förnybara energin står för en större och större andel och den kommer att producera mer och mer, men inte hela tiden på grund av väderberoendet. Det kommer att medföra att vi får många fler pristoppar. Det finns två vägar att hantera detta. Antingen tillåter politikerna detta och säger att så här ska det vara och det får konsumenterna acceptera. Den här formen av förutsägbarhet är väldigt viktig ur ett investerarperspektiv, säger Niclas Damsgaard och fortsätter:

– Men om man bestämmer sig för att politiskt kapa topparna så rycker man undan fundamenten för att få investeringar i konventionell elproduktion, för det är i topparna lönsamheten för att få till investeringar finns. Om vi går på den här vägen kommer vi att se ännu mer politiska ingrepp och få en situation som vi har i Storbritannien där investeringarna är centralstyrda, allting behöver statligt stöd för att investeringar ska till. Det är inte långsiktigt bra för vare sig elbolag eller kunder. Jag tror inte att staten är bättre på att bedöma investeringar än elbolagen själva, säger han.

Eurelectrics David Porter, säger i ett pressmeddelande att politiken innebär en risk för investeringsklimatet.
– Även om investerare hanterar sina affärsrisker väl är de politiska och regulatoriska risker som de utsätts för ofta ohanterliga. Politiker bör försöka återställa stabiliteten genom bättre konsekvens och samordning, säger han.

Niclas Damsgaard anser att energipolitiken i Sverige både innehåller styrkor och svagheter för investeringsklimatet. Han anser att alliansöverenskommelsen i sig är ett rimligt ramverk för investeringar, man att långsiktigt bör subventionerna till det förnybara fasas ut och lönsamheten i dessa investeringar drivas fram av koldioxidpriset. När det kommer till kärnkraften bedömer han dock att det finns en betydande politisk osäkerhet kvar, eftersom det finns skilda uppfattningar mellan de politiska blocken.

Och det är just i kärnkraften vi för Sveriges del kan se den riktigt stora investeringsutmaningen när de existerande kärnkraftsreaktorerna har gjort sitt. Och det är inte orimligt att det kommer att ske i början av 2020-talet är Niclas Damsgaards bedömning.
– Det är då vi börjar få utmaningar i investeringarna på allvar, hur ska vi ersätta reaktorerna? Med intermittent produktion, annan kärnkraft eller kanske gaskraftverk, frågar sig Niclas Damsgaard.

Vad krävs för att det ska bli möjligt att få till investeringar i ny kärnkraft i Sverige?
– Koldioxidpriserna är i det närmaste obefintliga, så de bidrar inte med någon effekt på priset. Det skulle behövas en mer stringent klimatpolitik med ett reellt pris på koldioxidpris för att investerare ska se lönsamheten i en investering i kärnkraft. Och för att investerarana överhuvudtaget ska kunna utvärdera ett investeringsbeslut måste de veta vilka krav myndigheten ställer. Det är ju därför Vattenfall har lämnat in sin ansökan. Ett problem i dag är att varje land ställer upp specifika krav. Att ta fram unik design för varje land ger högre kostnader och här finns det skäl för svenska myndigheter att inte avvika för mycket från andra länders krav.

Niclas Damsgaard vill bort ifrån subventionerna och se en utveckling där koldioxidutsläpp ska kosta mer. Det är en bra grund för investeringar i såväl kärnkraft som förnybar elproduktion.
– Jag tycker att man borde styra med koldioxidavgifter i stället. Visst kan det behövas olika statliga stöd för att introducera ny teknologi men det massiva stöd som har varit i förnybar energi rycker sönder hela marknaden och skapar en oförutsägbarhet för dem som vill investera i elproduktion.

Eurelectric uppmanar Europas regeringar att snabbt genomföra en integrerad europeisk energimarknad och att Europeiska kommissionen borde uppmuntra till större anpassning mellan EU:s och staternas energipolitik: ”Beslutsfattarna bör skapa en allmän ram som gör det möjligt att marknaden ska fungera och därmed uppmuntra de investeringar som är mest lönsamma och minska kostnaderna för energiomställningen som ska ge mindre koldioxidutsläpp.”, skriver Eurelectric.