Övervägande positivt om kommissionen

Övervägande positivt om kommissionen

I måndags överlämnade energikommissionen sitt betänkande till regeringen. Second Opinion har frågat sex personer som på olika sätt är initierade i energifrågan om vad de tycker om betänkandet.

Ulf Moberg, teknisk direktör på Svenska kraftnät
– Det är ett bra betänkande, det täcker in de flesta av de viktigaste frågorna för framtidens energisystem. Personligen tycker jag det är glädjande att se att man har tagit våra frågor på allvar med systemets förändring, utveckling och vilka konsekvenser det kommer att få för systemtjänsterna, leveranssäkerheten och den framtida driftsäkerheten.

Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers
– Energikommissionsarbetet har varit en bra kompetenshöjande övning för politiker och andra. Det har löst de stora energiföretagens kortsiktiga problem, men det finns ju uppenbarligen mycket kvar att göra för att hantera den snabba teknikutvecklingen. En del av de här uppgifterna har betänkandet identifierat i form av nya utredningar som behövs. Men det kommer att krävas mer under de närmaste åren, därför att den industriella utvecklingen inom energiområdet går så raskt.

Lina Palm, Senior Political Advisor på Uniper
– Det är en bra överenskommelse som man har slutit, så det är inga överraskningar i slutbetänkandet jämfört med vad som har kommunicerats tidigare. Jag kan väl dock tycka att den konsekvensbeskrivning som ges i slutet av betänkandet känns ganska knapphändig. Jag hade gärna sett lite mer utförliga skrivningar kring hur bland annat de 18 TWh förnybart kommer att påverka marknadssituationen för befintlig kraftproduktion. Huruvida den produktionen finns kvar eller inte får ju ganska stora konsekvenser för staten och elsystemet.
– Men som helhet är vi på Uniper nöjda med energiöverenskommelsen som har slutits. Det har varit helt avgörande att man har tagit bort effektskatten och sänkt fastighetsskatten för vattenkraften, det är något som vi verkligen välkomnar.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige
– Den stora framgången är att det är en överenskommelse över blockgränserna, nu får man signalerna till hela samhället att det är dit vi ska gå. Man får en färdriktning, man får ett beslut om 100 procent förnybart till 2040, man får andrum i omställningen. Det är en stabilitet. Sedan tycker jag det är bra att man fick fram ett effektiviseringsmål, eftersom det är den billigaste åtgärden. Men framför allt är detta en framgångsberättelse över svensk förhandlingsteknik och pragmatism. I den tid vi lever med en enorm polarisering är detta ett kvitto på att man faktiskt kan komma överens, trots att man har olika uppfattningar.

Andreas Regnell, Strategichef på Vattenfall
– Själva betänkandet är i stort sett detsamma som ramöverenskommelsen, som var ett jätteviktigt steg för svensk energiindustri men framför allt svensk industri. För det skapar en plattform, för att vi ska fortsätta ha ett av världens bästa energisystem. Och med den här överenskommelsen ska vi fortsätta ha det i tjugo år till och har tid till att bygga nästa generations bästa energisystem.
– Det hade blivit väldigt bråttom med marknadsfrågan om inte energiöverenskommelsen hade sett ut som den gjorde, men givet att den nu skapar en stabilitet så uppstår inte de här frågorna akut. När det i betänkandet uttrycks att omställningen kräver ett ökat behov av systemtjänster så är det en bred beskrivning och skulle kunna inbegripa en rad typer av instrument. Systemtjänster är ett sätt att beskriva att systemet i slutändan måste hålla ihop.

Mikael Möller, näringspolitisk chef för IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige
– Det har varit väldigt bra att den här utredningen har varit så mån om att lära sig genom att komma ut och se hur vi i industrin har det, det har varit en stor styrka. Det som är jätteviktigt för oss som basindustri är att vi har ett robust elsystem som levererar konkurrenskraftig el till oss. De bitar i överenskommelsen som rör slopad effektskatt, minskad fastighetsskatt till vattenkraften och inget stoppdatum för kärnkraften är därför jätteviktiga bitar för oss och vi är glada att man har kommit dit man har kommit. Inom överskådlig tid kommer vi att behöva baskraften.
– Vi är också glada över att energy only-marknaden är en modell som man vill stå fast vid. Man pratar om att titta över behov av möjliga förändringar och det är klart att i en sådan diskussion kommer vi att vara måna om att få in basindustrins intresse i den.

1 Kommentar
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

1 Kommentar

  • Lennart Lidnberg
    12 januari, 2017: 10:09 f m

    Och de initierade i verkligheten, det vill säga vi kunder, vi får inte uttala oss utan enbart så kallade insiders.Det finns ingenstans i överenskommelsen en konsekvensbeskrivning för den enskildes kostnadsökning som konsekvens av överenskommelsen. Men vi kunder räknas inte.

    Svara

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet