”Överge missriktad miljökonservatism”

”Överge missriktad miljökonservatism”

I en andra artikel om intressekonflikter med ursprung i förnybar kraft skriver Mats Nilsson om den småskaliga vattenkraften. Avsikten från myndigheternas sida tycks vara att kraftverk mindre än 1 500 kW ska rivas ut, skriver han.

All energiproduktion har påverkan på kringliggande miljö och måste värderas utifrån olika hållbarhetsaspekter. Jag behandlar i olika artiklar intressekonflikter kring hållbarhetsfrågor som förnybar elproduktion ger upphov till. En remissrunda i form av s k samråd (från vattenmyndigheterna) som behandlar hur denna värdering av effekter på närmiljön ska göras när det gäller i första hand småskalig vattenkraft för prövning i domstol 2022-2024 har precis avslutats. Det ser mörkt ut för den småskaliga vattenkraften att kunna få en individuell bedömning där miljöåtgärdernas nytta vägs mot dess kostnader.

Bild: Naturvårdsverket vill att dammen vid Järle Kvarn mellan Örebro och Lindesberg ska rivas. Där finns sedan länge ett litet vattenkraftverk och vattnet har fördämts i flera hundra år. Syftet med rivningen är bland annat att gynna fisk och musslor. Den 18 mars föll domen som gick på Naturvårdsverkets linje. Domen är överklagad till Mark- och miljööverdomstolen. Foto: Mats Olin.

En god vattenmiljö och effektiv tillgång på vattenkraftsel är viktigt för Sverige. Vattenkraften är ett produktionsslag med en produktionsprofil som är gynnsam för systemsäkerheten. Visserligen beror vattenkraft av nederbörd men det är enklare att arbeta med denna typ av väderberoende än till exempel vindkraft. Knapphet eller full produktion går att förutsäga. Men småskalig vattenkraft (som vi behandlar i denna artikel) har konsekvenser för närmiljön/biotopen. Därför finns det en diskussion om åtgärder som kan vara rimliga i förhållande till nytta och kostnader. EUs vattendirektiv och det svenska regelverket försöker ange riktlinjer för att väga olika intressen. Rimliga åtgärder kan enligt Havs- och vattenmyndigheten åstadkommas med totala produktionsförluster på upp till 2,3 procent. Regeringen har godkänt Havs- och vattenmyndighetens nationella plan som bland annat innebär ett riktvärde för alla huvudavrinnginsområden.

Å ena sidan ska myndigheterna försöka hålla sig inom ramen för de 2,3 procenten, å andra sidan ska åtgärderna vara samhällsekonomiskt acceptabla. Småskalig vattenkraft hanteras schablonmässigt av vattenmyndigheterna ur ett samhällsekonomiskt perspektiv: Även om en utredning i form av en samhällsekonomisk analys av åtgärderna ska göras på lokal nivå, enligt regeringens beslut i vattenförvaltningsförordningen, bortser vattenmyndigheterna ifrån det.

Man kan av naturliga skäl inte samla ett antal verk i en vattenkraftspark. Just egenskapen småskalig och lokal värnas ofta som ett ”värde” i sig. Sedan Schumachers banbrytande verk ”Litet är vackert” har den gröna rörelsen (dit jag räknar mig själv) omhuldat småskaligt och lokalt. Men småskalig verksamhet saknar per definition resurser att hantera implementering av regelverk som är komplexa och där åtgärder som ska genomföras har i förhållande till verksamheten stora kostnader. Kraven på verksamheten måste därför förhålla sig till det faktum att verksamhetsägarna omöjligt själva kan hantera den samhällsekonomiska analysen (jämför t ex med en husägare som har solpaneler på taket). Myndigheternas arbete måste därför kännetecknas av att de tar hänsyn till värden som småskalig, förnybar kraftproduktion, samt att det är bra för klimatet. Att den småskaliga vattenkraften dessutom är placerad i geografiska områden där det finns ett behov av kraftproduktion samt att produktionen är bra för systemets stabilitet måste räknas in som samhällsekonomiska nyttor.

Småskalig vattenkraft är förnybar och det är bra för klimatet. Mot detta ska vi förhålla oss till miljövärden såsom biologisk mångfald och annan påverkan på den lokala biotopen som vattenkraften har. Om vi skulle ställa krav på småskalig vattenkraft som leder till att den rivs och försvinner så ska den ersättas med något annat. Detta bör ju vara förnybart. Närmast till hands finner vi då vindkraft. Men vindkraft har också påverkan på närmiljön. En mer holistisk syn på svensk kraftproduktion skulle således försöka ta hänsyn till den samlade effekten av ett kraftsystem som vi idag räknar med ska fördubblas i storlek. Mänsklig aktivitet har alltid konsekvenser för miljön. Vi måste hitta vägar som gör att dessa effekter är långsiktigt acceptabla.

Vattenmyndigheterna tycks tolka EUs vattendirektiv som att all aktivitet som rör vatten ska styras till att naturen egentligen inte ska påverkas av mänsklig aktivitet. En sådan sträng tolkning kan vara rätt för våra skyddade älvar. Det kan också vara rätt för delar av den småskaliga vattenkraft som vi idag har, om värdet av produktionen vida understiger de kostnader för närmiljön som kraftverket åsamkar. Men en sådan tolkning flyttar bara miljöproblemen någon annanstans.

Riksdag och regering önskar att vattenmyndigheterna ska använda de möjligheter till undantag som lagen och EU-rätten medger. Regeringen har gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att ändra sina föreskrifter och vägledningar. Enligt uppdraget ska myndigheterna ”fullt ut använda alla de möjligheter som EU-rätten ger avseende undantag och förklarande av vatten som kraftigt modifierade”.

Läs den första artikeln i serien, om vindkraften.

Även små vattenkraftsanläggningar kan ha en sådan samhällsnyttig betydelse att det finns förutsättningar för undantag”, påpekar regeringen med hänvisning till en dom i EU-domstolen. Vattenmyndigheterna väljer dock idag att arbeta efter gamla regler som inte utnyttjar möjligheterna till undantag. Under tiden kommer enskilda kraftverksägare i kläm och anläggningar som producerar ren och fossilfri el rivs ut. Avsikten från myndigheternas sida tycks vara att kraftverk mindre än 1 500 kW ska rivas ut.

Med en vidare blick för vilka åtgärder som krävs för att vi i första hand ska åstadkomma förändring vad gäller klimatfrågan måste vattenmyndigheterna överge en missriktad miljökonservatism, och de suboptimala åtgärder som detta leder till, och istället verka för att även den småskaliga vattenkraften kan vara en del av det cirkulära samhälle vi idag har börjat bygga.

Av Mats Nilsson
Elmarknadsanalytiker. Docent i miljöekonomi.
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet